Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,079.) 3 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672
SVENSK IÄRARÉTIDNBfG0
N:r 36
häpnad hos åskådarna. Några af de
apparater, som användes vid försöken,
voro anskaffade af d:r Thor Stenbeck,
som i sin praktik börjat begagna sig ’af
teslaströmmarnas bakteriedÖdande
förmåga, och som äfven var vid
föreläsningen närvarande.
Den sista, ej minst värdefulla
föreläsningen rörde sig om de magnetiska
kraftlinjerna, induktionsströmmarna och
den härpå grundade principen för
dyna-mo-elektriska maskiner. I anslutning
till denna föreläsning var anordnad en
förevisning af Stockholms
elektricitets-verk, därvid kursdeltagarna gruppvis och
under lektor Gallanders ledning fingo
taga kännedom om denna storartade och
intressanta anläggning.
Carl Lidman.
Några naturvetenskapliga
föreläsningar.
De naturvetenskapliga ämnena intogo
som bekant ett framstående rum å
programmet för sommarkurserna i
Stockholm, och deras olika grenar
representerades dels af sedan gammalt välkända
föreläsare, dels af yngre sådana.
Till de senare hörde professorn vid
Karolinska institutet E. Holmgren. Öfver
ett ämne, som hittills föga torde hafva
behandlats utom läkarekretsar, nämligen
»Befruktning och ärftlighet» gaf han i
en föreläsning å nämda institut en till
såväl innehåll som form ypperlig
framställning af den beskaffenhet, att den
enligt en allmänt uttalad önskan
upprepades och då för lika fullt hus som
första gången.
En annan populär föreläsare å
nyssnämda lokal var med. d:r K. Kjellberg,
som i fyra föreläsningar redogjorde för
»Centrala nervsystemets byggnad och
förrättningar». I raska och liffulla drag
med ett ledigt och sympatiskt
framställningssätt, åskådliggjordt af preparat,
gipsafbildningar, planscher och utförliga
teckningar, ryckte han genast åhörarna
med sig. Härtill bidrog ock ämnets
beskaffenhet samt ej minst föreläsarens
mästerliga sätt att ur lifvet gripa
träffande och talande bilder, hvarigenom
åhörarna kunde inhämta värderika
pedagogiska vinkar for sin egen
undervisning.
Sista föreläsningens afslutning var
särskildt stämningsfull. Sedan föreläsaren
lämnat anvisning till inhemsk litteratur
i ämnet (Tigerstedt: Om hjärnan såsom
organ för själslifvet; Hammar:
Fosterutvecklingen; Carlsson och Steffen: Kort
lärobok i psykologi; Krsepelin: Om
själsarbetet ; Leche: Ur organismens
utvecklingshistoria; Herrlin: Om själslifvets
underjordiska värld m. fl.) bad han att
till landets lärarekår få rikta en hjärtlig
och aktningsfull hälsning, så mycket
mera aktningsfull, som, ehuru denna
kår ofta arbetade under svåra ekonomiska
och andliga förhållanden, densamma visat
det lifligaste intresse för det samarbete
i bildningens tjänst, som på senare tiden
kommit till stånd mellan vetenskapen
och folkbildningen. Det vore allas plikt
att ställa sina krafter i ljuset och
sanningens tjänst. Tal. var öfvertygad om
att sanningen, den enda fasta grund,
hvarpå vi kunna bygga, till sist skall
segra. Sedan bifallsyttringarna tystnat,
uttalade folkskolläraren P. Lagerblad i
Tumba åhörarnas hjärtliga tack.
Professor V. Leches fem föreläsningar
å Stockholms högskolas lärosal öfver
ämnet: »Ur människans
utvecklingshistoria» lämnade i visst afseende en
komplettering af nyssnämda serie genom
utförligare behandling af hjärnans
utveckling hos fostret. Känd som en varm
folkbildningsvän, framstående
vetenskapsman och föreläsare var professor L.
kanske den, som drog det allra största
åhörareantalet, däribland ock
kurskommitténs ordförande prins Eugen. Ehuru
lokalen var mycket rymlig, måste den,
som ville erhålla sittplats, infinna sig i
god tid innan föreläsningen började.
Med logisk skärpa och klarhet i
framställningen samt belysande den med
riklig åskådningsmateriel, framlade
föreläsaren intressanta resultat af nyare
forskningar från den jämförande anatomiens
och embryologiens områden, stödda på
historiskt-geologiska undersökningar. Och
ehuru dessa forskningar gåfve vid
handen, att människan utvecklats från
någon lägre stående varelse till sin
nuvarande ståndpunkt, behöfde ej detta,
menade föreläsaren, innebära något som
helst nedslående för människan utan
tvärtom, alldenstund mänskligheten ännu
besitter rika utvecklingsmöjligheter för
ett allt högre framåtskridande.
Föreläsningarna följdes städse med
lifligaste intresse, förståelse och framför
allt med respekt för vetenskapsmannen
och den vetenskapliga forskningens
resultat.
»Om Stockholmstraktens geologi» höll
professorn vid Stockholms högskola G.
De Geer för ett talrikt auditorium,
däribland prins Eugen, en högst förträfflig
föreläsning. Den populära
framställningen af det intressanta ämnet, i sig
själf ägnadt att tilltala hvarje för
naturen och dess storartade verkningar öppet
sinne, blef ännu mera värderik genom
tvänne förevisningar å geologiska byråns
samlingar. Här demonstrerade
föreläsaren de rika samlingarna för belysande
af landets geologiska byggnad och de
bergarter, som förekomma i olika
trakter, modeller af vulkaner m. m.,
redogjorde i samband härmed för de
geologiska krafternas olika verkningar vid
jordytans fortgående omdaning och
påvisade en mängd j intressanta resultat af
nämda krafters verkningar. Och ehuru
förevisningarna räckte omkring två tim
mar hvardera, var professor De Geer
beredvillig att besvara och klargöra en
mängd spörsmål, som efteråt ställdes
till honom.
Ej mindre intressant var slutligen
den geologiska exkursionen, som var ledd
af professor De Geer och gynnad af en
för denna sommar ovanligt vacker
väderlek. Deltagarna, närmare 50, ungefär
hälften damer, reste med järnväg i
abonnerad vagn några km. norrut. Tåget
stannade för exkursionens räkning ute
på linjen mellan Turebergs och Rotebro
stationer. Här visades ett område
innefattande mycket typiska ändmoräner med
en mängd större stenblock på södra samt
endast ett och annat sådant på norra
sidan. Under exkursionens fortsättning i
östlig riktning ner mot Eds vikens
stränder påvisades en mängd olika geologiska
bildningar, t. ex. lokalmoräner, åsgropar,
moränvallar, morängrus och
rullstensmaterial m. ni., hvarjämte lämnades
intressanta redogörelser och förklaringar af
de olika bildningarnas uppkomst. Öfver
en ansenlig rullstensås, från hvars krön
skärskådades olika lagringar
rullstensgrus i ett jättestort grustag, fortsatte
exkursionen utför åsens sluttning förbi
Turebergs skolhus ner till
järnvägsstationen med samma namn. Såväl här
som under inresan till hufvudstaden
fortsatte professor De Geer outtröttligt
med förklaringar öfver traktens
geologiska bildningar och besvarade
framställda spörsmål. Bland nyare
populärvetenskapliga arbeten i ämnet nämdes
»Huru naturen danat Sverige» af
professor A. Högbom samt »Skandinaviens
geografiska utveckling efter istiden» af
G. De Geer.
Exkursionen, som i sin helhet var
högst intressant och instruktiv, gaf
lärorika uppslag att beakta vid skolutflykter
med barnen för påvisande af naturens
underbara krafter och dess verkningar’
vid jordytans daning.
J. Samuelsson.
Ett besök på Ersta.
En verklig högtidsstund bereddes dem
af sommarkursernas deltagare, som
hörsammat inbjudningen till Ersta torsdagen
den 21 augusti kl. l/%7 e. m. Vid
ankomsten dit mottogos vi af de vänliga
diakonlssorna samt af pastor Norrby,
hvilken senare helsade oss välkomna
samt med få ord redogjorde för
diakonissverksamheten i vårt land från
denna verksamhets början. Vid den första
diakonissinvigningen afskildes två
kvinnor till detta kall; f. n. finnas omkring
250 af dessa uppoffrande, tjänande
systrar, som här och där i vårt land utföra
sitt tysta, välsignelsebringande arbete
för det fattiga och lidande Sverige.
Härefter inbjödos vi att taga
anstaltens särskilda afdelningar i betraktande
under pastor Norrbys ledning. Från
terrassen hade vi en hänförande utsikt
dels öfver hufvudstaden och dels åt
Mälaren. Nere på strömmen pulserade
lifvet friskt, i det att segelbåtar och
ångbåtar, färjor och roddbåtar med snabb
fart ilade fram och åter. Därpå besågo vi
sjukrummen, ålderdomshemmet,
diako-nissornas rum, barnhemmet, kyrkan m. m.
Öfver allt rådde renlighet, trefnad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
