539 (Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,072.) 16 juli 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 29

SVENSK LÄRARETIDNING.

539

befordrar endast orrlkristendom,
Skolrådsordförandenas oförmåga att fatta
behofvet af en snar och grundlig
omarbetning af katekesen berodde på att
de i nattvardsskolan toge mot barnen
på ett högre utvecklingsstadium.

Folkskoleinspektören Fr. Laurell i
Uppsala fann sig föranlåten uttala en varning
och en protest: en varning- för att taga
hänsyn till folk- och lärareopinion, som
klandrade katekesen, hvilket i vissa fall vore lika
stort helgerån som att angripa bibeln, och
en protest mot att så yttra sig om ett Guds
bud, som en föregående tal. gjort.
Tillgodoseendet af de pedagogiska krafven vore
i fråga om denna lärobok endast en bisak.

Han bemöttes dock energiskt af sin
kollega Svedberg, som häfdade lärarens
rätt, ja, ’skyldighet att framför andra
uttala sig öfver katekesens revidering,
att t. o. m. afhandla frågan om dess
vara eller icke vara, hvarpå denne
framlämnade följande resolutionsförslag:

Mötet ansluter sig till det uttalande, som
gjorts af1 »Folkskolans vänner», dock med
särskildt framhållande af det pedagogiska
krafvet på uppställning, anordning och
fördelning af innehållet samt på formen, som
bör, så vidt möjligt är, i enkelhet afpassas
efter barnets ståndpunkt.

Detta resolutionsförslag blef ock af
mötet antaget.

På e. m. hölls af inspektör Kjellin
ett med lifligt bifall hälsadt föredrag
om »de naturliga förutsättningarna för
sångundervisningen».

Talaren skildrade »tondöfheten», af
hvilken alla människor från början lida, enär
tonshmet ej kommer fram hos barnet strax.
Kommer det ej före 13:e året, kommer det
sannolikt aldrig. Endast de totalt tondöfva
borde skiljas från sångundervisningen.
Partiellt tondöfva äro egentligen alla: i
normala fall förmå vi ej särskilja toner öfver
ett oinfång af 7 oktaver. Målet för
sång-undervisningen bör vara att lära barnen
»sjunga innantill». Såväl
tonträffningsöf-ningar som inöfning af melodier äro
minnessång. Den förra metoden är att förlikna
vid användning af ett enkelt
bokstafsalfa-bet, den senare vid det kinesiska
ordalfabetet. För den elementära
sångundervisningen behöfvas blott tre skalor: en ren, en
b-tecknad och en kors-tecknad skala.

Därefter öfvergick mötet till den andra
frågan, som lydde: Hvad har åtgjorts
och hvad kan ännu åtgöras för att
öfvervinna de hinder, som de norrländska
bygdernas spridning ställer i vägen för en
verksam folkundervisning ?

Diskussionen gaf genom de många
upplysningar om norrländska
skolförhållanden, som lämnades, en högst
intressant inblick i den rent af tragiska
ställning, folkupplysningen i nordligaste
Sverige intager, och som den på grund
af omständigheternas makt tycks vara
dömd att länge behålla.

Inledaren, folkskoleinspektören Ohlsson,
framhöll, att i nordligaste Norrland vore det
språkfrågan, som mest hindrade
folkundervisningen, och icke i främsta rummet
bygdernas spridning, fastän äfven detta senare
förhållande medförde oerhörda svårigheter.
Mycket hade visserligen gjorts.
Missionsskolor och statsskolor, anordnade som andra
landsbygdens folkskolor, hade upprättats
där uppe. Men där behöfves ytterligare
ekonomisk hjälp. Det finnes skoldistrikt,
inom hvilka barnen på vissa ställen få under-

visning endast hvart tredje, fjärde eller
femte år. Och ändå ställa sig utgifterna
för skolan mycket stora. 33 lärarekrafter
skulle behöfvas för att meddela
undervisning i på tre stationer flyttande mindre
folkskolor inom en församling på 2,300
personer. Lärarebristen är stor Af 350 lärare
och lärarinnor sakna 40 all lärarebildning,
och icke ens sådana, som besitta
någorlunda god folkskolebildning, kunna erhållas,
fastän lönen på flera ställen går öfver
minimibeloppet Flera
lärareutbildningsan-stalter måste af staten upprättas inom
stiftet. Något af den till öfver två millioner
kr. uppgående nettobehållningen af statens
domäner inom Norrland kunde användas
för att upphjälpa folkundervisningen
därstädes.

Under den fortsatta öfverläggningen
uttrycktes önskningar om att, när
barnantalet i en flyttande mindre folkskola
uppgingo till ett visst maximum, skulle
skolan förändras till fast, att i
ekonomiskt afseende bärkraftiga bygder borde
tillhållas att oifra mera för undervisningen,
att lagbud skulle utfärdas, som hindrade
öfverbefolkningen inom skolorna och
som förständigade staten att träda
emellan, när utgifterna för undervisningen
inom ett distrikt stege alltför högt utan
att dock göra folkundervisningen
effektiv samt att lärarens kontanta aflöning
borde helt och hållet bestridas af
staten.

Den förda diskussionen skulle utgöra
svar på frågan.

Torsdagens förhandlingar började med
föredrag af inspektören Fr. Laurell om
möjligheten af trädgårdsskötsel såsom
undervisningsämne i norrländska folkskolor.

Föredragshållaren, som fått i uppdrag att
undersöka i hvad mån och på hvad sätt
folkskolestadgans föreskrifter beträffande
skolträdgårdarna läte sig tillämpas i de
norrländska länen, beklagade, att ämnet
hittills varit så försummadt och uppmanade
energiskt en hvar att arbeta på att låta det
komma till sin rätt vid
folkskoleundervisningen. Norrlands kalla klimat utgjorde
icke, som man i allmänhet påstår, något
hinder för en ordnad trädgårdsskötsel. När
icke fruktträd gå, utbyter man dem mot de
härdiga bärbuskarna. Vinbär och tistron,
vanligen kallade svarta vinbär, trifvas
utmärkt ända uppe vid norra gränsen.

Vid öfverläggningen efter föredraget
instämde de flesta talarne med inledaren.
Skolträdgårdens afkastning borde dock
läraren £å behålla, dels därför att detta
skulle sporra honom till ifrigare arbete
i denna afdelning af trädgården, dels
därför att han, där afstånden vore stora,
under sommaren vanligen finge sköta
rensning o. d. ensam. Det som ställde
sig mest hindrande i vägen för en
framgångsrik undervisning i ämnet här uppe
vore, att vårterminen slutade så tidigt,
att någon praktik i trädgårdsskötsel
under dess sista veckor vanligen ej kunde
förekomma.

Nu upptogs frågan: Hvad kan göras
för att tillvarataga de ovanliga
begåfning-ar, som understundom förekomma bland
folkskolans lärjungar?

Fröken Rosalie Lindgren från Stockholm
talade i ett längre inledningsanförande med
värme för de mången gång utomordentligt

begåfvade barn, som af fattigdom hindrades
från att komma in på rätt bana och som
därför i de flesta fall gått förlorade. Icke
blott fattigdom utan stundom äfven
oförstånd och slöhet hindrade föräldrar från att
göra hvad de borde för sina begåfvade barn.
Det vore då lärarens plikt att bland de
många barn, som lämnats i hans värd,
uppsöka de unga snillena, söka finna den
riktning, hvaråt anlagen pekade, vid
undervisningen så mycket som möjligt utveckla
dem, dana deras karaktär och söka
intressera lämpliga personer att vid deras
fortsatta utbildning för dem blifva ett
ekonomiskt stöd.

Anförandet mottogs med lifligt bifall.

Folkskoleinspektören, pastor Norbeck ville
betona, att medelmåttiga begåfningar, om
de utmärkte sig för en okuflig vilja, till sist
kunde öfverglänsa de utomordentliga
begåfningar na. Därför borde ock läraren taga
reda på, hvarest den största energien
funnes, liksom äfven undersöka, om anlagen
pekade åt något visst håll.

Hr Eriksson i Multrå: Mera hedrande än
att resa minnesstoder öfver bortgångna
snillen är det för ett folk, för den rike
mecenaten att hjälpa de unga snillena fram.

Öfverläraren Vestberg i Hernösand: Man
borde ge akt på hvarje särskild begåfning,
så att icke blott studiebegåfningarna, som i
folkskolan lättast gjorde sig märkbara,
uppmärksammades utan också t. ex. tekniska
anlag af mera framstående art.

Folkskolläraren Göransson i Ortviken
manade till försiktighet. En lärare kunde i
detta fall få göra sorgliga erfarenheter, när
t. ex. en elev, som i folkskolan
uppmärksammats för sina stora anlag, och därför
genom lärarens åtgörande kommit i tillfälle
att erhålla fortsatt utbildning, komme på
det sluttande planet och ginge förlorad och
således genom sitt exempel blefve till skada
för samhället. Mest borde man arbeta för
genomsnittsmänniskorna.

Folkskoleinspektören Ohlsson ’framhöll
saken så att säga i norrländsk belysning.
Där uppe måste man framför allt taga vara
på snillena, ty där behöfvas de som bäst.
Den andliga lyftningen går där ej i
jämnbredd med den materiella utvecklingen.
Hvarje begåfning måste i all synnerhet där
komma på sin rätta plats.

Fröken Lindgren: De, som ej hafva viljans
begåfning, kan man ej hjälpa. Och de^,
hvilkas anlag peka åt alla möjliga håll, gå
lättast förlorade under sökandet efter rätt
bana. Vilja vi att våra stora begåfningar,
som oftast äro mycket äregiriga, skola ställa
sig samhällsfientliga, ha vi endast att lämna
dem åt sig själfva. Mecenater böra i första
hand uppsökas och öfvertalas att hjälpa.
Fonder böra bildas. . Och sedan under en
följd af år tillräcklig erfarenhet vunnits,
kan man genom riksdagsmän söka förmå
staten, som f. n. icke känner till nu nämda
behof, att ingripa. Men främst borde
läraren taga till sin uppgift att hos unga snillen
söka lära känna begaf ningens art och
viljans intensitet samt de materiella
förhållandena i hemmet.

Mötet beslöt uttala sin anslutning till
inledarinnans uttalanden.

Sist diskuterades frågan: Äro villkoren
för »ålderdomsunderstöd» åt våra talrika
småskollärarinnor väl afpassade efter gifna
förhållanden f

Inspektör Kjellin inledde frågan med en
kortfattad historik öfver
ålderdomsunder-stödsanstaltens tillkomst och utveckling. Det
vore orimligt att fordra af lärarinnorna 30
tjänste- och 55 lefnadsår. En liten
statistik, som han utarbetat öfver
medeltjänste-tiden i Jämtland, visade att den där
upp-ginge till sju (7) år. Äfven om fastare
anställning skulle beredas dem, trodde han
icke att medeltalet af tjänsteåren någon-

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svlartid/1902/0545.html

		Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 / 539 (1891-1933) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|