Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,070.) 2 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
ringarna för inträde i olika
tjänster och yrken, hade det varit
otänkbart, att man kunde tillmäta
läroverksstudierna och i all synnerhet
studentexamen den betydelse, som
de inom vårt lands ledande kretsar
länge ägt och ännu äga.
Visserligen har det under senaste
tiden någon gång sett ut, som skulle
ett omslag i tänkesättet rörande
denna sak hafva inträdt. Gång på gång
har med skärpa blifvit framhållet det
meningslösa och därjämte äfven
orättvisa i att göra studentexamen till
villkor för inträde på en mängd
praktiska lefnadsbanor. Riksdag och
regering hafva slutligen förmåtts att
ägna saken någon uppmärksamhet,
hvaraf följden blifvit den ännu
arbetande läroverkskommittén.
I hvad mån denna lyckats frigöra
sig från den gängse föreställningen,
att den bildningsväg, som går genom
allmänna läroverket, är den allena
saliggörande, det får man se, när
kommitténs utlåtande inom kort blir
bekant.
Huru inbiten nämda föreställning
i själfva verket är, märkes allra
tydligast därpå, att den kunnat göra sig
härskande till och med på det
område, där dess obehörighet bort vara
för en hvar påtaglig: den tekniska
undervisningens.
Det lär vara ett faktum - i alla
händelser är det en allmän tro -
att svenska folket utmärker sig
genom utpräglade mekaniska och
tekniska anlag. Visst är, att vårt lands
ekonomiska framtid - och utan en
sådan har det väl ingen framtid alls
- i väsentlig grad beror därpå, att
det i långt större utsträckning än
hittills skett utvecklar sig till ett
industriland. Men härför kräfves, att
den tekniska undervisningen göres
tillgänglig för största möjliga del af
dess befolkning, och i främsta rummet
för största möjliga del af dess
kroppsarbetande befolkning. Den tekniska
vetenskapen är ju intet annat än
vetenskapen om kroppsarbetet, dess
metoder och hjälpmedel, och såväl
sunda förnuftet som ock all
erfarenhet visa nogsamt, att ingen sund
industriell utveckling är tänkbar, utan
att kroppsarbetet och tekniken stå i den
närmaste samverkan med hvarandra.
I Amerika, i England, i Schweiz har
man ju ock gjort allt för att främja
en allmänt spridd, ’på arbets färdighet
och arbetserfarenhet grtmdad teknisk
bildning.
Huru har man det i detta afseende
ställdt hos oss?
Tyvärr synes man här ledas af
en alldeles motsatt tankegång.
Sträfvandet synes ej vara att i spetsen
för vår industriella utveckling få
män, hvilka under personligt
deltagande i det tekniska arbetet
ådagalagt framstående intresse och
begåfning därför; det tyckes tvärtom
vara riktadt på att försvåra
erhållandet af teknisk bildning för hvar
och en, som icke tillhör de mera
bemedlade klasserna. Hvilken
huf-vudfordran har man väl uppställt
för inträde i vår tekniska högskola?
Studentexamen. Och hvad kräfver
man för inträde i våra tekniska
elementarskolor? Det mått af
skolkunskaper, som bibringas i de
femklas-siga allmänna läroverken.
Bestämmelser af denna art kunna
icke motiveras med några i sakens
natur grundade skäl. De skulle ej
heller kunnat komma till stånd, ifall
vederbörande ägnat någon
uppmärksamhet åt folkskolan samt dess
fortsättning i folkskolans högre afdelning
och högre folkskolan.
Hos industriens egna män träffar
man dock understundom en mera
oförvillad blick i förevarande
hänseende än den hos myndigheterna
rådande.
En märklig yttring häraf utgör en
motion, som år 1900 väcktes inom
Västernorrlands läns landsting af hrr
Paul Burchardt, Frans Kempe och
G. P. Braathen. Däri yrkades, att
landstinget borde understödja
inrättande inom länet af förberedande
kurser för sådana begåfvade
ynglingar med lust och fallenhet för
yrkesverksamhet, hvilka önskade vinna
inträde i teknisk elementarskola,
ehuru de ej varit i tillfälle att begagna
undervisningen vid allmänt läroverk.
Slotionen hänvisades till behandling
af en särskild kommitté, och på dess
förslag beslöt landstinget förlidet år
att för ändamålet bevilja ett
förslagsanslag af 2,600 kronor för läsår
under tiden l september 1902 till l
september 1905 Af detta anslag
skulle understöd kunna tilldelas
lämpliga förberedande kurser för inträde
i teknisk elementarskola, omfattande
minst 8 månader samt anordnade
vid fyra skolor: tekniska
söndags-och aftonskolorna i Hernösand och
Sundsvall samt en med dem likställd
skola inom Ångermanälfvens
sågverksdistrikt och en dylik inom
Sundsvalls sågverksdistrikt. Som
inträdesfordringar för kurserna fastställdes,
att den inträdessökande fyllt eller
under året fyllde 15 år och ägde
goda folkskolekunskaper samt helst
äfven någon verkstads- eller
yrkesvana.
Ifrågavarande kurser komma att
taga sin början redan i höst. Blifva
de, såsom man har anledning
förmoda, ändamålsenligt ordnade, lider
det enligt vår öfvertygelse intet
tvifvel, att de skola gifva ett godt
resultat samt i gärning lämna ett bevis
för den sanningen, att folkskolans
eliter äro ett material, som i
bildningsmottaglighet fullt mäter sig med
allmänna läroverkets, samt att
folkskolan, där hon icke vårdslösas, är
en god bottenskola för hvad man med
rätta skulle kunna kalla vår
»praktiska bildningslinje».
Fortfarande
är det godt om lediga platser vid
folk- och småskolan. I dagens
nummer äro ledigannonserade ej mindre
än 108 lärare- och lärairinnetjänster,
däraf 69 vid folkskolan, 35 vid
småskolan och mindre folkskolan samt
4 vid andra undervisningsanstalter.
I denna manad
hållas två större skolmöten i vårt
land, nämligen Hernösands stifts tredje
allmänna folkskolemöte i Östersund
den 9-11 dennes samt skolmötet för
Södermanland och Stockholms stad i
Strängnäs den 30 och 31 dennes.
Därjämte pågår den 13-20 dennes
en fortbildningskurs vid Hola
folkhögskola i Ångermanland. Nästa
månad hållas fyra större skolmöten (i
Visby, Ystad, Gröteborg och Västerås)
samt tre akademiska sommarkurser
(i Stockholm, Lund och Göteborg).
S KOLNYHETER
Svensk Läraretidnings byrå
och expedition äfvensom Sagas
expedition hållas tillsvidare under sommaren
öppna: måndagar och tisdagar kl. 10 - 6
samt öfriga söknedagar kl. 10-4 på
dagen. Redaktören träffas under juli
månad säkrast måndagar och tisdagar
kl. 11-12 f. m._____
Statsunderstöd åt högre skolor
för kvinnlig ungdom. Med upp
bäfvande af k. kungörelsen den 29 maj
1896 har k. m:t den 13 sistlidna juni
förordnat, att vederbörande skolstyrelse,
föreståndare eller föreståndarinna, som
önskar att för åren 1903, 1904 ocb 1905
komma i åtnjutande af understöd från
anslaget till högre skolor för kvinnlig
ungdom, äger senast den 15 november 1902
till k. m:t inkomma med ansökning
därom jämte uppgift å beloppet af det
understöd, som sökes. Bland upplysningar,
som därvid skola meddelas, må nämnas
följande:
lärare och lärarinnor, med uppgift
angående omfattningen af deras tjänstgöring
under löpande eller sistförflutna termin samt
beträffande lärarinnor angående den
utbildning, de erhållit för sitt kall ;
skolans inkomster och utgifter under
senast förflutna räkenskapsår samt den för
läsåret 1902-1903 eller kalenderåret 1903
uppgjorda stat för skolan; börande därvid,
bland annat, meddelas upplysningar om
föreståndarens eller föreståndarinnans
aflöning samt beloppet af utbetalda eller
afsedda arvoden till hvar och en af skolans
lärare eller lärarinnor;
storleken och beskaffenheten af de för
skolan använda lokaler jämte
hälsovårds-nämdens däröfver afgifna intyg; börande,
med afseende på önskvärdheten däraf att
lämplig lokal för ändamålet upplätos af kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
