Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,072.) 16 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
K. M:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE
angående statsbidrag till uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt afseende
försummade barn;
gifven Stockholms slott den 13 juni 1902.
Vi OSCAR, etc., göre veterligt: att
sedan riksdagen dels, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med hvad Vi uti
nådig proposition föreslagit, medgifvit
utbetalande af statsbidrag till bestridande
af kostnader för uppfostran åt vanartade
och i sedligt afseende försummade barn,
dels ock, för att till angifna ändamål
användas, på ordinarie stat under
riksstatens åttonde hufvudtitel beviljat ett
förslagsanslag, med titel
»Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt
afseende försummade barn», å 70,000
kronor, hafve Vi, med godkännande af
riksdagens beslut i hvad det skiljer sig
från Vår framställning, funnit godt
medgifva, att från och med år 1903 må af
nämda förslagsanslag utgå
till styrelse för skyddshem till
bestridande af kostnaderna för hvarje på
grund af lag angående uppfostran åt
vanartade och i " sedligt afseende
försummade barn i skyddshemmet intaget
barns vård ett årligt statsbidrag af 100
kronor för den tid, skyddslingen vårdas
i skyddshemmet, samt
till barnavårdsnämd till betäckande
af de för barns uppfostran i enskildt
hem eller barnhem eller under
anställning i arbete, tjänst eller yrke uppkomna
kostnader, som på grund af nyssnämda
lags bestämmelser skola bestridas af
barnavårdsnämd, för den tid barnet på
nämdens föranstaltande njuter sådan
upp f ostran ? ett årligt statsbidrag af 40
kronor, om barnet vårdas i barnhem,
och hälften af dessa kostnaders belopp,
dock ej öfver 25 kronor, om barnet är
anförtrodt åt enskildt hem eller anställdt
i arbete, tjänst eller yrke.
I sammanhang härmed hafve Vi för
åtnjutande af omförmälda statsbidrag
meddelat följande bestämmelser:
att såväl skyddshem som barnhem
skall vara underkastadt inspektion af
den af Oss förordnade folkskoleinspektör,
inom hvars inspektionsområde hemmet
är beläget;
att hvarje år fore den l juli berättelse
angående skyddshems eller barnhems
verksamhet under nästföregående år skall
af styrelsen för skyddshemmet eller
föreståndaren för barnhemmet insändas till
Vårt ecklesiastikdepartement; samt
att de enligt denna kungörelse
utgående statsbidrag skola på rekvisitioner,
som af vederbörande skyddshemsstyrelse
eller barnavårdsnämd böra för hvarje
år göras under november eller december
månad det år, för hvilket bidraget sökes,
i Stockholm af Vårt statskontor och i
öfriga delar af riket af Vare befhde
efter vederbörlig granskning utbetalas,
sedan i fråga om skyddshem och
barnhem folkskoleinspektören eller i Stock
holm stadens konsistorium vitsordat
riktigheten af de för statsbidragens er-
hållande lämnade uppgifter och i fråga
om burn, intagna i enskilda hem eller
anställda i arbete, tjänst eller yrke,
vederbörande pastorsämbete eller
barnavårds-nämden i det skoldistrikt, inom hvilket
barnet finnes, lämnat föreskrifna intyg;
skolande vid utbetalande af statsbidrag
för kortare tid än helt år hvarje månad
beräknas till trettio dagar.
Det alla, som vederbör, etc.
Stockholms slott den 13 juni 1902.
OSCAR.
(L. S.)
Nils Claeson.
I sammanhang med förestående
kungörelse har k. nr.t den 13 juni utfärdat,
cirkulär till länsstyrelserna angående
utbetalning af statsbidrag till
uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt
afseende försummade barn. Cirkuläret,
som åtföljes af sju olika formulär,
återfinnes i bihang till Svensk
författningssamling n:r 65.
K. M:TS NÅDIGA FÖRORDNING
om ändrad lydelse af § 42 i nådiga stadgan
angående folkundervisningen i riket
den 10 december 1897;
gifven Stockholms slott den 21 juni 1902,
Vi OSCAR, etc., göre veterligt: att
sedan en af Oss tillsatt kommitté
afgifvit förslag till, bland annat, ändrad
lydelse af § 42 i nådiga stadgan
angående folkundervisningen i riket den
10 december 1897 samt vederbörande
däröfver blifvit hörda, hafve Vi funnit
godt förordna, att nämda § skall erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 42.
1. Efter skedd intagning skall
lärjunge på de bestämda lärotiderna
ordentligt infinna sig i skolan och, så vida ej
förfall blifvit anmäldt och godkändt i
den ordning, som denna stadga och
skoldistriktets reglemente bestämma, utan
afbrott begagna undervisningen, till dess
tillstånd erhålles att från skolan afgå.
2. Lärjunge vare pliktig att iakttaga
ett sedligt och anständigt uppförande
så inom som utom skolan, visa aktning
och" lydnad för sina lärare, med
uppmärksamhet följa undervisningen, flitigt
och noggrant fullgöra sitt arbete samt
varsamt begagna skolans
undervisningsmateriel och öfriga tillhörigheter.
3. Lärjunge, som felar i sina
åligganden, vare i mån af förseelsens
beskaffenhet underkastad lärarens bestraff
ning, vid ringare felaktighet medelst
varning eller annat lindrigt tuktomedel
samt ’vid fortsatt eller svårare förseelse
medelst lämplig aga i enlighet med de
närmare bestämmelser, som i detta
afseende meddelas i det för skoldistriktet
gällande reglemente.
4. För lärjunge, som af lärarens
bestraffning icke låter sig rätta, äfvensom
för lärjunge, hvilken genom svårare
vanart utöfvar skadligt inflytande på sina
medlar j ungar och därför bör från dem
skiljas, må skolrådet, i den mån
erforderliga medel därtill kunna beredas,
vidtaga anordningar, hvarigenom sådana
,lärjungar kunna erhålla en särskildt för
dem lämpad uppfostran vare sig i
särskild skola eller på annat sätt, som
finnes. ändamålsenligt.
Det alla, som vederbör, etc.
Stockholms slott den 21 juni’ 1902.
OSCAR.
(L. S.)
Nils Ciaéson.
(Lagarna angående minderåriga
förbrytare återgifvas i nästa nummer.)
Skolan och
nykterhetssaken.
De stora nykterhetsmöten, som pågå
och pågått i hufvudstaden såväl denna
som föregående vecka, bevistas af en
hel del lärare och lärarinnor vid
folkskolor, folkhögskolor, seminarier och
läroverk samt åtskilliga prästmän. Vid
dessa möten hafva behandlats åtskilliga
frågor, som afse barnens och ungdomens
undervisning och uppfostran. Vi
referera i korthet det viktigaste, som
förekommit vid behandlingen af de frågor,
hvilka redan slutbehandlats, och skola i
nästa nummer referera de öfriga samt
därvid äfven lämna en förteckning på de
lärare och lärarin rior, hvilka såsom
ombud deltagit i mötena.
Afholdssagen og den voxne ungdom
var ämnet för det föredrag, som
höisko-leforstander K. Bjerre från Sorö i
Danmark höll vid femte nordiska
nykterhetsmötet i Immanuelskyrkan den 10
dennes. Talaren utgick därvid från ett
yttrande af Tegnér, att ungdomstiden är
en härlig tid men ock en vansklig tid.
Det är hufvudsakligen under denna tid
som människan får sin lifsriktning. Och
denna blir i väsentlig mån beroende af
den ledning och fostran, för hvilken
ungdomen blir föremål. Intet är så
ägnadt att döda det goda, det ljusa hos
ungdomen och kalla fram det mörka
och onda hos den som just
rusdryckerna. I Danmark sänder man på många
ställen sina unga söner till
folkhögskolan, där de få dricka ur minnets
bä.-gare, d. v. s af stora, hädangångna
mäns exempel lära huru de böra lefva
och verka. Men på andra ställen
sänder man sina söner icke till
folkhögskolan utan till krogen, där de få dricka
ur en annan bägare, hvilket icke
väcker till lif utan i stället dödar det goda
inom dem.
Det har sagts, att det är folkskolan,
konfirmationsskolan och folkhögskolan,
som skall taga vara på ungdomen och
leda den framåt och uppåt; men huru
skola vi bära oss åt med den
ungdom, som icke kommer till dessa skolor
eller som redan lämnat dem? Och huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
