Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,070.) 2 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
Men finns då på denna ljusa och
soliga tafla intet enda moln? kan någon
fråga sig i sommarvärmen. A jo, ingen
är ju fullkomlig; och för att ingen må
misstänka oss för panegyrik - hvarmed
vi förstå ett allt för ensidigt och
öfver-drifvet framhållande af de goda sidorna
med afsiktligt fördöljande af de mindre
goda - så må det påpekas, att det
hos N.’ existerar en viss väl stor
undfallenhet för de i ett eller annat
afseende som inflytelserika misstänkte.
Detta torde ha gjort sig gällande bland
annat därutinnan, att en del stora och
allmänt kända brister fått passera utan
allvarsammare vidrörande i tidskriften,
äfvensom däruti, att t. ex. lärarekårens
vid fjärde distriktsskolan billiga
önskningar med afseende på bl. a. sina
ekonomiska villkors förbättrande icke
genom föreståndarens allvar kommit till
sin rätt eller hos styrelsen vunnit
behörigt afseende. Dock härom kunna
såväl olika åsikter som olika smak göra
sig gällande. Och en rektors
mellanställning kan möjligen stundom vara
svår nog. Också torde det helt visst
tillhöra den natur vi här tala om att
mera älska frid än strid, helst det
urbana väsendet hos finbildade män
stundom är dem till hinder, när det gäller
att intaga och behålla en bestämd
position.
Men då vi tillåtit vår teckning att i
sanningens intresse få denna lilla
skuggning, manar dock rättvisan högt att
återvända till de ljusa sidorna och tänka
på de ytterligare stora förmånerna, som
genom denna rika personlighet och
mångsidiga förmåga kommit såväl döf
stumskolan som samhället i öfrigt till godo.
Rektor Nordin behärskar personligen
alla de döfstummas rneddelelsemedel
(sålunda äfven teckenspråket), hvilket
numera tyvärr icke är fallet med ens
alla föreståndarne för döfstumskolorna i
vårt land; och han har genom flerfaldiga
resor i utlandet ända in i senaste tid
(1888, 1893, 1900) sökt på nära håll
följa utvecklingen på döf stumskolans
vida och svårplöjda fält och har i tryckta
reseberättelser meddelat de om
vakenhet vittnande rön och erfarenheter, han
för hvar gång gjort. Han har städse
deltagit med allvar och lif i
döfstumlä-rarnes större och mindre möten för
diskussion af döf stumsaken, ej blott i
Sverige, Norge och Danmark men ock i
utlandet. Han torde till stor del ledt
sin styrelses beslut att få undervisningen
inom sitt distrikt ordnad på bästa
möjliga sätt; han har hos sig fått till stånd
vår prydligaste och bäst inredda
döf-stumskola och har gjort denna känd
äfven för främmande nationer till heder
för vårt land. Han har med sistnämda
stora mål för ögonen författat uppsatser
- stundom på officiell uppmaning rnen
mest af egen lust och fart – i tyska
och franska tidskrifter och i utländska
allmänna större pedagogiska verk; han
har slutligen tagit de niest vackra
initiativ till dö f stumskolans utveckling i en-
lighet med lagens anda och icke nöjt
sig rried verkställandet allenast af dess
bokstafsbud: han har i dessa afseenden
varit en föregångsman. Han har först af
alla vid sin skola börjat införa
fortsättningskurser för vuxna döfstumma; han
har fått till stånd den första förskolan
för små döfstumma barn, som ännu icke
uppnått skolåldern (härom vidare i en
särskild uppsats i ett följande nummer
af denna tidning); han planerar flera
saker för de vuxna döfstummas bästa:
en hushållsskola för flickor, ett
ålderdomshem för de gamla o. s. v. Detta
är mer än någon annan i hans ställning
gjort.
Man skulle tro, att en så rik
verksamhet varit nog att fylla en
skolföreståndares lif. Men nej, han har funnit
tillfälle till såväl ännu andra praktiska värf
som till vetenskapliga idrotter. Både i
Skara och Vänersborg stadsfullmäktig,
i Vänersborg jämväl skolrådsledamot, är
han af Älfsborgs läns landsting utsedd
till inspektör for folkhögskolan i
Herr-Ijunga.
Men när sommaren kommer, far han
esomoftast liksom i år ned till sin
fäderneö och anställer där arkeologiska
forskningar, gräfningar o. s. v. och
meddelar resultaten däraf, flera ganska
märkliga i Fornminnesföreningens tidskrift eller
i Antikvitetsakademiens månadsblad.
Han är sekreterare sedan 1883 i
Västergötland s fornminnesförening och sedan
samma år korrespondent till Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien,
ledamot af in- och utländska samfund,
såväl på det lärda området som
döfstuni-sakens.
Som synes är det en ovanlig nian på
folkundervisningens område, vi haft nöjet
presentera, en man, som ej arbetat för
fåfänglig ära utan af trefnad och intresse
för sin saks framgång.
Vi afsluta denna teckning med
erinran om att rektor Nordin är i äktenskap
förenad med en personlighet, sona också
gjort sig ett narnn särskildt genom
upprättandet af skolan för blinda döfstumma,
fru Elisabet Anrep-Nordin.
Till sist må det tillåtas oss att uttrycka
en helt visst gemensam önskan från alla
dem, som haft nytta af och föresyn i
rektor Nordins arbete särskildt inom
döf-stumskolans område, då vi tillönska
honom lyckan att mycket länge få
fortsätta sin gagnerika verksamhet och att
för hans rikedom på initiativ få sända
honom ett det hjärtligaste tack!
Manilla den 30 juni 1902.
Alfred Lindberg.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och sko/vänner. Profnummer
utdelas gratis.
Länsskolmötet
i Halmstad.
Hallands läns 14:e allmänna
folkskole-möte tog sin början i residensstaden den
26 juni och räknade inalles ungefär 300
deltagare.
Mötet inleddes med gudstjänst i
kyrkan, därvid predikan hölls af
kyrkoherden A. Lundskog i Getinge öfver Jobs
boks 7: 1.
Å allmänna läroverkets högtidssal
öppnades mötet af ordföranden ,i
mötesbe-styrelsen, Öfverläraren S. Sandqvist i
Halmstad, hvilken hälsade de
närvarande välkomna, uppmanade en hvar att
fritt uttala sin mening i diskussionerna
och uttryckte sin förhoppning, att frid
och fördragsamhet måtte prägla mötets
förhandlingar och samkväm.
Mötet utsåg till ordförande hr
Sandqvist, till vice ordförande hrr J. Johnsson
i Köinge och /. Y etter sir and i Halmstad
samt till sekreterare hr J. Esbjörn i
samma stad.
Öfverläraren J. Franzén i Lund höll
ett intressant, med många exempel
belyst och med lifligt bifall mottaget
föredrag om »psykopatiska företeelser hos
barn, deras orsaker och behandling».
Ordföranden frambar till
föredragshållaren mötets tack och erinrade om hans
betydelsefulla arbete på det af
föredraget berörda området.
Första diskussionsämnet rörde
öfverbefolkningen i folk- och småskolorna samt
inleddes af folkskoleinspektören A. Z.
Hammarberg.
Talaren lämnade statistiska uppgifter från
inspektionsdistriktet Halland.
Öfverbefolk-ning i folkskola inträder, då barnantalet
Öfverstiger i folkskolan 50 och i småskolan 40.
Någon gång1 torde antalet, där skolsalen är
för liten, böra sänkas. I de mindre
folkskolorna äger öfverbefolkning rum, ty
barnantalet uppgår stundom till 80. Uppgifterna
visade emellertid, att i regeln ingen
öfver-befolkning äger rum vid länets skolor och
alt det blir bättre år för år. Man bör
inrätta flera skolor, så att barnantalet sänkes.
Man må ej inrätta afdelningsskolor utan
fasta enligt litt. A.
Folkskolläraren /. E. Lund i Johansfors
ville, att frågan skulle insändas till S. A. F.
för att utsändas till de skilda kretsarnes
behandling. Han föreslog1 ock, att
folkskolebyggandet skulle öfvertagas af staten.
Följande resolution antogs:
Då enligt normalplanens bestämmelser
afdelningsskolor böra förekomma endast där
lokala förhållanden eller medellöshet betinga
dylika anordningar, böra våra på grund af
den rådande öfverbefolkningen anordnade
skolor få vika för fullt tillfredsställande
skolformer, börande alla folkskolans vänner
verka i denna riktning.
Resolutionen skall öfversändas till
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Andra frågan: »om åtgärders
vidtagande för slöjdundervisningens befrämjande
inom Hallands län», inleddes af hr
Sandqvist.
Han upplyste, att slöjdundervisning ännu
saknades i 46 gosskolor och 50 flickskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
