Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,070.) 2 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
ende i Munktorp), Hilda G. Juhlin i Linde,
Anna C. Asp i Säter, Lovisa Bleckström i
Vika, S. Brita Matsdotter i Leksand,
Charlotta A. Silow i Linde borgsförsamling och
fru Gustafva Löfdahl i Möklinta;
Växjö stift: B. Eriksson i Härlunda, A.
Petersson i Väckelsång, D. G. Lundbäck i
Ö. Torsås, J. P. Petersson i Tjureda, A.
Lundberg i Helleberga, C. J. Berndtsson i
Rydaholm, C. M. Johansson i Näfvelsjö, fru
Inga Persson i Vireda, Sara L. Fana och
Brita K. Molin i Slätthög, Elin Jönsdotter i
Virestad (nu boende i Agunnaryd), Anna S.
. Johannesdotter i Hamneda (nu boende i S.
Ljunga), Ingrid Johahsdotter i Hamneda,
Johanna Nyt och Eva K. Tränk i
Hofman-torp, Elin Johansdotter i Tolg, Kerstin
Jonas-dotter i Åsa, Johanna Lind i Algutsboda,
Tilda Erlandsdotter i Elghult, Lisa S. Lind i
Nässjö, Kristina Jönsdotter i Värnamo, Inga
S. Höglund i Karda, Anna B. Petersdotter
i Tofteryd (nu boende i Björkö), Ebba
Viderström i Forsheda, Kristina Andersdotter
i Torskinge, Johanna S. Ros och Lena S.
Andersdotter i Bringetofta, Ingrid H.
Johansdotter i Skede, Kristina C. Bondesdotter i
Björkö, Anna L. I. Hultberg i Bäckseda och
Cecilia Jonasdotter i S. Unnaryd;
Lunds stift: O. Andersson och S.
Peterson i Torhamn, N. P. Petersson i
Björnekulla, H. Hansson i Halmstad, N. P.
Lundblad i Rebbelberga, Emilia K. Hallberg och
Maria T. Ifverström i Landskrona, Bengta
Persdotter i Örkened, Ingrid Emmertz i
Linderöd och Cecilia Bank i Brunnby;
Göteborgs stift: O. Johansson i Lur, O. B.
Tonander i Svarteborg, J. Hansson i Stora
Lundby, Laurentia Kristiansdotter i
Brastad, Anna M. Rutgersdotter i Valla, fru
Amalia A. Stjernholm i Bro, Helena
Johans.-dotter i Hajom, Kristina Larsson i
Holts-Ijunga, fru Inga K. Larsson i Sjötofta, Agneta
Svensdotter i Ullasjö (nu boende i
Ambjör-narp), Johanna Bengtsdotter och Kristina
Mattsdotter i Laholms landsförsamling,
Johanna K. Broberg i Laholm och Inger Lena
Johansson i Träslöf;
Kalmar stift: K. M. Lård i Döderhult (nu
boende i Oskarshamn), G. Jonsson i
Kråx-måla, D. Månsson i Söderåkra, M. Nilsson i
Torsås (nu boende i Gåxsjö, Jmtl.) och K.
A. Engdahl i Madesjö;
Karlstads stift: G. Rylander i Sundals Ryr,
Anna Stenvall i ^.måls landsförsamling, fru
Kajsa Jakobsson i Järbo (nu boende i
Ren-nelanda), fru Maria K. Jansson i Järbo, fru
Elice Andreasson i Högsäter och fru
Karolina Valberg i Eriksstad;
Hernösands stift: C. Carlsson i Rödön, R.
C. Rehn i ^re, O. J. Guldstad i Kall, A. V.
Bergström och N. G. Lindström i Lit,
Sundvis Hansson i Hackas, P. Olsson i Häggenås,
P. E. Åberg i Burträsk och Brita J. Ångman
i Föllinge;
Visl)y stift: O. Rundqvist i Othem.
Folkskollärareseminarierna. K.
m:t har medgifvit, att förläsåret 1902 -
1903 må utgå ett extra arvode af 200
kr. till läraren i musik och sång vid
folkskollärareseminariet i Uppsala såsom
ersättning för en till 24 timmar i veckan
utsträckt undervisning.
- För uppehållande af undervisningen
i slöjd vid folkskollärareseminariet i
Linköping må för läsåret 1902-1903 utgå
till lärare, som af domkapitlet förordnas
att meddela denna undervisning, arvode
efter 1,200 kr. för år räknadt, samt till
öfriga för ändamålet erforderliga utgifter
ett belopp af 300 kr.
- Till bestridande af kostnaderna för
undervisning under 4 timmar i veckan
uti kvinnlig slöjd vid den med
folkskol-lärareseminariet i Linköping förenade
öfningsskola må under läsåret 1902-
1903. utgå ett belopp af 150 kr.
- Såsom arvode för undervisning i
militäröfningar vid
folkskollärareseminariet i Hernösand under vårterminen 1902
må utgå ett belopp af 45 kr.
Ett reseunderstöd om 500 kronor
har k. m:t tilldelat lärarinnan i huslig
ekonomi och hygien vid sällskapets för
folkundervisningens befrämjande högre
folkskola för flickor Kerstin Hesselgren,
som har för afsikt att utbilda sig såsom
föreläserska i hygien och
snndhetsiiispek-tris samt i detta syfte ämnar under
hösten 1902 och våren 1903 genomgå
en 9 månaders kurs i samhällshygien
vid Bedford college i London. H. har
att senast inom 4 månader efter
hemkomsten till fäderneslandet till
ecklesiastikdepartementet afgifva berättelse om.
de af henne nnder resan gjorda
iakttagelser.
Högre folkskolans vänner
vunno. Såsom vi förut i korthet omnämt,
beslöt Tryde församling å kyrkostämma
den 17 oktober 1901,
att inrätta en högre folkskola för de barn,
som vore berättigade till undervisning i en
sådan skola och däraf ville sig begagna,
att i samband därmed och med samrna
lärarekrafter bereda tillfälle till undervisning
i lefvande språk, matematik m. fl. ämnen
äfven åt andra barn mot skälig afgift, att
utse en kommitté af fem personer med
uppdrag att uppgöra förslag till .skolans
organisation, undervisningsplan m. m. och
med bemyndigande att för detta ändamål
anlita sakkunnigt biträde och besöka
liknande skolor inom provinsen samt att hyra
lokal för skolan inom Tomelilla
municipal-samhälle och anskaffa nödiga inventarier
och undervisningsmateriel, äfvensom att för
rese- och organisationskostnaderna m. m.
samt för undervisningen under höstterminen
1902 bevilja ett förslagsanslag af 1,300 kr.
Hos länsstyrelsen i Kristianstads län
och domkapitlet i Lund anfördes besvär
under anförande bl. a.,
att den ifrågasatta högre folkskolan icke
vore af behofvet påkallad, att bestämmelsen
om undervisning därstädes i främmande
lefvande språk, matematik m. m. strede mot
bestämmelsen i § l af k. kungörelsen
angående anslag till högre folkskolor, hvaraf
tydligen framgingo, att genom de högre
folkskolorna skulle beredas de arbetande
klassernas barn tillfälle att inhämta ett högre
mått af bildning utan att barnen droges
från sina vanliga lefnadsförhållanden eller
nödig öfning för duglighet och färdighet vid
kroppsarbete; att bestämmelsen därom, att
jämväl andra än de, som vore
berättigade till undervisning i folkskola, skulle
mot skälig afgift få njuta undervisning i
skolan, vore lagstridig; att, då de skolor,
som funnes inom församlingen, uppfyllde
sitt ändamål, församlingen i sin helhet icke
borde belastas med en så dryg afgift, som
afsåges i det öfverklagade
kyrkostämmobeslutet, samt att detta beslut kränkte
klagandenas och öfriga utom Tomelilla
muni-cipalsamhälle boende skattdragande
församlingsmedlemmars rätt, på grund hvaraf
yrkades upphäfvande af sagda
kyrkostämmobeslut.
Länsstyrelsen och domkapitlet
lämnade i gemensamt utslag den 19
februari 1902 besvären utan afseende, enär
icke visadt blifvit, att öfverklagade
beslutet annorledes än i laga ordning
tillkommit, eller att det stode i strid med
allmän lag eller författning eller eljest
öfverskrede deras befogenhet, som
beslutet fattat, eller att klagandenas enskilda
rätt blifvit genom beslutet kränkt, och
k. m:t har den 13 juni ej funnit skäl
att i länsstyrelsens och domkapitlets
öfverklagade utslag göra ändring.
Väl vitsordad seminariebildning
och lärareerfarenhet gå före stu
dentexamen. Skolrådet i Kalmar
stadsförsamling uppsatte å förslag till
en ledigförklarad folkskollärarebefattning
folkskollärarne S. G. Andrén i Visby,
R. G. I. Vestberg i Nässjö samt e. o.
folkskolläraren i Kalmar K. E. Dahlin.
Vid därefter å kyrkostämma den 24
september 1901 anställdt val erhöll
Dahlin de flesta rösterna och
förklarades vara till innehafvare af befattningen
utsedd.
Öfver förslaget och valet anfördes
besvär hos domkapitlet i Kalmar af
folkskolläraren O. Ideström i Mönsterås
landsförsamling under yrkande, att enär
han vore med afseende å de i § 19
mom. 6 af gällande folkskolestadga
upptagna befordringsgrunder bättre
meriterad än såväl Vestberg som Dahlin,
Ideström måtte varda uppförd å det
förslagsrum, som enligt berörda stadgande
borde honom tillkomma.
I utslag den 12 mars 1902 yttrade
domkapitlet,
att enär Ideström genom sin väl vitsordade
seminariebildning i förening med sin under
flerårig tjänstgöring förvärfvade erfarenhet
ägde i jämförelse med den å förslaget i tredje
rummet uppförde Dahlin ett företräde, som icke
uppvägdes af dennes genom studentexamen
ådagalagda mera omfattande allmänbildning,
oafsedt det ätt Dahlins kompetens kunde
ifrågasättas, då han, som i sin
mogenhetsexamen vid Nya elementarskolan i
Stockholm icke erhållit vitsord om kunskaper i
naturalhistoria, enligt § 37 i gällande
seminariestadga icke varit berättigad till
befrielse från undervisningen i naturlära i
folkskollärareseminariets fjärde klass, profvade
domkapitlet, jämlikt § 22, jämförd med §
19 mom. 6 af folkskolestadgan, rättvist att,
med undanrödjande af det af skolrådet
upprättade förslaget till ifrågavarande
ledigför-klarade lärarebefattning och med
upphäfvande af valet till denna tjänst, återförvisa
ärendet till skolrådet, som hade att
detsamma ånyo företaga och därmed vidare
lag-ligen förfara.
Såväl skolrådet i Kalmar som läraren
Dahlin klagade.
K. m:t har den 13 juni förklarat sig
väl anse hvad mot Dahlins behörighet
till ifrågavarande folkskollärarebefattning
blifvit i målet anmärkt icke förtjäna
afseende; men på de af domkapitlet i
öfrigt anförda grunder fann k. m:t ej
skäl att göra ändring i domkapitlets
beslut.
Omorganisation af
skolväsendet. Med anledning af bestämmelserna
uti nu gällande normalplan för
undervisningen i rikets folk- och småskolor
samt vederbörande domkapitels och folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
