Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (1,075.) 6 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
593
anordnas i Realläroverkets aula en
konsert under ledning af hr Tor Aulin
torsdagen den 21 d:s kl. 4 e. m. efter
följande program:
1. Hugo Älfven, Symphonie D-dur (2:a
satsen).
2. V. Peterson-Berger, Ȁlfven till
flickan», med orkester.
3. Y. Stenhammar, Piano-konsert (2:a
satsen).
4. Emil Sjögren, Sånger vid piano.
5. Andr. Hallen, Två satser ur
orkestersviten »Ur Gustaf Vasas saga».
Medverkande äro: Svenska
musikerföreningen (orkester) samt fru Dagmar
Möller, hrr Emil Sjögren och V.
Stenhammar. Inträdesafgiften för
kursdeltagare blir 50 öre. Öfverblifna biljetter
säljas till icke deltagare vid ingången
för l kr. 50 öre.
Sommarkurserna i Lund synas
få ungefär samma anslutning som för
två år sedan. Antalet anmälda
deltagare var nämligen i söndags precis lika
många som samma datum år 1900.
- Järnvägsstyrelsen har på därom
gjord ansökan medgifvit, att en hvar,
som bevistat sommarkurserna och som
inom några dagar efter deras slut å
Lunds station anmäler sig för
erhållande afgiftsfritt af biljett för återresa
därifrån, skall aflämna dels intyg af
stationsbefälet å den station, ’därifrån resan
till Lund anträdts, att biljett för
järnvägsresa till Lund blifvit köpt, hvilket
intyg skall angifva, i hvilken vagnklass
resan skett, dels ock ett af
sommarkursernas byrå utfärdadt intyg om att
vederbörande bevistat kurserna. Därest
deltagare i kurserna önskar från Lund
färdas annan väg än på ditresan må
fribiljett till honom utfärdas för så lång
sträcka å statsbanorna, att bil j ett af gif ten
för samma sträcka motsvarar den af
honom erlagda afgiften för resa till Lund.
Malmö-Kontinentens,
Malmö-Simrishamns, Malmö-Trelleborgs, Trelleborg
-Rydsgårds, Lund-Trelleborgs, Lund
-Kjäflinge, Landskrona-Kjäflinge,
Y-stad-Eslöfs, Malmö-Ystads, Gärsnäs-
Ystads och Börringe-Östra Torps
järnvägar hafva medgifvit deltagarna i
sommarkurserna att från och den 10 t. o. m.
30 d:s emot samma afgift som för enkla
biljetter resa fram och åter, då
legitimationskort, undertecknadt af
sommarkursernas byrå i Lund, aflämnas vid
biljettköp.
Rörande öfriga järnvägar hänvisas till
byrån.
- Samkväm anordnas å Akademiska
föreningens festsal söndagen den 17
augusti kl. 6 e. m. med föredrag af
professor S. Ribbing oni kristendom och
filosofi’ vid sekelskiftet och söndagen den
24 äfugusti kl. 6 e. m. med föredrag af
professor F. A. Johansson om
babyloniskt-assyriskt inflytande i Israel, särskildt på
dess religion.
Sommarkurserna i Göteborg opp
nas å Göteborgs högskola lördagen den
16 d:s kl. 10 f. m. med föredrag af
högskolans rektor, professor Joh. Vising.
Föreläsningskurserna börja samma dag
kl. 12 middagen och fortgå sedan alla
söckendagar kl. 9-2 och 4-6 å 7 e. m.
till tisdagen den 26 dennes kl. 12 midd.,
hvarefter afslutning samma dag kl. l
e. m. äger rum å Göteborgs högskola
med föredrag af föreståndaren för
Chalmers tekniska läroanstalt, professor Aug.
Wijkander.
Utfärder anordnas söndagen den 17
d:s pr järnväg till Nääs samt söndagen
den 24 d:s med ångaren Vinga till Bohus
fästning, där föredrag om fästningen
hålles af fortifikationsbefälhafvaren
major Claes Grill.
En enkel aftonunderhållning med
föredrag, diskussion, sång och musik
anordnas i Handelsinstitutets stora sal lördagen
den 23 d:s kl. 7 e. m. af Göteborgs
skol-förening, som till densamma inbjuder
samtliga kursdeltagare.
Lokaler för föreläsningarna äro dels
Högskolans högtidssal, dels K. F. U. M:s
lilla hörsal, dels tvänne salar i Chalmers
tekniska läroanstalt.
Sommarkursernas byrå är förlagd å
Högskolan och förestås af folkskolläraren
J. Emil Björkman. Den hålles öppen
fredagen den 15 d:s kl. 5–9 e. m.,
lördagen den 16 kl. 9-10 f. m., 11
f. ni.-8 e. m., alla söckendagar under
tiden 18-26 augusti kl. 9 f. in.-2,30
e. m., 5-7 e. m. samt söndagar kl.
10-11 f. m., 1-2 e. m.
Program för Göteborgs stifts
folkskolläraremöte i Göteborg den
14 och 15 dennes har kommit oss till
hända.
Det i typografiskt afseende nätt
utstyrda häftet redogör för
sammansättningen af mötets bestyrelse och de tider,
då mötesbyrån hålles öppen, meddelar
fullständig uppgift om föredrag och
diskussioner, om musik och sång vid
mötet, ordningsregler, öfverläggningsämnen
med förslag till uttalanden, om utfärden
till Styrsö hafsbad, sevärdheter, som äro
för mötesdeltagarna tillgängliga,
restauranter och kaféer, tidtabeller, nedsättning
i biljettprisen samt de 20 sånger, som
vid mötet komma att af s j ungas unisont,
däraf 5 hafva bifogade melodier.
Såsom praktiska nyheter må påpekas,
dels att själfva programhäftet är så
anordnadt att det tillika utgör
medlemskort till mötet, dels att i slutet af
detsamma legitimationskort äro inhäftade,
hvadan mötesdeltagarna slippa att hålla
reda på en hop trycksaker utan hafva i
programhäftet allt hvad de behöfva för
mötet.
Ett erkännandets ord. Till Svensk
Läraretidning skrifves: Det var aftonen
den 15 juli. Sommarsolen sken med
varma, blida strålar öfver
Ångermanälf-vens ådal, och en sakta vind krusade
vattenytan mellan fagra grönskande
stränder. Denna afton företogo deltagarna i
fortbildningskurserna vid Hola
folkhögskola en utmarsch till det 45 minuters
väg från skolan belägna Vårdkasberget.
Utom de egentliga kursdeltagarna voro
med på färden några i närheten boende
samt rektorerna Almquist och Jacobsson
äfvensom skriftställaren Emil Svensén.
Under vägen upp mot berget meddelade
rektor Almquist några upplysningar om
ortens växtförhållanden, och vid
framkomsten gaf bergets läge och form samt
därvarande stenart (mestadels gneis)
honom anledning att yttra sig öfver
istidens betydelse för ådalen och särskildt
den omgifvande trakten.
Så vardt en rast. Man njöt af den
hänförande utsikten, svalkades med
läskedrycker och sjöng. Därefter bad rektor
Jacobsson att för en stund få taga i
anspråk de närvarandes uppmärksamhet.
Han hade, sade han, under förmiddagen
föreläst om individualiteten, om dess grund
och olika art, om sätten att bevara
densamma och med anledning däraf varit i
tillfälle att gifva några råd, särskildt
be-aktansvärda för dem, som hade barnens
undervisning om hand. Men han kände
med sig, att han bort säga något mer: det
var detta han nu ville komma fram med.
Likasom man talade om individualitet hos
en enskild person, kunde man också tala
om densamma hos en kår. Det vore denna,
som gäfve kåren dess karaktär, dess
särmärke, det utmärkande draget. Skulle man
nu hos vårt lands folkskollärarekår vilja
finna detta, visade det sig i den ihärdighet
och konsekvens, med hvilken kåren sökte
förbättra sin ställning, intellektuellt och
socialt; det uppenbarade sig i den enhet,
som sammanhölie dess medlemmar och
kunde tjäna till mönster för många andra.
Någon ville säga, att folkskolans lärare
därigenom sträfvade att komma i jämnhöjd med
läroverkens i löneförmåner och
samnälls-ställning. Nåväl! Hvad ondt låge väl däri?
Den äldsta brodern, universitetet, hade redan
räckt handen till den yngste, folkskolan,
hwapéör skulle då icke den andre brodern
kunna göra detsamma? De arbetade på
samma fält. För sin del uttalade han ett
välkommen! i brödrakretsen.
Folkskolläraren behöfde dessutom en god social
ställning för att kunna äga tillräcklig aktning
gentemot en del föräldrar, hvilka icke vore
så noga med sina barns fostran.
Dock, talrn trodde helt visst, att bakom
folkskollärarnes sträfvan stode ett högre, ett
ädlare syfte. Det vore kärleken till dess
ansvarsfulla kall, insikten om det nödvändiga
i att göra sig alltmer duglig till detsammas
rätta handhafvande till fosterlandets väl. Han
bad därpå de närvarande icke-folkskollärare
att med honom höja ett fyrfaldigt lefve för
den svenska folkskollärarekären.
Talet, som framsades med värme och
i en glänsande form, väckte lifligt bifall
och gjorde på alla ett djupt intryck.
I folkskollärarnes namn frambar hr
J. P. Sellberg ett varmt tack till rektor
Jacobsson för hans hjärtliga och
välvilliga uttalanden, hvarjämte han tillika
bad att få frambära hr rektorn ett tack
för det tillmötesgående han visat alla
gånger, folkskollärarne tagit hans hjälp
i anspråk. Tal:n slutade med att
utbringa ett fyrfaldigt lefve för rektor
Jacobsson och hans familj.
Statsbidrag till s. k.
hedna-skolor. På grund af ansökan af
skolrådet i Juckasjärvi församling om ett
anslag för anordnande under 1902 i
Juckasjärvi och Vittangi kyrkobyar af
s. k. hednaskolor, där undervisning skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
