Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (1,071.) 9 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 28
SVENSK LÄRARETIDNING.
517
vida världen, ville jag söka dela med
mig så godt jag kan af det, jag skördar.
Alltså. Jag började eller rättare skulle
börja mina studier i Kiel. Här kom
jag emellertid ej in i skolorna, oaktadt
både telegram och bref från vår
älskvärdt tillmötesgående minister i Berlin,
grefve Taube, och att afvakta den
tidpunkt, då skrifvelse från.preussiska
undervisningsministeriet hunnit anlända till
herr »Schulrath» i Kiel ansåg jag vara
att förspilla en dyrbar tid. För öfrigt
fick jag ja genom samtal med lärare på
platsen en god bild af skolväsendets
organisation såväl i staden som i
Preussen i allmänhet.
Det som genast stipker främlingen
i ögonen är den omsorgsfulla eller
åtminstone mångfaldiga inspektion, den
enskilde läraren är underkastad.
Sålunda har han både stats- och
lokalinspektör och öfverlärare att se upp till
och hörsamma. Det kan ock hända, att
undervisningsministeriet dessutom då och
då utsänder en särskild inspektör.
Oaktadt all denna inspektion har lärarne
dock ganska fria händer vid
undervisningen och kan ordna den som honom
behagar inom ramen af de allmänna
bestämmelserna.
Som en egendomlighet kan jag efter
hörsägen meddela, att vid tillsättande
af ordinarie lärare härstädes reser ej
läraren till den sökta platsen för att
aflägga prof, utan inspektören besöker
honom i hans egen skola och tager
kännedom om hans duglighet - ett sätt,
som nog är till fördel för läraren, så
framt han ej bor längre bort än att
inspektören hittar till honom.
Afsikten med mitt besök i Kiel var
emellertid ej så mycket att studera
skolväsendet som fast mer att få träffa och
tala med den gamle skolmannen och
naturvännen rektor F. Junge. Jag hade
läst hans ypperliga bok »Bydammen»,
en af S. A. F:s litteratursällskaps bästa
skrifter, och jag brann af nyfikenhet att
få höra, huru hans idéer omsattes i
praktiken. Att de äro lätta att tillämpa i
skolor på landsbygden och i mindre
samhällen, det var mig klart, men huru
man skall kunna följa den i en större
stad, där natursamhällena äro tämligen
fattiga eller ligga alltför aflägset och där
nian för enhetens skull i samtliga
parallellklasser bör behandla samma
djursamhälle, det var mig oklart. Hvad fann
jag då harf? Jo, studiet af den
lefvande naturen inskränker sig till en och
annan utflykt i det gröna och därtill
att barnen taga med sig till skolan
hvarjehanda föremål. Så långt ha vi också
kommit i många af våra skolor.
Emellertid var det för mig oförgätliga
dagar att i sällskap med den
gamle.70-årige veteranen få ströfva omkring i Kiels
parker och härliga omgifningar och höra
hans tydningar af naturens gåtor och
hans berättelser om, huru han själf,
i synnerhet då han var lärare på landet,
brukade handleda sina lärjungar i
naturhistorien.
Hvad som härvid stod lefvande för
mig var och är, att vi i skolan offra
allt för mycken tid på att inproppa i
våra lärjungar en hel hop saker,
hvarom de ej kunna bilda sig någon riktig
föreställning och som de därför
lyckligtvis snart nog glömma-jag säger
lyckligtvis, ty af den föda, som är
osmältbar, vinner hvarken hälsa eller
utveckling. Skall barnet ha någon nytta af
undervisningen i naturkunnighet, så bör
det först bibringas en viss fond genom
ett grundligt iakttagande af den det
omgifvande naturen, sådan den framträder
i lefvande lifvet. Med tillhjälp af
inbillningskraften och god
åskådningsmateriel : preparat, modeller, planscher, kan
det sedan blifva möjligt för barnet att
skapa sig eii någorlunda riktig
föreställning om saker och ting7 som ligga utom
den ort de känna till.
Hvad jag såg och lärde vid besök på
kejserliga skepps värf vet, på ett af de
stora pansarskeppen och vid Kejsar
Wilhelms kanal tillåter nog ej redaktionen
mig att omtala.
Nästa gång något från Hamburg.
Al fr. Fridén.
P. J. Norén f- Vid ett tillfälligt
besök i sitt föräldrahem i Loushult
afled den 2 dennes förste läraren vid
Helsingborgs folkskolor Per Jönsson
Norén, sedan han en längre tid lidit af
lungsot, som bröt hans krafter och förra
vårterminen tvang honom att begära
tjänstledighet.
Norén föddes i Loushult 1855, tog
1876 folkskollärareexamen vid Lunds
seminarium samt blef redan året därpå
först extra och sedan ordinarie lärare
vid Helsingborgs folkskolor, där han allt
sedan verkat. Vid början af 1890-talet
blef han förste lärare och skötte denna
befattning, så länge den fanns.
Lärarekallet satte han mycket högt.
Plikttrogen, arbetsam, kunnig och
skicklig var han själf mönstret för en
duglig lärare, och han nitälskade varmt för
skolans höjande som uppfostrarinna både
i intellektuellt och moraliskt afseende.
Han hemföll aldrig åt slentrian eller
pedanteri, böjde sig ej för gamla
fördomar utan tog gärna hänsyn till det
praktiska lifvets kraf på tidsenlig
undervisning. Genom trägna själfstudier
hade han förvärfvat sig grundlig
kännedom om skolorganisatoriska och
metodiska frågor och visste också att göra
sin talan hörd vid den skolreform, som
på 1880-talet genomdref s i Helsingborg.
Han har äfven senare tagit verksam del
i utredningen af läroplaner och andra
skolfrågor, varit medlem af
skolbyggnadskommittéer o. s. v.
Synnerligen uppburen var han inom
kamratkretsen, såsom syntes vid hans i
fjor firade tjugufemårsjubileum. Och
sina lärjungars tillgifvenhet visste han
att i hög grad förvärfva och bibehålla.
Vid sidan af sin lärareverksamhet
meddelade Norén äfven en följd af år
undervisning i tekniska yrkesskolan.
Utom en vid vänkrets stå vid den så
tidigt öppnade griften en åldrig fader,
syskon, maka och 5 barn. Den äldste
af de tre sönerna är lärare vid
Helsingborgs folkskolor.
J. H. Ällard t Den 4 dennes
afled i sitt hem i Ö. Husby, Östg., f. d.
folkskolläraren och organisten därstädes
Johan Henrik Ällard.
Han var född i Älf testad år 1810,
utexaminerades i Linköping 1829 och
blef efter vikariat i Tjällmo och Motala
1835 ordinarie innehafvare af
folkskollärare- och orgaiiisttjänsterna i Ö.
Husby. Sin plats som lärare lämnade han
1868 men behöll organisttjänsten till
1884. En lång följd af år innehade
han dessutom poststation
sföreståudare-tjänsten i Ö. Husby, hvilken han i
midten af 1890-talet lämnade med pension.
I sin krafts dagar erkändes han som
en skicklig organist. Vid sin död var
han församlingens äldste invånare.
Närmast sörjes han af en
efterlefvande son, kontraktsprosten F. Ällard i
Tjällmo, samt barnbarn.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
9.
Då många kraf van de frågor rörande
lärarekåren stå på dagordningen, icke minst
lönefrågan för landsbygdens lärare, vore
önskvärdt att ännu en riksdag-sman,
folkskollärare, invaldes i centralstyrelsen,
hvarför vid val af centralstyrelseledamöter
kretsarna borde rösta på riksdagsmannen,
folkskolläraren L. G. Broomé i Bårslöf.
Medlem af Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
10.
,Af de redan företagna valen synes
framgå, att don efter hr Johansson lediga
platsen kommer att intagas antingen af hr J.
Cederberg* i Norrköping eller af hr L. G.
Broomé i Bårslöf, och tyckas de för
närvarande hafva ungefär lika stora chancer båda
två. Otvifvelaktigt äro de också båda
representativa och dugliga män, väl värda en plats
i centralstyrelsen, men då för närvarande
så många stadslärare sitta i centralstyrelsen
och så få landsortsskollärare, böra särskildt
Jandsortslärarne tillvarataga sina intressen
och mera enigt sluta sig1 samman om sin
kandidat, då han helt säkert i så fall
kommer att afgå med segern.
Att bestyreisen för ett större Skolmöte i
år vägrat på programmet upptaga en insänd
fråga: »Hvilka åtgärder anses böra vidtagas
för att bringa lönefrågan, med fästadt
afseende särskildt vid landsortslärarnes nu
varande ställning, till’en lyckligare lösning?»
bör också mana till större sammanslutning’
och ett kraftigare uppträdande just från
landsortslärarnes sida.
Smedstorp den 5 juli 1902.
M. Nordkvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
