Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,072.) 16 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
städes skulle komma att utgöra mer än
14 å 15 år. Orsakerna härtill låge i de små
lönerna, i de dåliga framtidsutsikterna samt
däri, att ett stort antal småskollärarinnor
lämnade skolorna f Or att bilda egna hem.
För öfrigt kunde en lärarinna, om hon också
allvarligt försökte, knappast bibehålla sin
hälsa och sitt nervsystem till 55 års ålder
under ett så kräfvande och enerverande
arbete som hennes.
Folkskoleinspektör Ohlsson ansåg, att de,
hvilka tjänstgjorde som e. o. vid våra
folkskolor, borde ha rätt att räkna denna
tjänstetid såsom ordinarie tjänstgöring för
uppnående af pensionsåldern. Ej heller borde de
själfva behöfva betala något till
understödskassan. När lärarebostäder, åtminstone i
Norrbottens läns landsbygd, äro så usla, att
rumstemperaturen efter ’huru ihärdigt
eldande som helst i åtminstone sju fall af tio går
ned till några grader under noll på
morgonen, så kan man icke begära, att en
lärarinna i längden skall statut med så
hälsovådliga förhållanden, och man finner det
helt naturligt, att hon öfvergår till annat
verksamhetsområde. Och så blir deras
understödskassa ett samlingsställe för
penningar och ingenting annat.
Hr Lindholm lämnade åtskilliga
upplysningar från Finland, där pensionsfrågan
blifvit löst på ett mera lyckligt sätt.
Föreslog att ärendet skulle ö*fverlämnas åt
Sveriges allmänna folkskollärareförening, samt
instämde med pastor Öhrstedt i Östersund
däri, att all väl vitsordad tjänstgöring äfven
vid folkskolorna skulle få räknas som
ordinarie.
Mötet enades om hr Kjellins förslag
att tillsätta en kommitté, som skulle
utarbeta och till k. m:t insända en
petition med anhållan, att tjänstetiden
skulle förkortas och åldersgränsen
väsentligt nedsättas, att understödet skulle
höjas till 75 % af lagenlig maximilön,
att lärarinnorna ej själfva skulle bidraga
med pensionsafgift, att reglementena" och
kassorna för e. o. och biträdande
lärares eller lärarinnors samt för
småskollärarinnornas ålderdomsunderstöd så
måtte sammanföras, att lärarinna finge
tillgodoräkna sig all tjänstgöring, samt
att bestämmelsen att pension skall sökas
senast inom ett år efter slutad
tjänstgöring måtte bortfalla.
Till ledamöter i denna kommitté
valdes hr Kjellin, sammankallande,
seminarieföreståndaren N. P. Ve s Hinder samt
fröken Olava Roman, alla i Östersund.
Nästa stiftsmöte skall hållas i Umeå
1907. Till bestyrelse utsagos
folkskoleinspektören i Västerbottens läns
kustbygd, Umeå stads skolrådsordförande
samt förste - eventuellt äldste -
läraren vid stadens folkskolor, hvilka med
sig skulla ä,ga adjungera lämpliga krafter.
Vid afslutningen växlades Öfliga
tacksägelser mellan ordföranden, inspektör
Ohlsson samt Öfverläraren Blomqvist,
som förde talan för kamraterna utom
stiftet.
Utfärd gjordes till By dalen och
Västerfjället kl. 7 morgonen därpå af ett
50-tal mötesdeltagare, som återvände kl.
12 på natten, förtjusta öfver sin
fjällfärd. Kostnaderna för denna erlade
medlemmar af Östersunds samhälle.
En utflykt till Skansholmen gjordes
på e. m. af en annan grupp mötesdel-
tagare. Vid framkomsten blefvo de
andligen som lekamligen undfägnade af
kyrkoherden Lindeman i Sunne.
En mängd mötesdeltagare stannade
kvar äfven under lördagen för att få
tillfälle närvara vid kungabesöket. Dessa
samlades på aftonen framför
landshöfdingeresidenset, där konungen intog
middag, och uppvaktade honom med sång,
hvilken artighet konungen besvarade
genom att järnte sin uppvaktning gå ned
till sängarne och sångerskorna och en
stund underhålla sig med dem.
E. E.
DÖDSFMI/
N . O. Fransson t- Efter endast
ett par dagars sjukdom afled i Ystad
den 11 dennes f. d. folkskolläraren i
Jordberga Nils Olof Fransson. Han var
född 1844 i Källstorp, Mim., där hans
fader var folkskollärare, tog 1867
afgångsexamen vid Lunds
folkskollärareseminarium, tjänstgjorde en tid som vikarie vid
folkskolan i sin födelseförsamliiig och
vardt 1869 ordinarie lärare vid Jordberga
folkskola därstädes. Nitiskt och
plikttroget skötte han denna skola, tills han
förra året tog afsked med pension.
Utom en vidsträckt kamrat- och
vänkrets sörja honom närmast änka och
syskon.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
ii.
Med anledning* af valartiklarna n:r 2, 9
och 10, i hvilka nuvarande riksdagsmannen
L. G. Broomé föreslås till
centralstyrelseledamot, enär B. skulle såväl i riksdagen
som centralstyrelsen kunna verka till
förmån för landsortslärarnes lönefråga, må
man spörja, om B. redan,är omvald eller
om full säkerhet finnes för hans återval.
Skulle så vara förhållandet, och han
befinnes villig" åtaga sig ifrågavarande uppgift,
har han ju friare händer härför såsom
enbart riksdagsman. Tillförde vi från annat
håll centralstyrelsen en lika god förkämpe
för saken, så vunne vi ju därpå,
landsortslärare eller stadslärare, lika godt. De
sistnämda ha hittills icke svikit sin plikt i
berörda hänseende.
Kunde man samtidigt finna denne på ett
rimligt afstånd från det fungerande organet,
»det verkställande utskottet», vore ännu en
sak vunnen. Vi må nämligen komma ihåg,
att en af våra plikter gent emot styrelsen
är den, att ej onödigtvis göra hela
styrelseapparaten mer tungrodd än den är. Redan
nu finnas två centralstyrelseledamöter från
Malmöhus län. Då finnas inga skäl att
välja ytterligare en från samma län, men
lämna landskapen närmast söder om
hufvudstaden utan representant.
På grund af det sagda och då ingen af
de föreslagna bättre motsvarar våra kraf
på en styrelseledamot än
hr J. Cederberg, Norrköping,
får insändaren häraf vördsamt förorda hans
inval efter vår ärade afgående ledamot
Joh:s Johansson.
Krctsordförande.
Om tre af kandidaterna till
centralstyrelsevalet synas alla vara ense - icke så
om den fjärde. Om honom tvistas. Och
allt eftersom den väljande är stads- eller
landtbo, blir hans man kött af hans kött
och ben af hans benom. Häri ligger intet
ondt, då ju principen af »kastval» är mer
än en gång af föreningen tillämpad och
sålunda erkänd. Men måtta i allt.
Stadsläraren har af platserna i centralstyrelsen
fått mer än hvad honom med rätta
tillkommer. Rättvisans yrkande blir sålunda: en
landsortslärare! Och då från
Svealand-Stockholm torde få anses som en gubbe
för sig - ingen ännu hittat vägen till vår
-förenings centrum, synes det oss rätt och
billigt, att föreningen nu, på samma gång
den tillgodoser landsortslärarnes i
allmänhet rättmätiga kraf på förstärkt
representation, den gör detta genom att välja en
landsortslärare inom Svealand. Kandidaten
är redan funnen, lyckligen funnen: Vesterin
l Västerhaninge. Då han i fråga om
duglighet synes kanna jämnställas med hvilken
annan af de föreslagna som helst och
därtill blir en representant särskildt för Svea,
synes det klokt och rättvist att välja hr G.
A. Vesterin i Västerhaninge.
Ullånger den 6 juli 1902.
J. Berglund.
13
Årsskriften ger vid handen, att
centralstyrelsens arbetsbörda i hög grad ökas for
hvarje är. Det är tydligt, att styrelsen med
sin nuvarande sammansättning vill befordra
alla berättigade intressen, men. lika visst
synes vara, att arbetskrafterna icke räcka
till. Folkskolans och lärarekårens vänner
inom föreningen synas oss då böra begagna
det tillfälle, som nu föreligger att öka
arbetskrafterna genom att invälja en i
skolfrågor så erfaren och arbetsduktig person som
Öfverläraren J. Cederberg i Norrköping.
Enligt vår kännedom om honom intresserar
han sig för både stads- och
landsbygdsförhållanden och äger om hela vårt skolväsende
en mångsidig kännedom. Vi tillåta oss
därför uppmana föreningens medlemmar
allmänt rösta på hr J. Cederberg, Norrköping.
Sjögestad och Ö. Tollstad den 13 juli 1902.
G. S. Dickman. K. J. Virén.tt
Länsombud för
Östergötland.
Leksells katekes.
Med anledning af det sammanträngda
referatet för läraremötet i Köping den
7 sistl. juni har plats blifvit begärd i
denna tidning för följande:
Såsom komplettering af referatet i denna
tidning n:r 25 må meddelas,
att mötets ordförande å mötets vägnar
frambar en tacksägelse till kyrkoherde
Lek-sell för »det sakrika, intressanta och
tankeväckande» inledningsföredraget jämte
dithörande lektion till frågan om
katekesundervisningen ;
att kyrkoherde L. tadlade de tidningar,
som, äfven då uppmärksamheten blifvit
fästad på uttalande från motsatt håll, dock
icke till sakens belysning intagit
motpartens skäl;
att pastor Gustafsson i Köping, som
betecknades såsom den förnämste »kritikern»
vid mötet, ej var närvarande vid
inledningsföredraget i sin. helhet utan blott mot
slutet samt icke alls under lektionen, men
att han, då kyrkoherde L. anmärkte detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
