Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,080.) 10 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
blott en del af det rika materialet
utförligt genomgås, under det att mycket
kunde blott mera i förbigående antydas.
I synnerhet var det tvänne problem,
båda af den största betydelse för vår
tids världsuppfattning, som blefvo
föremål för en mera ingående behandling,
nämligen lagen om energiens bestånd
och utvecklingsbegreppet.
Genom exempel från många olika
områden, från astronomien, geologien,
fysiken, kemien, fysiologien o, s. v., visade
föreläsaren, hurusom intet af den i
universum befintliga energien förstöres men
ej heller någon ny sådan kommer till,
i det att summan af den verksamma
och den för tillfället hvilande
arbetskraften alltid är och förblir densamma.
Detta gäller ej endast beträffande t. ex.
de fysiska och de kemiska företeelserna
utan äfven för lifsföreteelserna, så att
äfven fysiologien söker lösa sina
uppgifter ined utgångspunkt från lagen örn
energiens oförstörbarhet.
Såsom en af det nittonde århundradets
största triumfer framhölls
utvecklingsbegreppet, sådant det framställts och
fullkomnats af Darwin och Herbert
Spencer. Denne senare tillämpar detta
begrepp på hela vårt solsystem, på
jordens, på den oorganiska och den
organiska naturens, på de olika
samhällsformernas, på språkets, på
vetenskapernas och konstens utveckling. Enligt
honom innebär afvecklingsbegreppet en
öfvergång från ett mera
osammanhängande till ett mera sammanhängande, från
ett mera likartadt till ett mera
olik-artadt, från ett mera obestämdt till ett
mera bestämdt tillstånd.
Med dessa båda lagar som grund
arbetar na våra dagars forskning. Men
man har dock ej lyckats att med
tillhjälp blott af begreppen materia och
energi på ett tillfyllestgörande sätt
förklara själslifvet och dess företeelser,
fastän äfven detta naturligen måste lyda
den allmänna orsakslagen. Då nu
antagandet om ett orsaksförhållande mellan
det kroppsliga och det andliga komme
att strida mot lagen om energiens
bestånd, i det att t. ex. vid ett fysiskt
tillstånds öfvergång till ett psykiskt en
del fysisk energi skulle försvinna, så
hafva de flesta forskare i vår tid slutit
sig till den åsikten, att materia och
ande, det fysiska och psykiska, kropp
ock själ äro två olika
uppenbarelseformer af ett och samma väsen, till den
s. k. parallellteorien, hvilken dock oftast
får en ideell anstrykning, i det man
anser det materiella såsom något mera
sekundärt.
Det sagda kan ja endast lämna några
mycket ofullständiga antydningar om de
problem, som af föreläsaren togos till
skärskådande och om riktningen af de
uttalade åsikterna. Ständigt belystes
framställningen med exempel, hämtade
från de mest olika håll, och åhörarna
måste med fog förvåna sig öfver
docenten Herrlins ofantligt stora beläsenhet
icke blott på eget område, filosofien, utan
äfven inom t. ex. de olika
naturvetenskaperna.
Det är ju tydligt, att föreläsningar af
denna art ställa rätt stora anspråk på
åhörarnes förmåga att följa med. Men
härutinnan motsvara de ju ett önskemål
angående sommarkurserna, hvilket ofta
uttalats, nämligen att en eller annan
föreläsningsserie borde ordnas så, att
den ställde större fordringar på
auditoriets förkunskaper, hvarigenom väl skulle
kräfvas mera men också gifvas mera.
Ännu ett önskemål, äfven det ofta
uttaladt man och man emellan och äfven
offentligt vid årets sommarkurser i Lund,
nämligen att åhörarna skulle sättas i
stånd att efter kursernas slut på egen hand
befästa och fördjupa de kunskaper, som
genom föreläsningarna vunnits, kominer
docenten Herrlin att uppfylla, i det hans
föreläsningar inom en snar framtid i
utvidgad form utkomma från trycket,
hvarjämte han lofvat att åt dem, som så
önska, stå till tjänst med
litteraturanvisningar i ämnet.
N. O. Bruce.
(Porträtt och biografi af docenten A.
Herrlin finnas i denna tidning n:r 35 år 1900.)
Åttonde svenska
folkhögskolemötet.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Borghamn är? som för många torde
vara bekant, beläget vid Ombergs norra
ända, delvis på dess nedersta sluttning.
Stället är särdeles vackert, och svårligen
hade bestyreisen för åttonde svenska
folkhögskolemötet kunnat göra ett
lämpligare val vid utseende af plats för
mötet. Hela trakten har en yppig
växtlighet, såväl å själfva Omberg som å den
nedanför liggande jämna och bördiga
östgötaslätten. Utsikten från berget är
storartad, åt hvilket håll rnan än
vänder blicken, antingen utåt slätten med
dess mängd af kyrkor, välbyggda
gårdar och vaggande sädesfält och den
dödsdömda Tåkern eller öfver den vida
Vättern med sina uddar och bukter vid
östgötasidan, sin »Jungfru» midt ute
på vattenspegeln och sina ångare och
seglare här och hvar. Längst i väster
höjer sig västgötalandet med sin
buktande profil, hvars största höjning mot
söder betecknar Hökensås, och hvars
mera framträdande förhöjning mot norr
är det viktiga Vaberget i Karlsborgs
närhet, l klart väder ser man med stor
tydlighet fästningens h vitglänsande
slutvärn.
Borghamn har sitt namn af en
gani-mal borg, Ömmas borg, hvaraf man
ännu ser lämningar å Borgs udde. I
dess närhet har man sedan gammalt
öppnat ett kalkstensbrott, där man fått
sten till Alvastra och Vadstena
klosterbyggnader, Göta kanal, Karlsborg,
Nationalmuseum m. m.
Under det gångna århundradet har
Borghamn en längre tid användts som
kronoarbetsinrättning, dit man förde
förbrytare för att arbeta i kalkstensbrotten
och stensliperierna. För ändamålet
uppfördes en mängd byggnader dels för
fångarnas kasernering och dels för
förvaltningen. Numera sysselsättas endast
ett mindre antal fria arbetare, hvarför
flertalet byggnader kommit att stå
alldeles öde. De ha emellertid under
senare åren till dels fått en modern
användning: ett par af dem hafva af
staten utarrenderats och omskapats till ett
pensionat, kalladt Borghamns
turisthotell, som ännu är för nytt för att ha
hunnit blifva tillräckligt kändt, men som
förtjänar en rangplats bland andra
turisthotell.
Det var till detta ställe som mötet
blifvit utlyst. Den lokalkommitté, som
tagit närmast hand om mötets
anordnande, och hvars främsta kraft varit
föreståndaren H. Odhner i Lunnevad, hade
gjort ett duktigt arbete för att bereda
mötesdeltagarna all trefnad och
bekvämlighet. Att dess arbete ej inskränkt
sig till vanliga mötesanordningar, kan
man förstå däraf, att det bl. a. gällt
att förvandla åtskilliga gamla förfallna
fångsalar med järngaller för fönstren till
trefliga sofsalar för nutida hedervärda
folkhögskollärare och dito lärarinnor.
Efter bön af folkhögskolläraren och
folkskoleinspektören A. Z. Hammarberg
å Katrineberg öppnades mötet af
verkställande utskottets ordförande
föreståndaren d:r Leonard Holmström å H vilan
med en redogörelse för hvad
Verkställande utskottet uträttat sedan sista
mötet och för den kommittés åtgärder, som
tillsattes för utverkande af högre anslag
till folkhögskolorna.
Till ordförande för mötet valdes
föreståndaren Teodor Holmberg å Tärna och
till sekreterare läraren C. V. v. Sydow å
Grimslöf och doktor Aug. Lindell i Malmö.
Efter några hälsningsord af
ordföranden, däri denne med anspelning å
platsens forna användning uttalade den
önskan, att svenska folkhögskolans
lärarekår måtte vara en kronoarbetskår, som
arbetar på landets styrka, öfvergicks till
behandling af följande tvänne frågor,
som sammanslogos:
Är en andra årskurs vid den kvinnliga
’skolan önskvärd, och med hvilka ämnen bör
den anordnas? - Sora folkhögskolorna
meddela undervisning i huslig ekonomi, och
huru bör den i så fall ordnas?
Den första frågans uppställare,
föreståndaren A. Alslröm i Grebbestad,
redogjorde för det försök, som i sommar
gjorts i Grebbestad med anordnande af
en s. k. husmoderkurs som en
påbyggnad af den kvinnliga folkhögskolan. I
denna husmoder kurs hade huslig .
ekonomi varit hufvudsaken, men därjämte
hade förekommit mjölkhushållning, kemi
och väfning, och dessutom hade
flickorna deltagit i en del timmar i
folkhögskolans första årskurs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
