- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
681

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,079.) 3 september 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 36

SVENSK LÄRARETIDNING.

681

der den tre timmars långa debatten.
De gingo alla i samma riktning som hr
Edlunds. »Finge man ej
hvarannan-dagsläsning», sade en arbetare från Koja,
»skulle man helt simpelt strejka, »så
finge man se hvart skolrådet komme.»

Folkskolläraren A. Viklund i Koja
beklagade den kortsynthet, som fordrade
Hvarannandagsläsning utan förkortade kurser:
då först komme man till den rena
mekaniska läxläsningen i all sin glans!

Diskussionen afslutades med att
folkskolläraren Tennman bad skolrådet med
snaraste vidtaga grundliga
undersökningar rörande förefintligheten af sådana
missförhållanden, som här talats om,
och hoppades han, att dessa
undersökningar, bedrifna i samråd med
lärarepersonalen . och hemmen, skulle leda till
sådana resultat, att man, med
bibehållande af hel lästid och dess införande
i allt flera skolor, skulle komma till det
samförstånd å alla håll, som ensamt
kunde befordra barnens sanna bästa.

*



Att skolfientligheten icke satt djupare
än hvad som behöfdes för att få litet
rum för diskussionsbegäret, därom
vittnade stämmans fortsättning. Ty utan
votering och utan nämnvärd opposition
antogos nu definitivt ritningar till
skolhus vid Kungsgården, tillsattes
byggnads-nämd, hvari bl. a. en lärare ingick,
samt anslogs för ändamålet 19,000
kronor att uttaxeras de tre närmaste
åren. Skolhuset skall innehålla lärorum
och bostäder för både folk- och
småskola. Nu finnes i Kungsgården endast
mindre folkskola (hyrd lokal) med
hvar-annandagsläsning. Då skolhuset blir
färdigt, kommer nog församlingen att
finna »rättvisan» kräfva, att det
användes till hvad det är byggdt för, och då
är hel skoltid införd vid ännu ett
skolområde.

Om stämman, bråkig och tråkig i
förstone, kan alltså med skäl sägas:
»slutet godt, allt godt!» M. T.

L. Budde.

Till Svensk Läraretidning skrifves:
Börnehjemssagen i Danmark har lidt
et stort Tab; dens bedste Månd,
Förständer paa Himmelbjerggaarden
Leopold Budde er afgaaet ved Döden. For
de hjemlöse Böras Säg betyder dette
Dödsfald meget; thi det kan ikke i
Öje-blikket ses, hvem der skal erstatte ham.
Med et varmt Hjerte og et ydmygt Sind
forbandt han en levende Kserlighed til
alt, hvad der var rent og skönt. »Sine
Börn», »Samfundets Stedbörn» kunde
han öfre alt, og han förstod ät se paa
det gode hos dem og överse de mindre
gode Sider. »Hos alle Börn er der noget
blödt og godt; det gselder bare om, ät
man tror, det er der, og saa ser ät
bringe det i Vsekst, saa det kan bryde
sejrende igennem», sagde Budde.

Leopold Budde var Prsestesön, födt
15. April 1836 i Holbsek, hvorfra Fadereii
blev forflyttet til Rimsö ved Grenaa, og
Sönnen kom til ät gaa i Randers
Latin-skole og blev Student 1854. Först 13
Aar senere tog han Magisterkonferensen
i Mathematik; men da havde han
alle-rede forlsengst fundet sin rette
Livs-gerning. Som Soldat sluttede han
Ven-skab med Chr. Nielsen, der var knyttet
til Hindholm Folkehöjskole, og dette
förte til, ät ogsaa feudde fik Anssettelse
der. Efter i 8 Aar ät have vseret Lserer
paa Hindholm blev han 1869 Förständer
for den nyoprettede Hö j skole i Karise
(ved Köge) og 1875 Overlaerer i det af
Grevinde Danner stiftede Pigehjem paa
Jaegerspris (»Frederik d. syvendes
Stiftelse»), hvorfra han 1879 gik som
Förständer til Börnehjemmet
Holsteins-minde. Her levede han sine bedste Aar,
17 velsignelsesrige Aar; men ret u ventet
maatte han paa Grund af
Uoverens-stemmelse med Anstaltens patron förlade
sit ksere Holsteinsininde. Det var et
haardt Stöd for ham; men det böjede
ham ikke. Paa Himmelbjerggaarden
fandt han Forholdene gunstige, og her
indrettede han et nyt H j em for sine
halvandethundrede Börn. Store
ökono-miske Vanskeligheder havde han ät
ksempe med; men alt tydede i den
se-nere Tid paa, ät Staten vilde overtage
hans Börnehjem eller i h vert Fald yde
ham en saa omfattende og sikker Stötte,
ät Hjemmets Fremtid var sikret, og saa
döde han (d. 24. August) uden ät faa
Lov til ät se de lyse Dage oprinde över
hans ny Virksomhed.

Den värme Börneven var ogsaa en
heldig Fö rf ätter af Börneböger. »En
ung-dommelig Historie» (trykt 1871 i
»Fsedre-landet») efterfulgtes af månge fornöjelige
»Smaahistorier», der mindede om, ät deres
Förf ätter var H. C. Andersens
Lands-mand. Fr. Th.

J. Moden f. Den 25 augusti afled
i El m hult f. d. klockaren och organisten
i Åsenhöga Johannes Moden. Han var
född 1823 i Våthult, tog organistexamen
i Göteborg 1841 och blef året doärpå
organist i Dannike samt 1851 i
Åsenhöga, där han tjänstgjorde i många år.



Brefväxlingen.

Under diskussionen öfver första
öfverlägg-ningsämnet vid stiftsskolmötet i Göteborg
framhöll kyrkoherden P. Lundén i Göteborg,
att goda resultat för barnens språkliga
utveckling erhållits genom skriftväxling
mellan barn i Sverige och Norge.

Folkskollärare A. Svensson i Torslanda
påpekade, att skriftväxlingen stötte på
ekonomiska svårigheter för de fattigaste
barnen. (Se Svensk Läraretidning n:r 34!)

I en liten artikel, införd i Svensk
Läraretidning n:r 14 år 1901, har jag framhållit
min önskan, att äfven barnen måtte komma
i tillfälle att utbyta tankar med hvarandra
och samtidigt angifvit ett sätt, som ej möter
ekonomiska svårigheter för barnen.

Då jag sagt, att barnen kunde lägga sina
bref i lärarens eller lärarinnans, vill jag
härmed ej hafva angifvet, att de skola vara
utan kuvert eller öppna, utan må de gärna
försegla sina skrifvelser. De fattigaste kunna
ju vika papperet och så försegla sitt bref
äfven utan kuvert. AUa deras bref böra
vara försedda med utförlig adress, och må
barnen, då de lägga sina bref i lärarens
eller lärarinnans, få tillfälle att bidraga till
postbefordringsafgiften.

Då det inom många folk- och småskolor
finnas barn, som med intresse skulle vilja
mottaga och afsända bref till en kamrat,
och då det för oss lärare och lärarinnor är
både till nytta och nöje att bref växla med
en skandinavisk kollega hinsidan Kölen,
hoppas jag, att många lärare och lärarinnor
sända mig sina adresser m. m. (se n:r 14
år 1901) jämte brefkort eller ett femöres
frimärke till svar. De, som tillskrifvit mig
härom och ej kommit i
brefväxlingsförbin-delse eller sådan upphört, må angifva detta,
och skola de hafva företräde.

Veinge den 30 augusti 1902.

N. A, Linddal.

Ett tack!

För den öfverraskande och efter mina
förhållanden rikliga hjälp, tillsammans 154 kr.
20 öre, som bringats mig från deltagarna
uti de nu afslutade sommarkurserna i Lund,
ber jag härmed att såväl till kamraterna
inom folk- och småskollärarekåren som alla
andra, hvilka visat medlidande med en i
lifvets skola hårdt pröfvad medbröder, få
frambära mitt ur fullaste hjärta kommande
tack!

Karup pr Blentarp den 30 augusti 1902.
O. N. Kry ger,
skollärare.

BARN BIBLIOT EKET

SAGA

har i dagarna utsändt nionde häftet af
sin årgång för 1902, omfattande tredje
häftet af »Styrman Hurtig», en af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free