Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 37. (1,080.) 10 september 1902
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 37
SVENSK LÄRARETIDNING.
695
Föreståndaren S. Velin i Herrljunga
lämnade likaledes redogörelse för de försök,
som gjorts i Herrljunga med en andra
årskurs vid den kvinnliga skolan. Den hade
här kallats skolkök och omfattat ämnena
huslig1 ekonomi, väfning, högläsning och
sång. Dessutom hade flickorna ibland varit
med i folkhögskolan. Vid samskolorna med
sina 6-7 månader vore det lätt att få tid
till huslig ekonomi i första årskursen, men
vid de skolor, som ha 3 månaders
undervisning", vore det omöjligt på annat sätt än
att anordna en andra årskurs med huslig
ekonomi som hufvudämne. Hvilka ämnen,
som i öfrigt borde komma i fråga, finge bli
beroende på förhållandena å platsen.
Frihet borde råda. Kursen borde helst
förläggas till den tid, som den kvinnliga skolan
påginge men kunde ock förläggas till
vintern. Hushållskursens hushållning borde
emellertid vara alldeles skild från
elevhushållningen, om sådan förekommer. I fråga
om anslag till denna kurs erinrade talaren
om den .af hrr E. Hammarlund och Fr. Berg
i riksdagen väckta motionen om anslag till
skolkök och föreslog, att mötet måtte uttala
sig till förmån för motionen.
I diskussionen, so in blef mycket liflig,
deltogo föreståndarne L. Holmström, J.
V. Jonsson i Käfvesta, H. Hansson i
Gamleby, V. Sjögren i Högalid, A. Th.
Vifell i Grimslöf, O. Lundgren i Höga,
d:r J. E. Strandmark i Katrineberg och
T. Holmberg, fruarna Hedvig
Holmström å Hvilan, Malin
Holmström-Ing-ers å Hyilan, och Cecilia
Bååth-Holmberg å Tärna, fröken Amanda Leffler i
Göteborg samt lärarne A» G. J.
Alm-roth i Högalid och N. Hansson å Hvilan.
D:r Holmström redogjorde för, hur" man
tänkt sig saken på Hvilan, ncämligen med
en fyra månaders andra årskurs, hvaraf
tre med väsentligen teoretisk undervisning
och en med praktisk huslig ekonomi. Fru
Holmström framhöll, att man måste genom
en andra årskurs tillgodose äfven de flickor,
som ej stanna på landet eller ägna sig åt
hushåll, och för dem införa sådana ämnen
som bokföring och språk (valfritt). Hr
Jonsson redogjorde för en andra årskurs i
Käfvesta med öfvervägande teoretiska ämnen,
och hr Hansson för ett försök i Gamleby
med skolkök i enahanda riktning som i
Herrljunga. Hr Sjögren ansåg, att det vore
lämpligast att förlägga hushållskursen till
hösten, ett förslag, som emellertid mötte ett
lifligt motstånd af alla talare. Hr Vifell
ville ha andra årskursen rent teoretisk; den
borde ej vara en fackskola. Andra talare
framhöllo äfven, att man borde låta
teoretiska ämnen vara med. Hr Strandmark
trodde, att huslig ekonomi delvis skulle
kunna ersätta slöjden under första
årskursen, alldenstund flickorna numera allmänt
finge slöjda i folkskolorna. Hr Almroth ville
ha med trädgårdsskötsel och hr N. Hansson
fjäderfäskötsel i en.andra årskurs.
Mötet gjorde det uttalandet, att det
vore lämpligt, om inom den kvinnliga
folkhögskolans ram en andra årskurs
med tyngdpunkt i huslig ekonomi kunde
inrättas. Dessutom uttalade sig mötet
i erkännande riktning för den af hrr
Hammarlund och Berg väckta motionen
och uppdrog åt utskottet att i skrifvelse
till motionärerna uttala sitt ’tack för de-*
ras åtgärder om att inför regeringen
framlägga önskvärdheten af ett anslag.
*
Vid hvilket elevantal blir parallellkurs
nödvändig? Hr Odhner, som inledde
frågan, ansåg att parallellkurs blefve
nödvändig vid ett elevantal af 40.
Under diskussionen, i hvilken hrr
Al-ström, Jonsson, Sjögren, Holmström,
Lundgren, Strandmark, N. Hansson, H.
Hansson och läraren E. Ingers å Hvilan
deltogo, delade sig meningarna åtskilligt,
i det några förordade talet 40, andra
30, högst 35. Ett par talare framhöllo,
att man ej borde fastställa ett visst
antal utan anordna parallellkurs, när ett
par afdelningar nödvändigtvis behöfde
sysselsattas samtidigt. Dessutom
fram-höllos af många talare, hurusom saken
ställde sig olika i olika ämnen.
Mötet beslöt att uppskjuta afgifvandet
af ett bestämdt svar å frågan, till dess
saken blir mera utredd af utskottet,
som sedan har att inkomma med
utlåtande.
. * -
Bildandet af en svensk
folkhögskoleför-ening. Hr Odhner inledde äfven detta
ämne och framhöll därvid, huru viktigt
det vore att erhålla en fastare
sammanslutning inom kåren. Hittills hade vi
endast haft s. k. verkställande utskott, som
fungerat mellan mötena, men detta har
haft en mycket inskränkt befogenhet, och
dess beslut hafva ej alltid gillats af sådana,
som ej varit med om beslutens fattande.
Talaren förordade en förening, i hvilken
alla ordinarie lärare hade rätt att ingå.
Styrelsen borde representera
folkhögskolan inför myndigheterna, den borde
utgifva en årsskrift och förmedla
läraretillsättning m. .m. En kommitté af tre
personer borde utses för att utarbeta
stadgar. .
Om denna fråga utspann sig en liflig
öfverläggning’, i hvilken meningarna bröto
sig rätt bestämdt mellan å ena sidan dem,
som ville skrida till verket genast och med
ett fåtal korta stadgeparagrafer konstituera
föreningen, och å andra sidan dem, som
ville tillsätta en kommitté för sakens
allsidiga utredning och uppskjutande till nästa
år. För den förra saken talade bl. a. hrr
Holmström, Alström och N. Hansson, .medan
hrr Strandmark och Sjögren ville ha en
kommitté. En förmedlande ståndpunkt
intogs af hrr Holmberg, Ingers och Velin, af
hvilka hr Holmberg föreslog, att en
kommitté nu måtte tillsättas, hvarefter val af
styrelse kunde ske med post, medan hrr
Ingers och Velin önskade, att föreningen
nu genast konstituerades och
interimsty-relse valdes, hvarefter den nya styrelsen
kunde handlägga de ärenden, som man eljest
önskade uppdraga åt en kommitté. Flera
andra meningar uttalades äfven under
diskussionens lopp. Af dessa må antecknas,
att hr Lundgren önskade, att styrelsens
ordförande finge utöfva ett slags
öfverinspek-torat öfver skolorna och utgöra en
mellanlänk mellan skolorna och regeringen.
Dessutom borde styrelsen utgifva en liten
handbok, en slags normalplan för
folkhögskolorna.
Resultatet af öfverläggningen blef den,
att en kommitté tillsattes, hvilken till
följande dags morgon skulle uppgöra ett
kort förslag till interimstadgar. I denna
kommitté insattes hrr Velin, Ingers och
Hj. Heden i Molkoni.
Vid diskussionen om dessa stadgar
följande dag blefvo de i sin helhet
godkända och Svenska folkhögskolans
lärareförening konstituerad. De viktigaste
bestämmelserna i stadgarna äro, att för-
eningen afser att vara en
sammanslutning inom Järarekåren vid Sveriges
folkhögskolor och landtmannaskolor, att hvar
och en, som är eller varit lärare eller
lärarinna vid dessa skolor äger rätt att
blifva medlem, att allmänt möte hålles
minst hvart tredje år, att vid detta en
styrelse af tre ledamöter med två
suppleanter väljes, och att årsafgiften är 2
kronor.
Åtskilliga yrkade på, dels ätt inga
andra än ordinarie lärare skulle få ingå
i föreningen, och dels att af gif ten borde
utgå med högre belopp, men dessa
förslag vunno föga anslutning.
En interimstyrelse valdes, bestående
af hr Holmberg, föreståndaren G.
Broek-man i Åsa och hr Velin. Denna
interimstyrelse, soin fungerar till l januari
nästa år, äger att utsända
anteckningslistor till skolorna och föranstalta om
skriftligt val af ny styrelse bland dem,
som erlagt årsafgiften.
*
Om fastställande af grunder för
utdelning af understöd till mindre bemedlade
lärjungar. Ämnet inleddes af hr Velin, som
medelst en vidlyftig statistik påvisade
den ojämnhet, som rådde i fråga om
antalet fattiga elever vid olika skolor,
och framdrog flera exempel på, att
skolstyrelser hade en olika uppfattning af,
huru medlen borde fördelas. Mötet
beslöt, att den nyvalda styrelsen genom
cirkulär till skolorna skulle uppställa
grunder för, huru fördelningen borde ske.
.*
Hvilka löneinkomster bör en andre-lärare
vid de svenska folkhögskolorna hafva, om
hans ställning skall anses till fredsställande f
Hr Sjögren inledde frågan och önskade,
att mötet måtte göra det uttalandet, att
lärare, som kunde anses som ordinarie,
vid manlig kurs, borde ha en aflöning
af 2,000 kr. jämte bostad för gift lärare.
Flere talare anslöto sig härtill, men
äfven andra meningar gjorde sig
gäl-lande.* Hr Jonsson önskade en
begynnelselön af 1,500 kr. och sedan
förhöjning. Läraren Fr. Änder i Tärna
föreslog, att andre lärarens lön skulle stå
i en viss proportion till föreståndarens,
t. ex. två tredjedelar af föreståndarens
lön. Hr N. Hansson önskade ett tillägg
till hr Sjögrens resolutionsförslag, så att
äfven landtmannaskolaiis lärare komme
med. Hr Lundgren framhöll
önskvärdheten af att löneinkomsterna icke blefve
sämre, än hvad lärarne kunde erhålla
i statens läroanstalter.
Mötets beslut blef följande:
andre-lärare i manlig folkhögskola och
landt-mannaskola böra ha en utgångslön af
2,000 kr. eller efter få år njuta denna
lön.
#
Huru skola penningmedel till billig ränta
kunna beredas folkhögskolorna för
nybyggnader och inköp af nödig mark? Inledaren,
hr Holmström, framhöll behofvet af
penningar till tomt, till byggnader för alla
möjliga ändamål, trädgård, lekplats, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0701.html
