Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,080.) 10 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
söksfält m. m. Dessutom borde beredas
tillfälle för hufvudläraren i
landtbruks-ämnen att ha jordbruk. Det borde
således vara jordbruk vid skolan. Men
hvar få pengar? Kanske man kunde
intressera staten.
D:r Strandmark omtalade, hur man samlat
fonder i Hallands lan. Man hade där dels
en principalfond å 30,000 kr., som ej finge
byggas upp, och dels en byggnadsfond på
30,000 kr. Talaren utvecklade nu i ett längre
anförande sina storslagna planer om
Hallands läns folkhögskolas utveckling. Där
skulle inte enbart finnas byggnader utan
en större köksträdgård för skolans
hushållning, vidare tvänne småbruk å 8-10
tunnland, ett medelstort jordbruk å 40 tunnland,
några tunnland till förevisningsfält, en
utmark för skogsplantering m. m.
Folkskolläraren Bergström i Vadstena
redogjorde för, huru egna-hems-kommittén hade
tänkt sig sättet för anskaffandet af billiga
lån, och framhöll lämpligheten af att alla
folkhögskolor finge sina »egna hem».
Föreståndaren L. Schröder å Askov
(Danmark) redogjorde för, hur man hos honom
anskaffat medel. Om jordbruk funnes vid
skolan, borde det ej drifvas som
mönsterjordbruk utan strängt ekonomiskt. Hr
Lundgren varnade för att ha jordbruk vid
skolan. Hr Holmström framhöll, att han ej
afsåg, att man skulle lägga an på en
mönstergård. Det vore ej möjligt att täfla med
hemmansägarne, men gården skulle vara
en hjälp vid undervisningen och trädgården
vid hushållningen.
Mötet beslöt att uppdraga åt
styrelsen att utreda de möjligheter, som
finnas att af staten erhålla medel mot
billig ränta.
Hvad kan och bör göras för att för
folkhögskolornas räkning möjliggöra
anskaffandet af lämpliga läro- och läseböcker,
undervisningsmateriel m. m. f D:r Strandmark
inledde frågan och föreslog tillsättande
af kommittéer för olika ämnesgrupper
för att granska inkomna manuskript till
läroböcker. Om kommittén anser ett
inlämnadt arbete bättre än förut
befintliga, skall det, efter en förut fattad
öfverenskommelse, användas i alla skolor.
Arbetet utkommer på föreningens
förlag. Med afseende å
undervisningsma-terielen önskade talaren stora kolorerade
planscher med typiska bilder från de olika
landskapen. Hvarje landsting bekostar
bilderna för sitt län och lämnar dessa
gratis till alla folkskolor i området.
Talaren förordade äfven grafiska
framställningar samt historiska och fosterländska
bilder i gipsafgjutning.
Hr Ingers påpekade en af honom och
hr Bruce under utgifning varande
studiehandbok för Sveriges folkskollärare.
Den borde vara af nytta äfven för
folkhögskolans lärare. Skioptikonbilder
förordades liksom konstverk för
skolornas prydande. Läraren C. V.
Blomqvist i Hola uttalade behofvet af
billigare läroböcker och läraren G.
Eriksson i Katrineberg af god ritmateriel.
Hr Sjögren framkastade tanken på, att
man kunde bilda ett bolag för rnateriels
anskaffande, men den rönte ingen
anslutning.
Mötets beslut blef att uppdraga åt
styrelsen att taga i öfvervägande, huru
folkhögskolan på bästa sätt må kunna
erhålla materiel af olika slag.
Om utvecklingen af den svenska
folkhögskolan. D:r Strandmark refererade sitt
förslag till Göteborgsmötet 1898, som
bland annat gick ut på att bilda en stor
folkhögskoleförening, omfattande alla,
som på något sätt intressera sig för
folkhögskolan, och att utgifva en
årsskrift, som skulle spridas genom alla
föreningens medlemmar. Det öfverläts
åt styrelsen att söka utreda möjligheten
af en sådan förening.
I hvad mån är det folkhögskolan
möjligt att utöfva ett mera omfattande
bildningsarbete än hittills? - Folkhögskolan
som medelpunkt för bygden. Dessa frågor
skulle behandlas samtidigt.
Hr Velin, som uppställt den första,
utvecklade i ett längre anförande
nödvändigheten af, att folkhögskolan, som
alldeles särskildt hörde hemma å
folkupplysningens område, vore med i det rika
arbete, som numera utfördes å detta
område, ja, om möjligt intoge den
ledände ställningen. Eljest vore fara, att
hon blefve efter och betraktad som
öfverflödig. Talaren framhöll därpå
åtskilliga hjälpmedel för folkupplysningen,
som folkhögskolan borde använda. I
främsta rummet nämdes
vandringsbiblioteken, som vore nya hos oss men hade
en stor framtid. Folkhögskolorna borde
blifva naturliga medelpunkter, hvar i sin
bygd för dessa. Vidare framhöllos
ungdomsföreningarna. Ungdomsrörelsen, som
vunnit en storartad utbredning i alla de
öfriga nordiska länderna, hade ännu föga
låtit höra af sig i Sverige. Här och
hvar hade man emellertid börjat röra
på sig, såsom i Jämtland och i Skåne.
Det gällde för folkhögskolan att vara
med och vägleda den i en god riktning.,
I samband med ungdomsrörelsen borde
dels uppsättas en god ungdomstidnmg,
som tillika kunde bli ett organ för
folkhögskolan, och dels utgifvas en folklig
skriftserie. Måhända vore tiden
dessutom inne för anordnande af
föreläs-ningskurser vid folkhögskolorna,
motsvarande de danska höstmötena.
D:r Holmström, som uppställt den
andra frågan, sade sig i mycket vara
förekommen af den förre talaren men
framhöll därjämte en hel del åtgärder, som
vore att vidtaga, särskildt ur praktisk
synpunkt. Sålunda kunde rnan anordna
kurser, då någon lämplig kraft funnes,
men inrättningen borde försvinna, då ej
lämpliga personer funnes. I Askov hade
man börjat med mjölkkontroll, och
sådan hade man tagit upp vid Hvilan.
Man borde ej underlåta att taga upp en
sådan sak. Vid den kvinnliga kursen
kunde åtskilligt göras, utan att skolan
förryckes. Strömningen att bereda egna
hem borde finna sin bundsförvant i
folkhögskolan, som skulle lära ägarna att
sköta jorden bättre, än jordtorparne hit-
tills gjort. Skolorna borde anordna små
kurser för småbönder, och
landtbruks-lärarne borde lägga sig vinn om att
studera just det mindre jordbruket. Det
hjälpte ej att tala om fosterlandskärlek,
om vi ej kunde visa de unga, huru de
här hemma kunde reda sig. Blir
folkhögskolan betraktad som en medelpunkt
för allt det, som är till nytta för
landet, skall ej anslag fattas. Låtom oss
ta det ena steget efter det andra, och
använda alla de krafter, som finnas!
Det fordras ej likformighet. Det ligger
en rikedom i omväxlingen.
Diskussionen blef både liflig och
lärorik.
Så framhöll hr Eriksson, att skolan borde
medverka till bildandet af andelsföreningar,
och att särskildt landtmannaskolans lärare
borde beredas sådan ställning, att de kunde
ha tid att resa omkring och biträda
landtmannen.
Kyrkoherden H. Pettersson i Lerbo visste
- näst det högsta - intet
bildningsmedel, som vore bättre än föreläsningar,
diskussion och sång. Folkhögskolan borde vara
vägledande i denna riktning.
Fröken Leffler förordade främjandet af
ungdomsföreningar.
Hr H. Hansson framhöll, att lärarne borde
vara med i andra bildningsarbeten än
skolans eget och intressera sig för det
kommunala och politiska.
Hrr Alström och Heden förordade, att
skolan skulle bli en medelpunkt för nykterheten,
om också ej absolutismen.
Hr Schröder redogjorde för
ungdomsrörelsen i Danmark och för höjskolehjemmen
och framkastade tanken på en nordisk
ungdomsförening. Världsföreningen af K. F.
U. M. och K. F. U. K. hade verkat mycket
godt; då borde ock en sådan förening göra
det. Ett nordiskt ungdomsarbete borde börja
i Sverige.
Hr Holmberg betonade, att vi ej finge
stelna utan ständigt taga initiativ och gå
framåt.
Hvilket är för den svenska
folkhögskolans utveckling förmånligast, antingen att
Befintliga skolor ökas till storleken, eller att
flera nya skolor inrättas? Inledaren, hr
Sjögren, påpekade, att små skolor nog
kunde ha företrädet därigenofrn, att de
blefve som ett hem, men han förordade
dock stora skolor, helst med 200 å 300
elever eller så stort antal, som man
be-kvämligen kunde tala till under rena
föredragstimmar. Dessutom vore det
lättare att ordna parallellafdelningar, och
slutligen vore de stora skolorna billigare
än de små. Ett uttalande skulle kunna
förhindra, att små skolor onödigt
uppkomma. Bättre vore att öka nu
befintliga skolor än inrätta små.
Denna mening rönte ett mer eller
mindre bestämdt motstånd af alla talar
-ne, nämligen hrr Ingers, .Lundgren,
Heden, Holmström, Holmberg och läraren
A. Molin i Herrljunga. Hr Ingers
påpekade, att man i Danmark hade börjat
anse de stora skolorna olämpliga. Hr
Molin ansåg, att de små skolorna hade
den fördelen, att lärarne vid dessa
komme i bättre beröring med bygden, och
hr Holmberg framhöll, att tyngdpunkten
låge därpå, huru stora lärarne, ej
skolorna vore.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
