- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
635

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (1,077.) 20 augusti 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 34

SVENSK LÄRARETIDNING.

635

en »radikal läraretidning». Hvar och
en, som läser Svensk Läraretidning,
känner, att den städse på det
strängaste afhållit sig från allt partitagande
i de politiska tvistefrågorna, ja till
och med från behandlingen af dem.
Hvarje tal om politiska skollärare,
fostrade i vår skola, är ett rent
nonsens, ja något ännu värre.

För det andra tillbakavisa vi på
det bestämdaste den beskyllningen,
att Sveriges folkskollärare, hvilken
politisk uppfattning de än hvar för
sig såsom medborgare må hysa, skulle
arbetat på att fostra »ett röd-radikalt
ungt Sverige». Denna tillvitelse är
absolut uppdiktad. Våra
folkskollärare veta mycket väl, att
partipolitiken, för så vidt den öfverhufvud
kan anses berättigad, är de vuxnas
sak, men att barnen böra vara
därifrån alldeles förskonade. Hade alla
andra klasser den sanningen lika klar
för sig som folkskollärarne, då finge
barnen vara mera i fred för dem
ovidkommande ting, än man nu på
sina håll vill låta dem vara.

För det tredje är det så långt ifrån
verkliga förhållandet som möjligt, att
de folkskollärare, som tillhöra
riksdagen, skulle »i synnerhet
kvantitativt alldeles ogement» bidragit till
riksdagsförhandlingarna. En
undersökning af riksdagsprotokollen visar
raka motsatsen. Af de åtta
folkskollärare, som för närvarande tillhöra
andra kammaren, hade under hela
den nu tilländagående treårs-perioden
en sammanlagdt 9 anföranden, en
annan 2, den tredje 5, den fjärde 12,
den femte 5, den sjette O, den sjunde
3 och den åttonde 4. De flesta
anförandena hörde, såsom hvar och en
af protokollen lätt kan finna, till de
i kvantitativt hänseende mest
blygsamma; åtskilliga upptaga endast
några rader. Härtill kommer, att de
hufvudsakligen rörde bildnings- och
humanitetsfrågor och endast i ytterst
få fall egentliga partifrågor. Ingen,
som tagit kännedom om verkliga
förhållandet och hyser minsta aktning
för sanningen, skall kunna neka, att
folkskollärarne i allmänhet tillhört
andra kammarens mera tystlåtna
och, särskildt i partihänseende,
tillbakadragna medlemmar.

Om Landskronapostens uttalanden
beträffande folkskollärarnes ställning
till politiken sålunda äro plumpt
vilseledande, äga de emellertid ett
betydande intresse såsom uttryck för den
jäsande förbittring, som man på vissa
håll hyser mot vår kår.

En praktisk kommentarie till
samma uttalanden erhåller mängda man
tager kännedom om den taktik, som
Landskronapostens själsfränder i dessa
dagar funnit lämpligt använda i
syfte att hindra återval af
nuvarande riksdagsmannen för en skånsk val-

krets. Ifrågavarande krets
representerades fordom af en mäktig
partichef, numera domänintendent. Att
den store landtmannahöfdingen måste
se sin plats intagen af en folkskollärare,
har naturligtvis aldrig kunnat
till-gifvas. På domänintendentens förslag
trädde nyligen högermännen inom<
kretsen i underhandling med de
socialdemokratiska arbetarne därstädes
samt erbjödo dem förbund, och då
arbetarnes ombud fordrade
uppställandet af en rent socialdemokratisk
kandidat, lofvade högerns
förtroendemän beredvilligt att verka för
denne. Det enda de önskade var att
hindra folkskollärarekandidatens val;
»skollärarekåren vore mer än
tillbörligt representerad i riksdagen»,
hette det.

Manövern har visserligen nu
misslyckats, enär valkretsens arbetare
med stor samstämmighet förkastat
det för dem frestande anbudet. Detta
senare förtjänar emellertid att
ihågkommas såsom ett slående bevis
på fariseismen i det rop, som den
ena tidningen efter .den andra nu
höjer mot folkskollärarne. Samtidigt
med att man beskyller -dessa för att
vara »halfsocialistiska» och just på
grund häraf förklarar dem
»ovärdiga» för representantkallet, öppnar
man själf sin famn för det parti, mot
hvilket man anser att folkskollärarne
icke visat sig nog afvisande.

När hafva representanter för
folkskollärarekåren gjort sig skyldiga till
ett dylikt dubbelspel?

Om man, utan att låta bedraga sig
af skrymtaktiga talesätt, betraktar
ställningen sådan den verkligen är,
finner man snart, att skriket mot »de
politiska skollärarne» icke äger den
ringaste sakliga grund och icke hvilar
på några som helst principer utan helt
enkelt beror på den sociala fåfängan
och maktlystnaden. Att prästerna och
den högre skolans män, från
biskoparna och professorerna ned till
komministrarna och läroverksadjunkterna,
spela en betydande, ofta till och med
ledande roll i de politiska
agitationerna, det underkastar man sig eller
betraktar som rent af berömligt. Men
att medlemmar af en samhällsklass,
som är ung och hvilken man gärna
vill bibehålla i ett slags
tjänareställning, vågar verka för sina åsikter
och mottaga medborgerliga
förtroendeposter, det finner man så
upprörande, att alla medel anses tillåtliga
för deras bekämpande och
misskrediterande.

Detta är pudelns enkla kärna.

Öfver 1,4OO deltagare

räkna de för närvarande pågående
akademiska feriekurserna i
Stockholm, Gröteborg och Lund. Af detta
stora antal tillhöra nog, lågt räknadt,

två tredjedelar folkskollärarekåren.
Lägges härtill det 500-tal, som
bevistar det nu pågående stiftsskolmötet
i Västerås, torde med skäl kunna
sägas, att folkskollärarne äro en kår,
som tager vara på bildningstillfällena.

Det är skolorna!

svarade utan betänkande en
svenskamerikan, som i dagarna efter lång
frånvaro gästat sitt gamla
fädernesland, på frågan, hvad han satte högst
där borta i den stora republiken. En
skolvän här i Sverige passade på att
göra honom en fråga rörande de
amerikanska skolorna. »Nå, då ha
ni det väl mycket lindrigt med
skolgången? Hvarannandagsläsning, kan
jag förstå? Och aldrig sex år som
här?» Då fäste svensk-amerikanen,
som för öfrigt är arbetare till yrket,
på honom en lugn, stadig blick och
sade med stark betoning på hvarje
ord: »Nej, herre! Hvar dag och minst
åtta år - det är hvad en amerikansk
medborgare behöfver.» Skolvännen,
som är bosatt å en ort i Norrland,
där man nu söker genomdrifva
hvar-annandagsläsningen med alla möjliga
medel, kände sig förlägen och
skyn-dade att byta om samtalsämne.

Alltför starkt representerad

inom riksdagen lärer
folkskollärare-kåren vara, ifall man nämligen sätter
tro till det anskri, som nu höjes i
en hel rad af tidningar. Men hur
förhåller det sig i själfva verket med
den föregifna oproportionerliga
representationen? För närvarande
omfattar nämda kår i sin helhet
ungefär 5,000 manliga ledamöter, och af
dem sitta 8 (åtta) i riksdagen. De
allmänna läroverkens lärarekår
däremot uppgår icke ens till 1,000
personer (extra-lärarne inberäknade), och
af dessa tillhöra 5 första kammaren
samt 12 den andra, sammanlagdt
alltså 17. Sveriges prästerskap räknar
bortåt 2,500 ordinarie medlemmar,
däraf 4 hafva säte i första och 8
i andra kammaren. På 1,000
läroverkslärare komma 17 riksdagsmän,
på 1,000 präster nära 5 men på 1,000
folkskollärare föga mera än l Va.

Så förhåller det sig i verkligheten
med folkskollärarnes starka
representation.

S KOLNYHETER

Militäröfningarna vid
folkskol-lärareseminarierna. Med
upphäfvande af hittills gällande föreskrifter i ämnet
har k. m:t den 12 dennes fastställt
förnyad instruktion för militäröfningarnas
bedrifvande vid de allmänna läroverken,
folkskollärareseminarierna och de
tekniska elementarskolorna samt tillika
utfärdat kungörelse angående ny anord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free