Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,082.) 24 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
vårt folk till glädje, ty tråkighet i sam
lifvet har varit och är kanske ännu en
af orsakerna till att vårt folk icke
känner någon trefnad inom det egna
fosterlandets gränser.
Men samtidigt med att vi här i
hemlandet försöka att göra vårt folk bildadt
och hålla den tryckande fattigdomen
från dörren samt* att med alla lofliga
medel lära det att vara på en gång gladt
och nyktert, andligen vaket och sedligt,
skola vi också lära det att älska sitt
fosterland och sitt modersmål.
Nästa onsdag
utgår tiden för inlämnandet af
skrifter till Svensk Läraretidnings
pris-täflan. Vi hänvisa till
tillkännagifvandet senast i n:r 36 af denna
tidning.
Sveriges samtliga län
torde snart kunna uppvisa hvartdera
minst en folkhögskola. Som bekant
är nu Västerbottens län det enda,
som saknar en dylik läroanstalt. Vid
årets landsting uttalades emellertid
önskvärdheten af att en folkhögskola,
helst i samband med en
landtmanna-skola, måtte snarast komma till stånd
inom länet, och en tremannakommitté
fick i uppdrag att till nästa landsting
inkomma med nödig utredning af
ärendet samt de förslag, till hvilka
utredningen kan föranleda.
Nio folkskollärare
äro nu invalda som ledamöter i andra
kammaren. Den senast valde är
folkskolläraren Gr. M. Sandin i Grums i
Värmland. Hr S. är som bekant
förtroendeman i allmänna
folkskollärareföreningen, i det han sedan flera
år tillbaka tjänstgör som länsombud
för Värmland. Af de nio lärarne äro
ej mindre än sex nyvalda, under det
i stället tre förutvarande
representanter från folkskollärarekåren fallit
igenom - sålunda eri jämförelsevis
stor omsättning.
S KOLNYHETER
Polkskollärarne och
riksdags-mannavalen. Till riksdagsman för
Mellansysslets domsaga i Värmland är
nyvald folkskolläraren G. M. Sandin i
Grums med 920 röster (motkandidaten
en kapten, erhöll 384 röster).
- Vid Göteborgs valet sistlidna fredag
hade nuvarande riksdagsmannen,
folkskolläraren A. F. Liljeholm uteslutits från
de båda stora partilistorna. Högern hade
emellertid i stället på sin lista upptagit
folkskolläraren C. J. Gardell och vänstern
folkskolläraren C. J. Rosén. Det antogs
sålunda för gifvet, att huru än omröst-
ningen utfölle, en folkskollärare skulle
blifva vald. Men så skedde ej.
Ingendera listan gick helt igenom. Den med
lägsta röstetalet valde erhöll 3,043 röster,
hr Gardell fick 2,811, hr Rosén 2,790
och hr Liljeholm 134 röster.
Slutsiffran för den i förra numret
omnämde folkskolläraren J. Lyth iHangvar
blef 178 röster (den valde fick 378).
Sommarkurserna i Stockholm.
Vid ett af kommittén för
sommarkurserna i Stockholm under prins Eugens
ordförandeskap sistlidna lördag hållet
sammanträde har beslutits, att kommittén
skulle verka för anordnandet af dylika
kurser i hufvudstaden under sommaren
1904.
Förbättrad folkskoleinspektion
i lappmarken påyrkades, såsom vi i
n:r 36 omnämde, uti en af biskop M.
Johansson till länsstyrelsen i
Västerbotten ingifven hemställan till Västerbottens
läns landsting.
Vederbörande landstingsutskott
framhöll i sin motivering,
att då erfarenheten under den tid
folk-skoleinspektÖrsinstitutionen förefunnits
städse ådagalagt, att en tillfredsställande
inspektion ej kunnat åstadkommas utan att
densamma öfvas af en för detta kall uteslutande
tillsatt person; då sedan stiftets biskop
genom personliga besök i flera af de
församlingar, som tillhöra södra lappmarkens
kontrakt, funnit undervisningsväsendet
därstädes stå på en ovanligt låg ståndpunkt,
hvarför en förbättring- i detta hänseende borde
söka åvägabringas; då slutligen behöfligt
statsanslag för anställande af en
folkskoleinspektör, som har att uteslutande ägna sig
åt tillsynen och vården af skolväsendet i
nämda kontrakt, ej kunde vara att motse
med mindre än att landstinget lämnade
något bidrag, ansåge utskottet sig böra på
det sätt tillstyrka den gjorda framställningen,
att för hvartdera af åren 1903 och 1904 ett
anslag å 1,000 kronor lämnas såsom bidrag
till arvode åt en för södra lappmarkens
kontrakt - med undantag af Sorsele socken -
anställd folkskoleinspektör, som uteslutande
ägnar sig åt fullgörande af detta uppdrag.
Detta förslag blef af landstinget
bifallet.
Sommarkurserna inför
Kronobergs läns landsting.
Häradsskrif-varen A. Rooth i Ljungby hade hos
Kronobergs läns landsting väckt motion om
att tinget för nästa år ville bevilja ett
anslag af 1,000 kronor att som
resestipendier för besökande af sommarkurser
tilldelas ett visst antal af de vid länets
folk- och småskolor anställda lärare och
lärarinnor.
Vederbörande utskott ville ej f
rånkänna förslaget all betydelse men hade
ej kunnat tillstyrka bifall, då så många
andra anslagskraf förelåge.
Då frågan förekom i landstingets
plenum, försvarade motionären sin Angifna
motion.
Lärarens kall vore svårt och ofta
otacksamt och han behöfde uppmuntran.
Särskildt för de ute å landsbygden isolerade
skollärarne vore det fara vardt, att de blefve
ensidiga. Detta skulle motverkas genom
besök vid sommarkurserna, hvilka på ett
lyckligt sätt fyllt sin uppgift. Här begärdes
ej anslag för några nöjesresor utan för
ändamål, som. främjade undervisningen.
På samma sida ställde sig godsägaren,
f. d. folkskolläraren S. Vidén.
Kanske vore - påpekade talaren - de
ganska många, som ginge ut från
seminariet med allt för höga tankar om sina
kunskaper, men snart nog blefve de varse, att
fortsatt studerande behöfves. Ett uttryck
häraf kunde man se i lärarnes föreningar,
där man genom diskussion, föredrag m. m.
sökte uppbygga .hvarandra.
Sommarkurserna vore nog goda bildningsmedel och
hade rönt liflig tillslutning, men mest
naturligtvis af närboende, ty aflägset boende
lärare och lärarinnor hade ju svårligen råd
att besöka dem. Tal:n trodde ej på, att
dessa kurser uppammade någ-on falsk
lärdomskänsla, men väl att de lifvade intresset,
och detta vore en viktig faktor, hvadan han
yrkade bifall till motionen.
På motsatta sidan uppträdde
ledamoten af första kammaren,
läroverksadjunkten A. Gr. G. Törner, som
försvarade utskottets afstyrkande
heihstäl-lan och med hvilken hr A. Heurlin i
allo instämde.
Man hade ei kunnat finna, att motionen
innefattade något nödigt och nyttigt, som
ju landstinget ägde att lämna anslag till(!)
Tal:n undrade om det vore landstingets
uppgift att bereda omväxling i isolerade
lärares ställning. Till skolväsendet utginge
stora bidrag från stat och kommun, och få
kårer vore så omhuldade som
skollärarekåren. Hvarje år får den ekonomiska
fördelar under under en eller annan form.
Tal:n ville ej förneka, att de kunskaper,
som vid sommarkurserna kunna erhållas,
äro af betydelse för individen genom att
vidga hans vyer. Men de äro ej af betydelse
för hans lärareverksamhet. Tal:n trodde
ej att sommarkurserna ägde förmåga att
utveckla läraredugligheten, men väl att
intressera individen. Folkskollärarnes gå ut i
lifvet med så pass stort underlag af vetande,
att om de - såsom sig bör - vilja idka
själfstudier, de^|tt skola förkofra sina
kunskaper. Möjligen kunde bevistandet af
sommarkurserna komma lärarne att i sin
undervisning höja sig öfver barnens fattning
och kunskapsnivå, och detta vore farligt.
Att sommarkurserna kunde gifva lärarne
andlig rekreation, betviflades ej, men det.
skulle vara ett egendomligt sätt att börja
gifva tjänstemän en gåfva att under
semestern skaffa sig en rekreation, hvartill
de annars ej hade råd. Huru långt skulle
för resten 1,000 kr. räcka? Snart skulle
anspråken stiga. Hade man penningar i
öfverflöd, hade talrn gärna unnat
vederbörande det ifrågasatta anslaget, men nu
måste han yrka bifall till af slagsyrkandet.
Och naturligtvis vann detta yrkande
landstingets bifall.
Såsom synes här längre fram, hafva
åtskilliga andra landsting ansett
sommarkurserna vara af den betydelse för
folkbildningen, att de beviljat anslag för att
lärare och lärarinnor måtte kunna
besöka dem.
Vandringsbiblioteken inför
Uppsala landsting. Som vi förut nämt,
hade föreningen för folkbibliotek och
läsestugor hos flera landsting anhållit
om understöd af 200 kronor för hvarje
vandringsbibliotek, som den tänkte
anordna inom landstingsområdet.
Då ärendet förekom i tJppsala
landsting, yrkades af sparsamhetsskäl afslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
