Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,068.) 18 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
461
Mom. 2. Läraren äge ock rätt att öfver
hvarje annan af skolrådet gifven
bestraffning, som ehuru den icke är att hänföra till
någon af de i föregående moment nämda
bestraffningsgrader likväl anses så viktig,
att den föres till skolrådets protokoll, i
samma ordning, som i mom. l nämts, anföra
besvär.
- Samma fråga förevar äfven vid S.
Västmanlands-kretsens möte den 7
dennes i Köping. Här gjordes följande
uttalande :
Med »affären Bergman» för ögonen
anser kretsen det högst nödvändigt, att § 32 i
folkskolestadgan ändras därhän, att mellan
varning och afsättning införes en ny
straffgrad, suspension på längre eller kortare
tid, och hoppas kretsen, att centralstyrelsen
på lämpligt sätt må söka realisera detta
önskemål.
»Hvad kan från lärarekårens
sida göras för att bibringa
allmänheten den uppfattningen, att skolan icke
uteslutande är till för att förbereda
konfirmationsundervisningen?» var ett af
öf-verläggningsämnena vid V. Helsinglands
lärareförenings möte i Ljusdal den 8
dennes.
Inledaren, hr Häggman, visade med
flera exempel från sin egen erfarenhet,
att en sådan åsikt i många fall ännu
gör sig gällande. Flera talare hade gjort
samma erfarenhet. Ännu funnes många
föräldrar, som ansåge det vara
hufvudsaken att barnen i skolan finge lära sig
katekesen så att de så fort som möjligt
måtte »få gå fram», som det heter.
Lärarekåren borde för vinnande af en
sundare åskådning i detta hänseende
verka för att konfirmationen icke må
äga rum for tidigt, att fullständiga
skolbetyg af arbetsgifvare och andra
fordras, då platser sökas och erhållas,
att lag och författning i detta
hänseende efterlefvas samt att undervisningen
i skolan göres praktisk och intressant.
Kyrkoherden Leksell och
katekesen. Vid Södra
Västmanlandskretsens sommarmöte i Köping den 7 juni
höll kyrkoherden och
folkskoleinspektören L. J. Z. Leksell i Björskog
katekeslektion och föredrag om
katekesundervisningen. I sitt föredrag framhöll han
vikten af att till föredöme taga
»pedagogernas pedagog, vår frälsare själf»,
på det att undervisningen måtte blifva
»rena drufvor», som gå till hjärtat.
Detta senare förbisåg dock tal:n själf
- enligt mötesdeltagares omdöme -
vid sin lektion, i det han lät barnen i
kör uppläsa katekesens ord, naturligtvis
med iakttagande af hans
pauseriiigsnie-tod, hvilket vållade, att lektionen gjorde
ett mindre godt intryck. Det syntes
också vara pauseringsmetodens
tillämpning vid katekesläsningeii, som låg
inspektören närmast om hjärtat. I sitt
föredrag klandrade han skarpt pressen,
som kritiserat hans beramade nya
katekes. Endast en tidning hade varit
saklig (»Folkskolans Vän»): den hade tagit
hans parti. Den öfriga tidningspressen
betecknades af hr Leksell såsom oveder-
häftig. Den hade handlat likt en
gatpojke, som ställer sig i gathörnen och
»skäller ner» folk och sedan springer
sin väg. Slutligen utbad hr L. sig
kritik öfver sin lektion och sin
pauserings-metods tillämpning på katekesläsningen.
Kritik fick han äfven. Bland dem,
som togo bladet mest från munnen, var
komministern Ax. Gustafsson i Köping.
Han ansåg, att pressen ingalunda gått
för långt: hr L:s katekes kunde ej nog
skarpt klandras. Dess metod skulle
ohjälpligt fördärf va
katekesundervisningens kärna och göra den redan förut
alltför mekaniska katekesläsningen många
gånger värre än förut. Ja, en annan
talare trodde, att det varit hr L:s mening
att skrifva en pauseringslära, ehuru det
i misshugg blifvit en katekes.
Om gymnastiken i folkskolan
höll öfverstelöjtnant H. Norlander i Lund
föredrag vid Astorpskretsens möte den
4 dennes. Han redogjorde därvid bland
annat för olika slags gymnastik och
påvisade den svenska eller Lingska
gymnastikens företräde framför andra
gymnastikarter, hvarefter han öfvergick till
hvad han kallade den pedagogiska
gymnastiken.
Sedan han teoretiskt genomgått en
rörelseserie och framhållit såväl de olika
rörelsernas uppgift och verkan på
människokroppens olika organ som ock
vikten af att de i gifven ordning utfördes,
visade han praktiskt genom en
»dagöf-ning» med folkskoleelever, huru äfven i
ganska trånga lokaler och med de ringa
resurser, en vanlig skolsal i detta fall
äger, ganska mycken gymnastik kan
åstadkommas.
Föredraget, som påtagligen uppbars af
det mest lefvande intresse för våra barns
och vårt folks uppfostran till hälsa och
kraft, gaf helt säkert dem, som hade
nöjet närvara, * en ny syn på ämnet,
hvarom också den diskussion, som. i
anslutning till föredraget följde, bar vittne.
Under diskussionen framhöllos
visserligen en del förhållanden, som lägga
hinder i vägen, men alla måste
medgifva möjligheten af att öfva rationell
gymnastik i våra folkskolor, sådana de
i allmänhet äro utrustade. Att
betydligt mera kunde åstadkommas genom
helt få och billiga anordningar,
betonades ock. Föredragshållaren upplyste,
att i detta fall Danmarks skolor
kommit ett godt stycke framom våra.
Danmarks kultusminister hade helt
kategoriskt påbjudit, att före 1901 års slut
skulle i hvarje folkskola finnas en
ribb-stol och en bom, och från och med i
år hafva alla Danmarks skolor dessa
redskap till sitt förfogande.
Mötet uttalade såsom önskvärdt, att
statsmakterna och de lokala
skolmyndigheterna lämnade det stöd och den
hjälp, som erfordrades, samt beslöt
att bedja centralstyrelsen - med eller
utan stöd af kretsarnas uttalanden - verka
för, att ämnet måtte bli obligatoriskt med
bestämd plats på schemat, samt att genom
protokollsutdrag delgifva skolråden i de
distrikt, kretsen omfattar, lärarekårens
önskemål i frågan.
Skolbarn som donatorer. Med
anledning af de under senaste tiden
lämnade notiserna om gåfvor från skolbarn
till den skola, de tillhört eller tillhöra,
hafva vi mottagit åtskilliga meddelanden,
som visa, att den idén alldeles icke är
ny. Sålunda har blifvit upplyst, att vid
fortsättningsskolans slut i Götlunda
kyrkskola sistlidna vår e*tt större
fotografiporträtt af den aflidne skolvännen prosten
R. Stenbeck aftäcktes, och hade medel
därtill åstadkommits på samma sätt som
vid den skola i Jönköping, hvilken förut
blifvit omnämd. - Likaså har man fäst
vår uppmärksamhet på följande notis i
Hernösandsposten för den 7 juli 1898:
Till Sandö folkskola har den i vår
afgående årsklassen såsom minne af dess sista
skolår, som äfven blef den blide
barnaskalden Topelius’ sista lefnadsår, öfverlämnat
ett i präktig, förgyld ram infattadt porträtt
af Topelius att såsom en skolans
tillhörighet pryda deras lärares, hr M. Tennmans,
lärorum. Taflan, som är i formatet 62x47
cm., har af en bland barnen själfva utsedd
kommitté införskrifvits från Finland (Daniel
Nyblins bokhandel, Helsingfors) och utgör
en fotografisk kopia af A. Edelfelts berömda
knästycke i olja.
Alltså - intet nytt under solen!
Folkskoleväsendet i Sköfde.
Nytt reglemente har i dagarna blifvit
Utarbetadt af skolrådet och torde
följande däri intagna bestämmelser kunna
intressera vår läsekrets.
Mot fattigdom som hinder för
skolgång stadgas understöd »på det såvidt
möjligt är, intet barn, som äger
nöjaktig fattningsgåfva, må på grund af
fattigdom behöfva afsluta sin skolgång,
förrän hela den faställda folkskolekursen
blifvit genomgången». Såsom villkor för
»minimiafgång» föreskrifves, att
lärjungen skall hafva »någon tid tillhört femte
klassen, flitigt bevistat skolan samt fyllt
eller under kalenderåret fylla fjorton år».
Småskollärarinnor kunna efter fem års
oförvitlig tjänstgöring inom distriktet
förklaras som ordinarie.
»Föräldrar och målsmän lika väl som
öfriga personer vare absolut förbjudet
att genom förnärmande tilltal eller
opassande uppträdande i öfrigt störa läraren
i dennes tjänsteutöfning.»
I enlighet med kyrkostämmans beslut
har skolrådet förordnat en förste lärare
att leda hela omorganisationen af
skolväsendet och härtill utsett
folkskolläraren A. T. Vahlström.
Skolhusinvigning. I sammanhang
med årsexanien den 13 dennes och i
närvaro af representanter för
folkskolestyrelsen, lärarepersonalen m. fl.
invigdes för sitt ändamål skolhuset vid
Kvi-berg i Göteborg, hvilket redan under
läsårets lopp varit i bruk. En sextett
ur första Göta artilleriregemente
(skolhusets granne) utförde musik,
skolbarnen sjöngo under läraren E. P. Essens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
