Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (1,076.) 13 augusti 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 33
SVENSK LÄRARETIDNING
619
Kommunelserer Ludvig Hammer, som ju
är väl bekant för många lärare och
lärarinnor i Sverige såsom den där
åvägabragt brefväxling mellan svenska och
danska lärare.
Enligt förordet är boken närmast
afsedd för Köpenhamns kommuneskolors
afgångsklasser men anses af författaren
äfven lämplig för högre flickskolor,
aftonskolor, fortsättningsskolor m. fl. Den
synes äfven kunna vara en god
handledning för lärarne i våra svenska
aftonskolor, folkhögskolor,
fortsättningsskolor o. d. Arbetet innehåller utom
beskrifning öfver människokroppen särskilda
afdelningar om föda, kläder och bostad,
om srnittosainma sjukdomar och deras
förebyggande samt om den första
hjälpen vid olycksfall. Framställningen
utmärker sig för stor reda och åskådlighet
och förtydligas därjämte genom flera
väl valda bilder. Ludv. T ollen.
Sissa Svensson f. I Örsnäs, Vånga
socken, Krist., afled den l dennes
lärarinnan vid Råga-Hörstads folkskola af
Asmundtorps församling, Mim., Sissa
Svensson.
Hon var född i Österslöfs församling,
Krist., år 1860 och tog 1885
folkskol-lärarinneexamen vid seminariet i Kalmar
samt erhöll året därpå den ordinarie
befattning i Råga-Hörstad, vid hvilken
hon sedan allt intill sitt frånfälle
kvarstod.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
16.
Är 8. A. F. en politisk förening?
Af valen ser det ut som om många
kretsar ville besvara denna fråga j åkande. Det
är egentligen blott två kandidater till den
plats i centralstyrelsen, som blifvit ledig
efter hr Johansson, nämligen hrr Cederberg
och Broomé. Ingen har gittat visa, att hr
Broomé på folkskolans område uträttat mera
än hvilken folkskollärare som helst. Hans
förtjänster ligga på ett helt annat
område. Hr Cederberg är däremot
obestridligen en synnerligen framstående
folkskoleman. Utom det, att han länge varit
en af de ledande personerna inom
Norrköpings lärarekår, så torde det vara nog
att erinra om, att han var senaste
allmänna svenska folkskolläraremötets förste
sekreterare. Hufvudparten af mötets
organisation kom sålunda på hans lott, liksom
han också på ett synnerligen förtjänstfullt
sätt redigerade mötesberättelsen. Vi
landsbygdslärare böra visserligen bevaka våra
intressen vid valen, men icke sker detta
genom att sänka fordringarna på våra
representanters folkskoleintressen till ett
minimum. Att hr Cederberg både förstår och
behjärtar landsbygdsskolans behof synes af
Norrköpingsmötet. Knappast har något
ari-nat större Skolmöte haft på sitt program så
många frågor, som speciellt rört
landsbygden. En stor del af inledare-, referent- och
afdelningsordförandeuppdragen bekläddes
också med erfarna lärare från landsbygden.
Jag tillåter mig sålunda uppmana
kamrater å landsbygden att allmänt rösta på
hr J. Cederberg i Norrköping.
En landsortslärare.
Skolförhållandena i Växjö stift.
Hr Redaktör!
I artikeln »Folkskoleväsendet inom Växjö
stift» i n:r 32 af Svensk Läraretidning
förekommer följande passus: »Ett mindre antal
af Sannabarnen ha undervisats i Huskvarna
skola, till en början mot en mindre afgift,
men under de senare åren lära af
föräldrarna utkräfts 15 kronor af hvarje barn.»
Ehuru uppgiften är riktig, kan skolrådet
i Huskvarna icke anses hafva handlat hårdt
eller klandervärdt. Rätt att besöka
Huskvarna skola hafva endast barn, som
tillhöra fabrikssamhället, men sedan Hakarps
församling, inom hvilken Huskvarna är
belägen, för några år sedan förkortade
lästiden i sina skolor utom Huskvarna till fyra
månader årligen för hvarje barn, haf va "en
del föräldrar, som bo i fabrikssamhällets j
närhet, skaffat sig tillåtelse att få sina barn
undervisade i dess skola. Detta har
ordnats på det sättet, att församlingen ur sin
skolkassa betalar till skolkassan i
Huskvarna 15 kronor för hvarje barn årligen.
Till följd däraf har skolrådet i Huskvarna
icke ansett sig kunna lämna bättre villkor
åt barn från Ljungarum än åt dem, som
tillhöra Hakarp, helst årliga
medelkostnaden pr barn här utgör 40 kronor. Några
barn från Ljungarum, hvars föräldrar icke
kunnat betala den bestämda afgiften, hafva
dock år efter år fått gå kvar utan afgift.
Jag blefve Er förbunden, om denna
upplysning finge inflyta i Eder tidning.
Huskvarna den 10 aug. 1902.
Alf T. Dalin,
skolkassor i Huskvarna.
Ett läraremöte i stor skala.
Förenta staternas allmänna
lärareförening (National educational association)
höll sitt 41:a årsmöte i Minneapolis den
7-11 juli. Mötet var besökt af
omkring 15,000 deltagare från alla delar af
Förenta staternas vidsträckta område.
Den stora lärareföreningen kan med
skäl göra anspråk på att kallas allmän:
den sluter inom sin ram alla slag af
lärare från kindergartenlärarinnan till
universitetsprofessorn. Att ledningen af
en sådan förening, som därtill har en
så stor geografisk utsträckning, skall vara
förenad med åtskilliga svårigheter, säger
sig själft. Också har styrelsen måst
fördelas på fem särskilda afdelningar,
nämligen två för de östra staterna, två för
de mellersta och en för västern.
Likaså är det tydligt, att anordningen
af ett möte med sådana dimensioner,
som här förefunnits, ingalunda är någon
lätt sak. Som exempel må blott
nämnas, att man här icke kunnat såsom hos
oss nöja sig med en mötesbyrå; man
har haft en byrå för hvarje stat.
Samtliga dessa byråar hafva varit inhysta
i hvar sitt rum å ett och samma hotell.
38 rum hafva för detta ändamål tagits
i anspråk. Man betänke blott, hvilken
personal behöfves endast för
tjänstgöringen å dessa byråar.
Programmet för mötet upptager såväl
allmänna sammanträden som af
delningsmöten. Vid de förra förekomma
välkomsthälsningar af fem olika personer,
nämligen Minnesotas guvernör och
öfverinspektör, Minneapolis borgmästare och
skolinspektör samt presidenten för
universitetet i Minneapolis, jämte svar å
dessa. Bland frågor, som behandlas å
dessa sammanträden, må nämnas som
exempel: »Lärarens inflytande och
ansvar», »Huru skolan kan utveckla
barnets individualitet», »Den högre
undervisningen och hemmet», »Den
amerikanska farmarens uppfostran».
För att gifva en föreställning om den
skarpa differentieringen af mötesarbetet
torde det vara tillräckligt att anföra
den långa raden af af
delningssammanträden. Icke mindre än aderton sådana
hafva hållits, nämligen för
kiiidergarten-undervisningen, elementar-(folkskole-)un-dervisningen, den fortsatta
undervisningen, den högre undervisningen, för
lärareutbildningen, för skolornas inspektion;
för slöjd, estetisk uppfostran, musik och
sång, för yrkesuppfostran, fysisk
uppfostran, naturvetenskap, barnpsykologi,
skolans administration, skolbibliotek,
blind-och döf stum undervisningen,
indianskolorna samt för den pedagogiska pressen.
I början a<f hvarje sammanträde,
stundom äfven i slutet, förekommer musik,
solo- eller kvartettsång. 58 dylika
nummer äro upptagna på programmet. 36
olika solister medverka härvid.
Märkligt nog synes man i Amerika icke alls
hafva rum för den unisona sången.
Enligt »The Minneapolis Journal» är
förnämsta resultatet af mötet bildandet
af ett särskildt sällskap, som skall hafva
till uppgift att verka för förbättring af
lärarelönerna på de lägre stadierna samt
for ordnade pensiönsförhållanden.
Förhållandena synas vara likadana i
Amerika som på andra håll: om icke
lärarekåren själf bevakar sina intressen, så
gör ingen annan det heller.
Äfven i öfrigt värdesättes mötet af
denna politiska lokaltidning från
ekonomisk synpunkt. Den räknar ut, att
mötesdeltagarna redan under
mötesdagarna å hotell, restauranger, i butiker
m. m. depenserat 300,000 dollars, och
att innan den sista mötesmedlemmen
lämnat Minneapolis, siffran skall hafva
närmat sig en half million dollars, som
sålunda kommit staden till godo. Fr.
–––-^–––-
Årets akademiska feriekurser i
Greifswald afslutades den l dennes.
De hade räknat ett större antal
deltagare än någonsin förut. Lärare och
lärarinnor hade äfven här utgjort
flertalet. Bland åhörarne funnos flera från
främmande land, ja, ända f sån Sibirien
och Kalifornien. Vid af skedsfesten
framfördes utländingarnes tack till föreläsarne
dels af mynheer Rodenburg från Holland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
