Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,082.) 24 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
727
ställning om byggnadernas storlek hafva
på flera ställen insatts skalor. Bredvid
planerna öfver de mest berömda
byggnadsverken har införts planen af
Uppsala domkyrka, utförd i samma skala.
Detta är en förträfflig metod för
åskådliggörandet af dessa byggnaders storlek.
Författarens pedagogiska intresse
framlyser så väl härigenom som på
mångfaldiga andra sätt. Då ett tekniskt
uttryck första gången införes i texten,
lämnas förklaring af detsamma.
Beröras likartade företeelser i olika
sammanhang, så lämnas hänvisning därom.
Sverige har fått sin särskilda, rätt utförliga
behandling. För att läsaren likväl lätt
skall kunna fasthålla sammanhanget med
öfriga kulturländer är i slutet en
samtidighetstabell införd. Äfven en
uttals-tabell och ett namnregister finnas.
Innehållsförteckning saknas. Detta
försvårar i någon mån bokens
användning särskildt som uppslagsbok.
Huru förträffliga illustrationerna än
äro, känner man vid läsningen likväl
ofta behof af ännu större och bättre
reproduktioner. Sådana måste
naturligtvis köpas särskildt. Många läsare skulle
helt säkert känt sig tacksamma, om
författaren i slutet af boken lämnat
anvisningar om, hvar goda fotografier och
andra afbildningar af konstverk lättast
kunna erhållas. Icke sällan skulle nog
läraren, då han är intresserad därför,
anskaffa medel till inköp af prydnader
för skolrummet, om han blott visste,
hvar verkligt konstnärliga saker med
lämpligt innehåll kunna erhållas.
Allt nog, boken är af stor betydelse
för konstintressets väckande och
utveckling bland vårt folk och särskildt inom
vår lärarekår, folkskolans såväl som
läroverkens. Den bör finnas icke blott
i alla skolbibliotek utan äfven hos hvarje
lärare, som vill förstå och njuta af det
sköna i naturen och Jifvet.
Al fr. D-n.
Om katekesläsningen.
Ett beaktansvärd! uttalande.
Den konservativa tidningen
»Barometern» i Kalmar har med
anledning af frågan: »Huru åstadkomma
en lifgifvande förbindelse mellan
hemlandet och svenskarne i
Amerika?» anställt en del betraktelser
öfver emigrationen samt därvid
kommit att beröra den andel, som vår
folkundervisnings brister haft i denna.
Utan att i alla enskildheter vilja
underskrifva tidningens uttalanden finna
vi dessa i det stora hela så
träffande, att vi anse dem böra komma till
våra läsares kännedom.
Hvem af oss, som lefvat något längre
med i världen, har - yttrar
artikelförfattaren - kunnat undgå att med
bedröfvelse iakttaga, huru så många af
våra utvandrare vändt sitt fosterland
ryggen och kanske för alltid tagit afsked
från sitt modersmål, men icke med sorg
utan fast hellre med glädje, och detta
icke blott i äldre tider, då de kunnat
anföra skäl för en dylik sinnesstämning,
utan äfven in i senare tider, då en del
af de forna orsakerna, t. ex.
arbetslönernas knapphet, icke längre funnits till?
Till denna sinnesstämning hör också den
käckt öfvermodiga ton, i hvilken de
svenska utvandrarna, äfven de, som
ingalunda haft skäl att rosa marknaden
i det nya landet, dock haft för sed att
skräfla och skryta öfver alla
förhållanden, de därstädes påträffat, icke blott
sådana som varit bättre utan äfven
sådana, som bevisligen varit sämre än
motsvarande förhållanden i hemlandet, som
öfverhöljts med hån och speglosor, lika
öfverdrifna som lofsångerna öfver
Amerika. Betänkligast af allt är dock, att
i detta öfvermodiga ordande sällan eller
aldrig förnimmes någon tillstymmelse
till ledsnad öfver »efterblifvenheten» i
hemlandet, utan man jublar tvärtom
öfver att allt hvad vi lämnat i
hemlandet är så underhaltigt, medan allt
som mött oss i det nya landet är så
mönstergillt, språk, seder,
undervisningsväsen och förmodligen äfven litteratur
och kommunalförhållanden inräknade
bland det mönstergilla.
Månne icke denna råa
framfusighets-ton, som dock på senare tider betydligt
mildrats, hänvisar på, att dessa
amerika-farare aldrig,i sin ungdom lärt att hedra
fader och moder och framför allt aldrig
fått lära sig den rätta innebörden af
orden fosterland och modersmål?
Men hvarför hade icke en dylik
lefvande insikt blifvit inplantad hos dem?
Emedan folkskolans förnämsta
undervisningsämne, kristendomskunskapen,
bedrifvits på ett för barnasinnet dödande
sätt och därför så småningom sköflat
allt, som på andra områden kunnat hafva
lif och ande.
En af kristendomsundervisningens
förnämsta uppgifter borde ju vara att i
samband med inlärandet af kristendomens
och den kristliga sedelärans
grundbegrepp fördjupa barnets hjärtelif och på
samma gång göra det varmare,
känsligare eller med andra ord att lära
barnet att älska allt som är kärlek vardt
i himlen eller på jorden. Men under
inflytelse af den opedagogiska och
grundfalska satsen, att utanläsning af
katekesstycken ger icke blott
kristendomskunskap utan äfven kristendom, hvaraf
skulle följa satsen: Ju mera
katekes-utanläsning, desto mera kristendom, har
katekesutanläsningen tvärtom bidragit
att minska barnahjärtats mottaglighet
för kärlek till Gud och nästan, och huru
skulle då ett sådant utpinadt
barnahjärta kunna förnimma någon kärlek
till fosterland och modersmål?
Huru många af den halfannan million
svenskar, som utvandrat till Amerika,
hafva någonsin i skolan eller hemmet
fått höra budet: Du skall älska ditt
modersmål, och huru många bland dessa,
som vändt sitt fosterland ryggen för att
offra sitt lifs arbetskraft i främmande
land, hafva fått lära, hvad det budet
innebär, genom att lära sig rätt läsa och
rätt förstå ett urval af det bästa våra
skalder sjungit eller talat på detta
modersmål?
Utvandringens förnämsta orsaker på
det ekonomiska, politiska och religiösa
området hålla på att i vårt land
försvinna. Endast på folkundervisningens
område kvarstår dock ett hinder,
nämligen den svenska folkundervisningens
allt för ensidigt teoretiska anläggning,
en organisation, hvars medelpunkt
utgöres af den grundfalska teorien, att
folkbildning hufvudsakligen skall
åstadkommas medelst så många och långa
kurser, förnämligast inlärda under form
af utanläxor, att det praktiska lifvets
kraf härigenom skjutes i bakgrunden.
I denna teori spelar den fäderneärfda
katekesutanläsningen en stor roll, och
då denna opedagogiska och
religionsför-därfvande katekesutanläsning besmittat
metoden på nästan alla öfriga
undervisningsområden, så måste en reform i
denna centralpunkt först och främst
komma till stånd. Sedan skulle det
blifva lättare att taga det andra stora
steget, nämligen att i möjligaste måtto
inskränka utanläsningen inom öfriga
undervisningsområden till det väsentliga
och låta skolan fylla sin
bildningsuppgift med tillhjälp af innanläsning af och
samtal Öfver fosterländsk litteratur,
historia och skaldekonst, lämpliga stycken
af grundlagar och kommunallagar m. ni.,
men framför allt en med allvar bedrifven
praktisk undervisning i sådana
färdigheter, som kunde blifva af nytta i lifvet,
skrifning med förenklad rättstafning och
räkning i förbindelse med den enklaste
form af bokföring, vidare undervisning
i de för orten lämpliga binäringarna,
såsom trädgårdsskötsel, höns- och
biskötsel m. -m.j som äfven af skolläraren
eller lärarinnan skulle idkas som
inkomstbringande näringar ej blott på lek
och för syns skull. Om barnen under
och efter slutad skolgång kunde i sina
hem införa en eller annan
husbehofs-näring, som med tiden kunde inbringa
ett eller annat hundratal kronor, så
skulle denna barnets gåfva till sitt hem
representera en kulturskatt, vida mera
värdefull och välsignelsebringande än
den samlade fonden af sjuåriga
hem-och bakläxor, katekesläxorna inbegripna.
Låt sedan läs- och sångstugan,
biblioteket, både det fasta och
vandringsbiblioteket, ansluta sig såsom annex till
folkskolan med syfte att äfven med
tillhjälp af bildningsstoff förkorta och
förädla särskildt de långa vinteraftnarna, i
synnerhet for ungdomen.
Låt oss med andra ord söka uppfostra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
