Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,081.) 17 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
715
Dispensärenden. K. m:t har icke
funnit skäl bifalla en utaf
folkskolläraren Per Envall i Falun gjord ansökning
om tillstånd att, utan afläggande af de
för inträde i prästämbetet föreskrifna
akademiska examina, inför domkapitlet
i Västerås undergå prästexamen och
därefter prästvigas för tjänstgöring inom
Västerås stift.
- Likaledes har k. m:t afslagit en
af Johan Albin Hedlund gjord ansökning
att på grund af tjänstgöring under delar
af åren 1901 och 1902 såsom lärare
vid folk- och småskola i Brålanda
församling samt folkskolan i Jörns
församling få aflägga småskollärareexamen vid
småskollärareseminariet i Skara eller
Göteborg.
Pension för å utrikes ort
boende. På gjord ansökan har k. m:t
medgifvit, att folkskollärareänkan Helena
Gasslander må utan hinder däraf, att
hon kommer att bosätta sig i Norra
Amerika, fortfarande uppbära den henne
tillkommande pension från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa. De
förhållanden, som enligt gällande
reglemente för folkskollärarnes änke- och
pupillkassa böra för pensions
utbekommande styrkas genom behörigt
prästbevis, skola för den tid, G. kommer
att bo utrikes, intygas genom af svensk
konsul till riktigheten vitsordad attest,
utfärdad af präst inom det
religionssamfund, G. tillhör.
Kassaförvaltare väljes af det
nya årets skolrådsledamöter. Vid
sammanträde med By församlings i
Värmland kyrko- och skolråd den 17 sistlidna
december återvaldes enhälligt
kronolänsmannen O. V. Lindh till förvaltare af
kyrkans och skolans kassor. På
sammanträde den 16 januari innevarande
år med nämda kyrko- och skolråd, då
bl. a. justering af det vid
decembersammanträdet förda protokollet
föredrogs, frångick man på yrkande af
bruksägaren K. A. Bäckström nämda val,
såsom ej i laga ordning tillkommet,
alldenstund det i fråga varande valet
företagits af det för 1901 fungerande
kyrko-och skolrådet och ej af 1902 års delvis
nyvalda råd. Annan person, nämligen
godsägaren H. K. Ahlmann, utsågs då
till förvaltare af nämda kassor.
Öfver det senare beslutet anfördes
besvär hos domkapitlet af grosshandlaren
Axel F. Johanson, hvilken yrkade,, att,
enär det vid första sammanträdet
företagna valet af kassaförvaltare ej blifvit
i laga ordning öfverklagadt oeh upphäfdt
och ordföranden i kyrko- och skolrådet
alltså saknat befogenhet att ånyo
upptaga detta ärende till behandling,
domkapitlet måtte fastställa hr Lindhs val
till kassaförvaltare. Domkapitlet gillade
med 3 röster mot 2 de anförda
besvären och fastställde hr Lindhs val.
Bruksägaren Bäckström besvärade sig
hos k. m:t, som nu upphäft
domkapitlets utslag samt förklarat, att, enär med
innehållet af paragraf 33 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrko- och
skolråd den 21 mars 1862 öfverensstämmer,
att i samma författningsrum omförmälda
kassaförvaltare utses af kyrko- och
skolråd, som äro valde att tjänstgöra det
år, för hvilket kassaförvaltaren utses, hr
Ahlmann är lagligen vald till
kassaförvaltare.
Betydelsen af barnpsykologiska
studier. Vid den nyligen afslutade
96:e slöjdkursen å Nääs hade liksom
vid föregående kurser bildats en
diskussionsförening. Under dess
sammanträden hann endast behandlas följande
fråga: Hvilken betydelse hafva
’barnpsykologiska studier för framgång i skolarbetet?
Samtliga talare framhöllo, att dylika
studier vore nyttiga, ja nödvändiga. Den
lärare, som ej studerade barnens själslif,
kunde möjligen stoppa i dem en del kunskaper,
men någon verklig" uppfostrare vore han ej.
Rätta sättet för bedrifvande^ af dessa
studier vore att studera barnen individuellt.
(Det är nämligen barnen och ej blott böcker
om barnen, som böra studeras.) Härigenom
skulle man på grund af jämförelser komma
till vissa likheter och vissa olikheter. Men
likheterna vore mången gång endast
skenbara. Orsakerna, som ligga bakom, torde
ibland vara af så olikartad beskaffenhet, att
t. ex. samma förbrytelse hos tvänne barn
borde få olika straff. Formen för straffen
borde dock i så fall vara sådan, att
skillnaden icke gärna folie barnen i ögonen.
Hinder för dylika studier vore: 1)
klassundervisningen, 2) de allt för stora klasserna
och 3) den s. k. examensfebern.
Hjälp vid dessa studier vore föräldramöten
samt besök i barnens hem. Där skulle man
ofta finna förklaring på åtskilligt, som
förefallit märkvärdigt i barnens uppförande
inom skolan.
Ett för många barn gemensamt lyte vore
benägenheten att tala osanning. Att lära
barnen älska och tala sanning vore en af
lärarens förnämsta uppgifter. Men denna
torde han ej kunna lösa, förrän han helt
vunnit deras förtroende, och förtroendet i
sin ordning vore en - kanske den
skönaste - frukten af de nu omordade
barnpsykologiska studierna.
Lönefrågan var på tal vid
Mönsteråskretsens möte den l d:s. Frågan
inleddes af folkskolläraren J. A. V.
Petersson i Kronobäck, som påvisade de
nuvarande lönernas otillräcklighet.
Begynnelselönen utgör nu i folkskolan 700
kr. och i småskolan 300 kr. De i
ekonomiskt afseende mindre lyckligt lottade
lärarne had,e ej sällan efter fyra års
seminariestudier en skuld å 2,000 kr.;
med afdrag af afgiften till änke- och
pupillkassan samt ränta på lånta pengar
jämte skatter hade läraren
mångenstädes en inkomst af blott 500 kr. de
första åren. Och småskolans personal vore
ofta i sämre ställning än en tjänstepiga.
Enhälligt uttalade sig mötet för följande
lönereglering:
1) För ordinarie folkskollärare en
begynnelselön af 800 kr. med tre ålderstillägg å
200 kr. hvartdera efter 5, 10 och 15 års
tjänstgöring.
2) För småskollärarinna begynnelselön 400
kr. med två ålderstillägg å 100 kr,
hvartdera efter 5 och 10 års tjänstgöring.
Katekesfrågan kom för andra
gången under behandling inom
Falköpingskretsen vid dess möte den 13 dennes,
och antogs därvid följande resolution:
Vår nuvarande katekes är mindre
lämplig1 som lärobok i kristendom till följd af
.att dess uppställning i frågor och svar kan
bidraga till tanklös, mekanisk utanläsning,
att frågor finnas, som äro uppställda så, att
lärosatsen ej utgör ett troget svar därpå,
att en del bibelspråk, som skola utgöra
grund för den uppställda lärosatsen, ej fått
rätt plats, att bibelspråken icke alltid
utgöra stöd för de uppställda läro- och
trossatserna, att många lärosatser äro för
barnen abstrakta och svårfattliga begrepp samt
att katekesens innehållsgruppering är
godtycklig och opedagogisk, hvadan en ny,
enkel och tilltalande lärobok är af nöden,
därest Luthers lilla katekes ej kan anses
tillräcklig.
Emedan kristendomsundervisningen är
folkskolans viktigaste läroämne, så
protesterar mötet mot det från vissa håll
framställda yrkandet, att
kristendomsundervisningen skulle skiljas från skolan; likaså
protesterar mötet mot den från annat håll
framkastade beskyllningen, att Sveriges
folkskollärarekår är kristendomsfientlig, ty
den önskar endast en reform i
kristendoms-undervisningen, utgående på mindre
utanläsning, mera biblisk historia, mindre
katekes, mera njutbara lärosatser, mindre
dogmatik, mera frihet i imdervisningen.
Fackmannainspektionen. Vid
Stibykretsens nyligen hållna
sammanträde i Onslunda diskuterades frågan:
»Hvilka lärdomar hafva vi af skolmötet
i Ystad att minnas och tillämpa?»
Särskildt ordades härvid om
fackmanna-inspektionen, och ansågo de närvarande
enhälligt, att allmänna meningen bland
landsortsskollärarne kunde uttryckas i
denna resolution, som vid
sammanträdet antogs:
Inspektör bör hafva minst 8-årig
tjänstgörings er f ar enhet från 4-klassiga folkskolor
på landet, helst men ej nödvändigt hafva
högre teoretisk bildningsgrad än
folkskollärareexamen samt utnämnas på viss tid och
föreslås af folkskollärarne själfva inom
respektive distrikt.
Berättelse om Örebro läns sjette
folkskolläraremöte i Kopparberg den
7 och 8 augusti 1901 är utgifven af
mötets sekreterare hr A. Carlén.
Häftet, som har ett omfång af 80
sidor, redogör för mötets anordning och
program, kyrkoherden E. Låftmans
predikan första mötesdagen och den
liturgiska morgonbönen på den andra,
samtliga diskussionsämnenas behandling och
därvid fattade resolutioner, utflykterna
till Kafveltorpsverken, Bångbro och
Grängesberg, konserten i Ljusnarsbergs
kyrka och afskedsfesten å tingshuset
med därvid hållna tal samt slutar med
förteckning öfver mötesdeltagarna.
Professor J. A. Lundells med
synnerligen lifligt bifall vid mötet hälsade
föredrag om skolkök på landsbygden
medföljer som ett särskildt litet häfte.
En nyhet i denna berättelse är att
där meddelas 12 väl utförda porträtt af
bestyreisens och mötets ordförande och
sekreterare, mötets predikant äfvensom
samtliga inledare af diskussionsämnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
