Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (1,071.) 9 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SVENSK LÄRARETIDNING.
515
för längre eller kortare tid permitt era
skol-pliktiga barn utan vederbörande lärares
hörande.
- Efter 40 års skolarbete höll lärarinnan
vid Malthults folkskola i Risinge, stg., den
l dennes sin sista examen. Kyrkoherden
A. Graneli frambar församlingens,
skolrådets och sitt eget hjärtliga tack till den
nitiska lärarinnan, hvarefter till denna som
minnesgåfva från föräldrar och målsmän
öfverlämnades en finare kaffeservis.
- En motion med begäran om förnyadt
anslag till lärarekåren vid länets folk- och
småskolor för deltagande i akademiska
föreläsningskurser beslöt Väringens skolförening
vid möte den 3 dennes i< Axbergshammar
uppdraga åt folkskoleinspektören Sundblad
i Örebro att ingifva till årets landsting med
Örebro län. Förra året beviljades som
bekant 20 stipendier på 25 kronor hvartdera.
- Förenade få enligt medgifvande af
Strängnäs domkapitel allt fortfarande
organist- och klockaretjänsterna i Kumla vara
med folkskollärarebefattningen vid kyrkan
i samma församling, så länge klockarelönen
utgår med 100 kr. kontant, nödiga uthus,
boställe med 4 tunnland jord och 50 kronor
för vaccination samt 500 kronor i
organistlön.
- Berättelse om folk
skollärarinneseminariet i Falun har från trycket utkommit,
omfattande dels sammandrag af
årsredogörelsen för läsåret 1900-01 och dels
årsredogörelse för läsåret 1901-02. Förstnämda
läsår intogos 20 af de 58 inträdessökande
eleverna och senaste hösten 16 af 51.
Småskollärarinneexamen anades 1901 af 13 samt
1902 af 14 elever i andra klassen och af en
småskollärarinna för anställning enligt k.
kungörelsen den 28 maj 1897.
- I fyratiotvå år har folkskolläraren O.
Holmen verkat i Kållered, och höll han den
l dennes sin sista examen, enär han nu vid
fyllda 68 år af går från läraretjänsten,
hvaremot han kvarstår vid organistbefattningen.
Ett varmt tack bragtes honom af
kyrkoherden Lindeberg i Fässberg efter slutad
examen, och öfverlämnades till honom ett
dyrbart guldur med kedja, en präktig
kaffe-servis och en summa penningar som bevis
på församlingens erkänsla,
- Vid biskopsvisitation i Stensele, Vbtn,
den 28 och 29 juni förklarade biskop
Johansson sig efter verkställdt kristendomsförhör
med barn och ungdomen hafva
fumiitkristen-domsundervisningen vara ganska god men
beklagade, att ett flertal af församlingens
skolor ej alls vore representerade.
Skolväsendet befanns stå mycket efter, i det att de
flesta af församlingens mindre folkskolor
flyttade på tre stationer, och uppmanades
församlingen att inskränka stationerna till
högst två och öka lärarinnornas antal samt
inrätta fasta folkskolor, där så kunde ske.
- Silfverbröllop firades i Marbäck, Älfsb.,
af folkskolläraren E. J. Sylvéii och hans maka
den 19 juni. Dagen var i dubbel måtto en
jubileumsfest, då Sylvéii nu äfven kunde fira
25-årsdagen af sin verksamhet såsom lärare
inom församlingen samt sin 51:a. födelsedag.
Det afhållna och vördade paret
uppvaktades under dagens lopp med lyckönskningar
och värdefulla presenter, dels af skolrådets
medlemmar samt af flera vänner på orten,
däribland många forna elever, dels af
skolbarnen, som med en smakfull minnesgåfva
och en mängd blommor velat bringa en
gärd af tacksamhet och välvilja åt en
älskad lärare. Dessutom ankommo skriftliga
lyckönskningar och telegram i mängd under
dagens lopp.
- En vacker hyllning erhöll
folkskolläraren Adolf Virén å Hillringsbergs bruk,
VrmL, vid examen den 26 juni, då han
afslöt sitt 25:e arbetsår inom nämda skola.
Sedan skolrådets ordförande, kyrkoherden
Peterson, uttalat skolrådets tack för troget
och nitiskt arbete, uppträdde disponent Chr.
Stor Johann och talade varmt och erkännande
om folkskolans stora vikt och betydelse för
vårt folk samt tackade å sina och bolagets
vägnar för det långa, trägna och
välsignelserika arbete, som hr Virén utfört vid
Hillringsberg. Som ett synligt bevis på detta
erkännande och till minne af
tjugufemårs-dagen öfverlämnade han därpå en praktfull
present med inskription: »Från
Hillrings-bergs aktiebolag med tack för 25-årig
förtjänstfull verksamhet i skolans tjänst.»
- Vid Skolresor till hufvudstaden böra
landsbygdens folkskolebarn naturligtvis ej
försumma att taga kännedom om dess många
sevärdheter. Bland dessa är biologiska
museet, som under senaste åren utvidgats med
två nya afdelningar, Ishafsgrottan och
Dalgång från Öst Grönland, och under sista
tiden ytterligare genomgått en grundlig
omdaning under ledning af detsammas
genialiske skapare, konservatorn Gustaf
Kolthoff, hvarvid en del nya djurgrupper blifvit
insatta. Museet innehåller en framställning
af djurvärlden och dennas lif ute i naturen
såväl inom Skandinavien som på Grönland
och Spetsbergen. Djuren äro framställda i
karakteristiska ställningar, ofta med ungar
eller med bon och ägg. Det är en af
hufvudstadens största sevärdheter samt utan
motsvarighet annorstädes i världen.
- Om uppmuntran under skolarbetet
diskuterades vid Varakretsens läraremöte i
Skärstads folkskola den 4 dennes. Därvid
framhölls, hurusom folk- och småskolans
lärarepersonal under sitt ansträngande,
tåla-modspröfvande arbete mer än någon är i
behof af hjälp, stöd och uppmuntran. Ett
godt samvetes vittnesbörd om att läraren
eller lärarinnan gjort sin plikt, besök i
skolan af skolinspektör, skolrådets ordförande
och dess medlemmar, barnens föräldrar och
andra för skolan intresserade personer samt
förtroende från dessa myndigheters sida äro
medel, ägnade att bereda uppmuntran och
glädje i lärarekallet. Läraren bör följa den
periodiska pressen, särskildt i frågor, som
röra skolan och dess verksamhet, flitigt
besöka läraremöten och deltaga i deras
förhandlingar, och församlingarna vara
angelägna om, att skolan må arbeta i ljusa och
rymliga lokaler liksom att läraren får en
egen treflig och ändamålsenlig bostad.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSROL1ÄRAREFÖRENING
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
Östbo-, Allbo-, N. Fjärdhundra-,
Strängnäs-, Ragunda-, Lyckeby-, Sunnerbo-,
Kol-mår ds- och Kinds-kretsarna: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att
vidtaga de åtgärder, den finner lämpliga. ’
S. Ölands-kretsen: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen bör anmoda någon riksdagsman
att vid stundande riksdag väcka motion
angående denna sak.
Ystadstraktens krets: 1) Med beklagande
af att ej någonting i berörda afseende kan
åtgöras för personalen vid mindre
folkskolor besvarar kretsen frågan ined ja.
3) Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att
vidtaga de åtgärder, den finner lämpliga.
Munka-Ljungby-kretsen: 1) Ja. 3)
Kretsen instämde i Kalmar- N. Möre-kretsens
uttalande. (Se Sv. Ltg n:r 25!)
Blekings östra krets: 1)’ Ja.
Ho f v a-kretsen: dito.
Linköpingstraktens krets: 1) Ja. 3)
Kretsen anser, att likformighet bör åstad-
kommas i fråga om lärotid och
betygs-gradering vid rikets småskoleseminarier
och öfverlämnar åt centralstyrelsen att
vidtaga de åtgärder i öfrigt, som kunna
leda till en snar och lycklig lösning af
frågan.
N. Bjäre-kretsen: 1) Ja. 3)
Undervisningen göres i möjligaste mån likformig
vid rikets samtliga småskoleseminarier.
Har j äg er s-kretsen: 1) Ja. 3) Kretsen
anser, att man på lagstiftningens väg
bör söka bereda småskollärarepersonalen
bättre rättslig ställning, och är tydligtvis
ingen annan utväg än att genom en
riksdagsmotion i ämnet söka nå
ifrågavarande önskemål. Och torde det vara
lämpligt, att lärarne hvar på sin ort
med riksdagsmannen afhandlade frågan
och verkade för dess lösning.
Onsjö-kretsen: 1) Ja. 3) De åtgärder,
som lättast och säkrast föra till det
önskade målet, böra vidtagas.
Ett ljudenligare stafningssätt.
S. Ölands-, Kinds-, Allbo-, Har j äger s-,
Östbo-, N. Bj&re-, Linköpingstraktens,
Blekings östra, Sunnerbo-, Lyckeby-,
Ha-gunda-, Hofva- och
Munka-Ljungby-kret-sarna hafva besvarat centralstyrelsens
fråga med ja.
N. Fjärdhundra-kretsen beslöt att
besvara den i rättstafningsfrågan gjorda
framställningen med nej, emedan
dubbelformer då skulle tillåtas, hvilket skulle
åstadkomma oreda i stafningen, enär den
ene läraren skulle använda ett
stafningssätt, den andre ett annat. I stället
uttalades den önskan, att en längre gående
reform vidtages, hvarigenom ett
ljudenligare stafningssätt med icke tillåtna
dubbelformer anbefalles till begagnande
i skolorna.
Ystadstraktens krets beslöt besvara
centralstyrelsens fråga nekande, enär det
syntes kretsen, att om bortkastandet af
de stumma tecknen skulle endast tillåtas
och icke lagstadgas, ganska betydande
svårigheter komme att beredas
lärjungarna vid flyttning från en skola till en
annan, då ju icke skäl saknas för
antagandet, att ej alla lärare skulle
begagna sig af en eventuell tillåtelse.
Emellertid uttalade kretsen en liflig önskan,
att centralstyrelsen måtte sätta alla
krafter i rörelse för snart uppnående af det
efterlängtade målet: bortkastandet af de
stumma tecknen.
Kolmårds-kretsen ville gifva
centralstyrelsen i uppdrag att sätta sig i
förbindelse med erkändt framstående
vetenskapsmän på det språkliga området för
att få utarbetad en ny ordlista med
Ijud-enligt stafningssätt och utan stumma
ljudtecken för att därefter ingå till k.
m:t med framställning om stadfästelse
å den nya ordlistan.
Onsjö-kretsen har gjort följande
uttalande :
Då i skolan en afsevärd tid nu måste
användas till rättstafning och rättskrifning
till förfång för andra viktigare grenar af
undervisningen i modersmålet, och då en
korrekt stafning af svenska språket på grund
af dess invecklade beteckningssätt är hart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
