Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,072.) 16 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
de. af en mindre folkskola för öarna
Kalfön, Ejdeholm och Lindön med
fyrplatsen Svangen, äfvensom att denna
skola måtte träda i verksamhet senast
med höstterminens början år 1902.
På grund häraf fann domkapitlet den
27 november 1901 skäl att, med
besvärens gillande, ålägga Tanums skoldistrikt
att å Kalfön inrätta en för Kalfön,
Ejde-holmen och Lindön med fyrplatsen
Svangen afsedd mindre folkskola, som borde
träda i verksamhet vid början af
höstterminen 1902. Detta utslag blef
öfverklagadt hos k. m:t.
Sedan skolrådet i anledning af de hos
domkapitlet anförda besvären yttrat, att
en småskollärarinna borde anställas för
undervisning af de till småskolan hörande
barn i Kalföroten och Klättaroten, de
icke klagade medlemmarna af Tanums
skoldistrikt å kj^rkostämma den 5 augusti
1901 instämt med skolrådet, samt i
betraktande af hvad i målet blifvit
upplyst, skoldistriktet icke skäligen må för
närvarande tillförbindas till omkostnader
utöfver hvad af skolrådet ifrågasatts,
har k. m:t den 27 juni, med ändring af
domkapitlets utslag, låtit vid hvad
sålunda förekommit bero.
Hälften af flickorna hade ej
deltagit i slöjden. Skolrådet i Oxie
skoldistrikt begärde hos länsstyrelsen i
Malmöhus län statsbidrag för år 1901
för undervisning i slöjd för flickor vid
distriktets folkskola, hvilken varit
fördelad på två slöjdafdelningar, med 40
kronor för hvardera afdelningen eller
tillhopa 80 kronor. Vid rekvisitionens
granskning å landskontoret anmärktes,
att af densamma bil ägda två schema
framginge, att i nedra slöjdaf delningen
under flertalet undervisningsdagar ej ens
hälften af de inskrifna flickorna deltagit
i undervisningen, och att det sålunda
ej kunde anses, att de inskrifna
flickorna under året i allmänhet deltagit i
slöjdundervisningen. I följd häraf
utan ordnades statsbidrag för allenast en
skola med 40 kr.
Skolrådet klagade, men k. m:t har
den 27 juni ej funnit skäl att i
länsstyrelsens beslut göra ändring.
En skola med tre lärjungar fick
statsbidrag efter lästiden. Skolrå
det i Gustaf Adolfs församling, VrmL,
anhöll - under f örmälan att, sedan
lärarinnan vid fasta småskolan i Laggåsen Greta
Sofia Nilsson från sin befattning afgått
vid vårterminens slut år 1901, det mött
svårighet att erhålla ny lärarinna, samt
att skolans tre lärjungar, efter det
undervisningen i skolan blifvit under
höstterminen inställd, erhållit undervisning
i Gustafsfors fasta småskola - att
församlingen, som fore bemälda lärarinnas
afgång för hennes aflönande uppburit
statsbidrag för år 1901 med ett belopp
af 166 kr. 67 öre men numera vore
skyldig att, då undervisningen ej pågått
under åtta månader af året, återbära
hela statsbidraget, måtte förklaras be-
rättigad att behålla hälften af samma
statsbidrag.
K. m:t har medgifvit, att församlingen
må af det utanordnade statsbidraget
behålla så stor del, som belöper på den
tid undervisningen uti ifrågavarande
skola pågått.
Dispensärenden. K. m:t har ej
funnit skäl bifalla en af Mårten Sanfrid
Landahl gjord ansökning om tillstånd att,
utan hinder däraf att han icke aflagt
folkskollärareexamen, söka och innehafva
vikariat vid Stockholms stads folkskolor
med samma rättigheter och
löneförmåner, som examinerade folkskollärare
åt-njöte. Öfverstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor har i infordradt
utlåtande afstyrkt ansökningen, enär L.,
som är född den 18 augusti 1846,
redan uppnått den för folkskollärare
bestämda pensionsålder.
Revision af katekesen. Uti sitt
med anledning af »Svenska folkskolans
vänners» framställning om revision af
katekesen infordrade utlåtande yttrar
Skara domkapitel:
Då dorakapitlet anser det vara själfklart,
att, sedan ny bibelöfversättning antagits, en
revision måste vidtagas i afseende på
katekesens bibelställen, och domkapitlet är
för-vissadt om, att kyrkomötet efter allsidig
pröfning1 af katekesfrågan icke underlåter
att i sammanhang med den ofvannämda
revisionen frambära de önskemål, som i öfrigt
kunna i frågan anses nödiga eller lämpliga,
hemställer domkapitlet, att den remitterade
skrifvelsen icke för närvarande må till
någon k. m:ts åtgärd föranleda.
Stipendier för deltagande i
sommarkurser. Det af Hallands läns
landsting beviljade anslag af 500 kronor för
beredande af tillfälle åt 10 folkskollärare
inom länet att deltaga i årets
akademiska feriekurser i Lund och Göteborg
har lika fördelats mellan folkskollärarne
J. A. Svensson i Grimeton, J. A.
Elm-qvist i Fjärås, Otto Vikander i Frillesås,
A. J. Hedin i Onsala, J. A. Thoréen i
Vällda, Alb. Sjölander i Kvibille, Alfr.
Jonell i Älfsåker, G. Hjelmgren i
Örme-valla, And. Forsell i Tölö och P>ik
Nilsson i Varberg.
Sin femtioårsfest firar Skara stifts
folkskollärareförening den 6 nästa
augusti i Falköping enligt program, som
på annat ställe i dagens nummer är
intaget och hvartill vi hänvisa.
Föreningen är den äldsta af landets
stiftsskolföreningar och bildades på
försommaren 1852. Första förslaget om
dess bildande väcktes af dåvarande
folkskolläraren i Alingsås, sedermera
postmästaren i Mölndal J. A. Öhman, som
ock blef föreningens ordförande. Dess
vice ordförande blef folkskolläraren J.
A. Holmblad i Gudhem och dess
sekreterare G. T. Mattsson i Falköping. Första
ordinarie stiftsmötet, som hölls i
sistnämda stad samma, sommar, räknade -
16 deltagare. Vid senaste stiftsmötet i
Skara uppgingo deltagarna till 1,300.
Den nya normalplanen var
föremål för en ganska utförlig granskning
vid Slitekretsens möte i Rute, GotL, den
4 dennes.
Från folkskoleinspektören uti norra
distriktet hade nämligen till vederbörande
skolråd utgått en rundskrifvelse med
begäran, att skolrådet ville infordra
lä-rarnes utlåtande öfver hvilka ’afvikelser,
som kunde anses önskvärda från de i
denna normalplan föreslagna kurser och
lärogång.
Kretsen ansåg, att i de flesta fall kunde
normalplanen i hufvudsak följas. Men
beträffande kurserna i biblisk historia och
katekes var kretsen af helt annan åsikt och
uttalade som sin mening, att kursen i biblisk
historia bör för litt. E, D och F fördelas på
två år med hela skolan i ett läxlag, bland
annat af det skäl, att bättre grund
därigenom lägges för katekesläsningen samt att,
enligt normalplanens förslag, fördelningen
på fyra år med repetition af föregående års
kurs leder till den orimligheten, att barnen
få repetera något, som de förut aldrig hafva
läst. Beträffande kurserna i katekes
uttalade kretsen enhälligt som sin åsikt att
normalplanens förslag för ofvan nämda litt.
vore alldeles olämpligt, utan borde inan
hålla fast vid 1899 års normalplans förslag
med alla klasser i ett läxlag, så långt ske
kunde, och fordringarna pä de lägre
klasserna något mildrade. Det Lekseilska
katekesförslaget omnämdes i sammanhang härmed,
men ansåg man detsamma knappast vardt
att spilla ord på. Inkonsekvenserna mellan
lärokurser och förslag till läsordningen i
normalplanen kritiserades också rätt skarpt,
och som slutomdöme uttalades den
meningen, att 1889 års normalplan i de flesta
fall-har afgjordt företräde framför den
nuvarande.
Folk- och småskollärarekårens
lönefråga var på tal vid senaste mötet
inom Enighetens kretsförening af S. A.
F. (Lödösetrakten). Diskussionen
inleddes af ordföranden, folkskolläraren Claes
Nilsson, på hvars förslag följande
uttalande gjordes:
Med uttalande af ett tack till
centralstyrelsen, särskildt riksdagsmännen Hammarlund
och Berg, för dess åtgöranden i lärarekårens
lönefråga, anhåller mötet vördsamt, att
centralstyrelsen äfven framgent ville hafva
denna sak i godt minne och snarast
möjligt vidtaga nödiga åtgärder för att få
folkskollärarnes grundlön höjd med minst 100 kr.
och den nödiga vedbranden ersatt med ett
fullt tillräckligt penningebelopp, ej
understigande 100 kr. pr år, hvartill staten borde
lämna bidrag med 2/3; samt för
småskollärarinnorna: att grundlönen höjes med 100
kr.; att trenne ålderstillägg å 50 kr., efter
ö, 10 och 15 års oförvitlig tjänstgöring,
tillkomma; att vedbranden ersattes med ett
årligt penningebelopp af minst 50 kr. med
skyldighet för staten att bidraga med 2/3;
samt att bostaden lämnas in natura.
Hygienen i våra folk- och små
skolor var ett af de ämnen, som stodo
på dagordningen vid Kongakretsens möte
i Ingelstads tingshus i förra veckan.
I sitt inledningsföredrag framhöll läraren
D. Lindahl i Nöbbeled tidens allmänna
klagan öfver barnens blekhet och magerhet.
Föräldrarna tro orsaken ligga däri, att de
små äta för litet,* springa för mycket,
öfver-anstränga sig med läxor. Nej, orsaken är
den orena luften och den ojämna
temperaturen i skollokalerna. Under rasterna kunna
de ibland ej komma ut för väderlekens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
