Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,081.) 17 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
719
kon, men en talrik vänkrets betogs
också af djup förstämning vid
budskapet om hans sjukdom och död.
Detta visade sig ock vid hans
jordafärd. En stor mängd medlemmar af
Hästveda församling och folk, från
omnejden samlades i Emitslöfs skolhus.
Här höllos åtskilliga tal, och sånger
sjöngos såväl af en kör bland den
aflidnes -skolbarn som af en sångförening,
hvars ledare den hädaiigångne i
lifstiden varit. Den med kransar och
blommor rikt smyckade kisten fördes därpå
till Broby för att afgå till Sölvesborg.
Vid stationen sjöngos flera sånger, och
tal hölls af folkskolläraren O. Tholander
i Refninge.
M. Evander f. Den 6 i denna
månad afled folkskolläraren Melker
Evander i Ekenäs skolhus, Målilla socken,
Kalm.
Född i Kisa församling, Östg., år 1865,
aflade han folkskollärareexamen i
Linköping 1887, tjänstgjorde som
vikarierande lärare 1888 i Lönneberga, 1889 i
Bäcketorp, Lännäs församling, och 1890
i Måiilla, där han sedermera blef
ordinarie från början af år 1891.
Under hälsans dagar utmärkte han
sig såsom en nitisk och samvetsgrann
lärare. Han ifrade mycket för
nykterhetssaken och var såsom
nykterhetstalare mycket begåfvad. Det trägna
arbetet under mindre gynnsamma
förhållanden gjorde, att han omsider dukade
under för den numera ganska gängse
lungsoten, som bröt hans krafter i
förtid. Dock har han, så klen han än
varit, skött sin skola till och med förliden
vårtermins slut, hvarefter han nödgades
begära tjänstledighet.
Han efterlämnar maka och tre små
gossar.
Han jordades den 13 d:s å Målilla
kyrkogård. Akten förhöjdes genom
musik och sång. Utom släktingar och
många vänner närvaro en "hel del
medlemmar från templen Union i
Hults-fred och Majblomman i Rosenfors med
sina florbehängda ståndar.
Hvile han i frid! D.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
21.
Landsbygdslärarne oeh hr Broomé.
I förra numret låter en »landsortslärare»
förstå, att vi landsbygdslärare genom att
rösta på hr Broomé i Bärslöf skulle öka
våra utsikter till bättre löner och andra
lekamliga förmåner. När jag läste detta, blef
jag glad till mods och tänkte: är det sant,
så skall han få min röst. För att få veta,
hvad han uträttar för oss, beslöt jag se
igenom riksdagsprotokollen för de senaste tre
åren, då han suttit i andra kammaren. Jag
gick till vår orts riksdagsman och synade
de digra volymerna. Se här hvad jag med
tillhjälp af registren fann:
Är 1900:
Motioner: 1) rörande pensioner för
västkustbanans järnvägspersonal;
2) ändring af den kommunala rösträtten;
3) om slöjdundervisningen;
4) i rösträttsfrågan.
(Alla undertecknade icke blott af Broomé
utan af en eller flera andra.)
Anföranden: två i slöjdfrågan och ett i
rösträttsfrågan.
Är 1901:
Motion om ändring i
olycksfallsförsäkringslagen.
Ett anförande i d:o.
Är 1902:
Motioner: 1) om slöjdundervisningen;
2) om utskänkningen å lägerplatserna;
3) i rösträttsfrågan.
(Alla tre tillsammans med andra.)
Anförande: ett om utskänkningen å
lägerplatserna.
När jag hade denna lista färdig, gaf den
mig en annan mening om hr Broomé: han
är nog en duktig riksdagsman, men hans
skoliatresse har varit ganska ringa,
åtminstone i riksdagen, och vi landsbygdslärare
ha föga att vänta af honom. Under de
gångna tre åren ha nämligen i riksdagen
behandlats en mängd för oss viktiga frågor,
som dock uppenbarligen icke särdeles
intresserat honom. Det är nog att erinra om vår
lönefråga, som genom nuvarande
centralstyrelsemedlemmars och särskildt genom
ordförandens kloka och nitiska bedrifvande
verkligen, och detta sannerligen »i
grefvens tid», fördes ett stycke framåt. I år
förekom frågan om vår rättsliga ställning.
De flesta folkskollärare antingen yttrade sig
i denna fråga eller ock instämde, men hr B.
hvarken talade eller instämde
Då hr Broomé hvarken i dessa eller
andra frågor, som angå våra skolor, synes
hafva tagit någon verksam del, förefaller
det mig, att hr »landsortslärares» ljusa
förhoppningar om verkan af hans inval i
centralstyrelsen äro alldeles omotiverade. Att
hr Cederberg däremot är en kraftfull,
nitisk och erfaren skolman, som har blick för
folkskolans stora betydelse i stad som på
land, har ingen ens kunnat försöka bestrida.
Därför röstar jag på honom vid årets
cen-tralstyrelseval.
Det är ju alldeles klart, att om hr B.
har nit om vårt bästa och vill visa detta
fenom motioner eller anföranden i
riks-agen, kan han liksom hvarje annan
riksdagsman göra detta alldeles obehindradt,
äfven om han ej är ledamot af
centralstyrelsen. Skulle vi i centralstyrelsen invälja
hvarje folkskollärare, som blir riksdagsman,
så skulle till sist centralstyrelsen bestå af
idel riksdagsmän, hvilket nog hvarken voro
lämpligt eller nyttigt.
Landsbygdslärare.
Faekmannainspektion påyrkad af
tyska präster. »Berliner Volkszeitung»
skrifver härom följande: För
fackmanna-inspektion i de tyska folkskolorna har
åter ett antal präster med stor
bestämdhet uttalat sig. Vid senaste prästmötet
för området
Stolp–Schlawe-Rummels-hurg höll folkskoleinspektören pastor
Comnik i Quakenburg ett föredrag om
den prästerliga lokal- och
kretsinspektionen öfver folkskolorna. Han påvisade
däri, att folkskoleinspektionen icke
lämpligen låter förena sig med det
prästerliga ämbetet. På denna grund fordrade
han utbytande af den prästerliga inspek-
tionen mot verklig fackmannainspektion.
Den senare skulle enligt
föredragshållarens mening blifva till större välsignelse
såväl för folkskolan själf som för dess
lärarekår. I den lifliga diskussion, som
efter föredraget uppstod, yttrade sig
samtliga talarne i samma riktning, och vid
anställd omröstning afgåfvos alla röster
utom en till förmån för
fackmannainspektion.
»Die deutsche Schule», som återgifvit
ofvanstående, tillägger: Hade vi icke att
dragas med fördomar, vida segare och
varaktigare än oxhud, så skulle detta
prästmötes uttalande vinna gehör utefter
hela linjen. Det konservativa partiet
skulle då icke se sig nödsakadt att i
förening med centern sätta i gång hela
sin parlamentariska apparat för att
kvarhålla den föråldrade institutionen. Men
folkskoleinspektionen är ett familjearf åt
prästerna och åt de politiska partier,
som med dem stå i förbund, och därför
finna vi alltid sådana präster, som gärna
låta belasta sig med
folkskoleinspektionsuppdraget i stället för att sköta sitt
egentliga kall.
Skiffertaflan förbjuden i Frankrike.
Öfverinspektören för Frankrikes skolor
har utfärdat en instruktion, i hvilken
han ålägger skolornas lärare tillse, att
de hittills af barnen använda
skiffer-taflorna utbytas mot papper och blyerts.
Som skäl för denna åtgärd angifver
inspektören den fara för öfverförande af
smitta, som uppstår genom det för öfrigt
osnygga bruket, att barnen spotta på
taflorna, när de skola aftorka det skrifna,
för att icke tala om det ännu vidrigare,
att somliga barn med tungan afslicka
sina taflor. Ökningen i kostnaden för
papper och blyerts uppväges i rikt mått
af den trygghet gent emot smitta, som
därigenom vinnes. Inspektören anser
denna lilla Skolhygieniska reform vara
så enkel och rimlig, att den icke gärna
bör kunna möta något motstånd.
Fr.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och ä brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress lämnas utan afseende.)
480. Nordin. Det vill synas lämpligast,
att skolrådet ingår direkt till k. m:t med
begäran att oafsedt de anmärkta
omständigheterna få åtnjuta fullt statsbidrag. Därvid
bör naturligtvis erinras om dispensen. Eller
ock kan saken lösas på det sätt, att
skolrådet beslutar, att Ni får tillträda platsen
som ordinarie, så snart valet vunnit laga
kraft.
481. v. Skolrådsordförande i Jämtland. 1)
Ja, han har ju rätt till fyra månaders upp-,
sägning, hvadan han skall hafva lön för
dessa fyra månader, oafsedt tjänstgöringen.
2) Efter kalenderår, där ej annorlunda
öf-verenskommits.
482. Osäker. 1) Beror på huru
kyrkostämmobeslutet om uppflyttning i högre
lönegrad är affattadt. I somliga städer (t.
ex. Stockholm) får lärarepersonalen räkna
tjänstgöringen å annan ort, i vissa städer
däremot icke. 2) Ja. Det finnes ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
