Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,067.) 11 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 24
äga att, om de så finna lämpligt, utse
ombud till mötet. Centralstyrelsen vill
emellertid betona önskvärdheten däraf,
att i de fullmakter, som skola utfärdas
’för ombuden, dessa bemyndigas att
uppträda såsom ombud för kretsarna samt
a dessas vägnar endast vid behandlingen
af de frågor, som röra undervisning och
uppfostran. I öfriga nykterhetsspörsmål,
huru beh j ärtan s värda de än må vara,
tillkommer det ej allmänna föreningen
att såsom sådan taga parti.
Uppgift å de valda ombuden jämte
den stadgade mötesaf giften, 3 kronor,
bor, helst före den l juli, insändas till
mötesbestyr elsens sekreterare, fil. kand.
August Ljunggren, Nordiska
nykterhetsmötet, Stockholm, hvilken lämnar
önskade upplysningar rörande mötet.
Stockholm den 5 juni 1902.
Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Göteborgs-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och F. Schöldéen i
Göteborg.
Norrköpings-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping.
N. Roslag skr etsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och L. G. Broomé
i Bårslöf.
Kullens-kretsen : dito.
Åstorps-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennmau och Joh. Ohlander i
Göteborg.
b) Revisor.
Göteborgs-kretsen: Otto Bejbom i
Strängnäs.
N. Roslags-kretsen: dito.
Kullens-kretsen: dito.
Norrköpings-kretsen: L. G. Broomé i
Bårslöf. _
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
Norrköpings-kretsen: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att
vidtaga lämpliga åtgärder för frågans
lösning.
N. Eoslags-kretsen: dito.
Kullens-kretsen: dito.
S. Nerkes- kretsen: dito.
V. Gestriklands-kretsen: dito.
Sköfde-kretsen har uttalat
önskvärdheten af, att småskolans lärarepersonal
beredes samma ordinarie ställning som
folkskolans lärare.
Nordöstra Upplands-kretsen: 1) Ja, dock
att alla de för ordinarie folkskollärare
gällande förpliktelser äfven måtte blifva
för småskollärarinnorna gällande. Kretsen
önskar äfven en förlängd kurs vid
småskoleseminarierna. 3) Centralstyrelsen
erhöll i uppdrag att vidtaga de åtgärder,
den finner lämpliga.
Ett ljudenligare stafningssätt,
Kullens-kretsen har besvarat
centralstyrelsens fråga med ja.
N. Eoslags-kretsen har på förslag af
hr R. Hagberg gjort följande uttalande:
Under förhoppning att anspråken på ett
fullt ljudenligt stafningssätt måtte vinna
alltmera beaktande, anser kretsen den
förenkling för närvarande böra vidtagas, att
de s. k. stumma tecknen utmönstras ur
rätt-skrifningsläran, och anhåller kretsen att
centralstyrelsen ville ingå till k. m:t med en
framställning om att, då sjunde upplagan af
svenska akademiens ordlista anbefalles
såsom norm för rättskrifningen, de ordformer,
hvari nämda tecken äro uteslutna, måtte
förklaras tillåtna.
V. Bara-kretsen har uttalat sig sålunda:
Då den ifrågasatta förenklingen i
staf-sättet utan. tvifvel skulle medföra den
fördelen, att en del af den tid, som i skolan
riu måste ägnas åt rättstafning, skulle
kunna inbesparas för att användas till viktigare
och mer fruktbringande grenar af
moders-målsundervisningen, så besvarar kretsen den
utsända frågan med ja.
Utbredning i landets skilda delar.
Såsom förut meddelats, bestod Sveriges
allmänna folkskollärareförening vid 1901
års slut af 7,962 medlemmar, fördelade
på 250 kretsar.
På de olika länen äro kretsarna
fördelade sålunda:
Malmöhus _____ 22
Kristianstads ...... 19
Älfsborgs............ 18
Örebro.........____ 16
Gäfleborgs "____ 16
Värmlands _____ 14
Östergötlands___ 13
Kalmar......._....... 12
Kopparbergs ____ 11
Västernorrlands... 11
Västmanlands ... 10
Skaraborgs........, 9
Stockholms......... 8
Uppsala.......___ 8
Södermanlands 8
Jönköpings ____ 8
Blekinge ".’____ 8
Hallands......... 8
Göteborgs......... 8
Gotlands ._....... 7
Kronobergs .___ 6
Jämtlands..____ 5
Västerbottens ... 2
Norrbottens ____ 2
Stockholms stad l
Summa 250
Under de två senaste ären ställer sig
medlemsantalet inom de olika länen på
följande sätt:
Antal Ökning’ ( + )
medlemmar eller minsk-
1900: 1901: ning (-):
Stockholms stad......... 365 448 + 83
Stockholms län ._....... 216 215 - l
Uppsala län_______... 199 217 + 18
Södermanlands län ... 282 302 + 20
Östergötlands län___ 405 457 + 52
Jönköpings län......... 259 273 + 14
Kronobergs län......... 209 216 + 7
Kalmar län............... 322 320 - 2
Gotlands län............ 138 143 + 5
Blekinge län ............ 202 230 + 28
Kristianstads län ___ 468 508 + 40
Malmöhus län............ 936 963 + 27
Hallands län ._.......... 239 246 + 7
Göteborgs o. Bohus län 342 362 + 20
Älfsborgs län_______ 345 338 - 7
Skaraborgs län......... 287 288 -f- l
Värmlands län........ 309 378 + 69
Örebro län............... 403 434 + 31
Västmanlands län...... 173 219 + 46
Kopparbergs län ___ 297 344 + 47
Gäfleborgs län _____ 371 475 + 104
Västernorrlands län ... 342 386 + 44
Jämtlands län-........... 117 102 - 15
Västerbottens län...... 44 54 + 10
Norrbottens län......... 45 44 - l
Summa 7,315 7,962 + 647
Länen komma alltså med afseende
på antalet medlemmar numera i
följande ordning:
1) Malmöhus län, 2) Kristianstads, 3)
Gäfleborgs, 4) Östergötlands, 5) Stockholms stad,
6) Örebro län, 7) Västernorrlands, 8)
Värmlands, 9) Göteborgs, 10) Kopparbergs, 11)
Älfsborgs, 12) Kalmar, 13) Södermanlands,
14) Skaraborgs, 15) Jönköpings, 16) Hallands,
17) Blekinge, 18) Västmanlands, 19)
Uppsala, 20) Kronobergs, 21) Stockholms, 22)
Gotlands, 23) Jämtlands, 24) Västerbottens
och 25) Norrbottens län.
Inom de allra flesta länen har en
ökning i medlemsantalet ägt rum. Störst
är denna ökning i Gäfleborgs län, som
från det 5:e blifvit det 3:e i ordningen,
Stockholms stad, som nu gått förbi
Örebro län och från det 6:e blifvit det 5:e
i ordningen, Värmlands län, som numera
kommer i 8:e rummet, Östergötlands
län, som är det 4:e i ordningen o. s. v.
En liten minskning i medlemsantalet
å sammanlagdt allenast 26 medlemmar
har ägt rum inom fem län.
Sammanlagda tillökningen utgjorde i
20 län 673 och den absoluta
tillökning-ningen under år 1901 således 647.
Göteborgs folkskolor
1901.
Göteborgs allmänna folkskolestyrelses
berättelse för år 1901 har i dagarna
utkommit från trycket. Vi meddela ur
densamma några uppgifter.
Styrelsen har utgjorts af 24 personer,
nämligen 7 präster, 2 professorer, l
rektor, 3 lektorer, l skolföreståndarinna,
l läkare, l häradshöfding, 5 handlande,
I konsul, l fängelsedirektör och l
skomakaremästare. Som styrelsens
sekreterare har folkskolläraren Joh. Bergkvist
varit förordnad. Styrelsen i sin helhet
har under året hållit 17 sammanträden,
ekonomiska afdelningen dessutom 17
och pedagogiska afdelningen 5 särskilda
sammanträden.
Lärarepersonalen, som vid 1901 års
början bestod af 414 personer, uppgick
vid slutet af samma år till ett antal af
428.
Skolbarnens antal utgjorde vid 1901
års slut 14,069, fördelade på 414 olika
afdelningar. Af dessa afdelningar
tillhörde 357 småskolan och den egentliga
folkskolan, 13 högre afdelningen (V och
VI klasserna), 33 fortsättningsskolan och
II ersättningsskolan. I småskolan
undervisades vid årets slut sammanlagdt
4,543, i folkskolans lägre afdelning (I-
IV kl.) 8,495, i folkskolans högre
afdelning 431, i fortsättningsskolan 408 och
i ersättningsskolan 192 lärjunger.
Antalet barn i hvarje skolafdelning
utgjorde i medeltal:
i småskolan.......__........................... 29,74
i folkskolans lägre afdelning____..... 42,89
i folkskolans högre afdelning- ______ 32,85
i fortsättnings- och ersättningsskolan 16,33
Afgångsbetyg utdelades enligt § 47 i
folkskolestadgan till 1,541 lärjungar, en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
