- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
746

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,083.) 1 oktober 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

746

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 40

samvetsgrant fylla sina plikter och
framför allt söka komma i samarbete med
hemmen, så att det uppväxande släktet
blefve danadt till goda och laglydiga
medborgare. Sjtt tal slutade han med.
att ned.kalla» Herrens välsignelse öfver
skolan och dess arbete.

Lärarekårens och barnens tack för den
nya skolan (svenska landsbygdens största)
uttalades af skolans öfverlärare Joh. A.
Forsell, som påvisade, att skolhuset till
följd af den enighet, hvarmed förslaget å
stämma antagits, borde bli en
enighetens och samarbetets symbol, att lärare
och barn bäst tackade för detsamma
genom * att på bästa sätt söka arbeta för
fyllande af skolans uppgift att dana
goda och nyttiga samhällsmedlemmar
och fosterlandsälskande medborgare. För
att kunna fylla denna uppgift påkallade
han skolrådets och föräldrarnas hjälp.
Ett särskildt tack uttalade han till de
män, som mer än andra haft arbete
med husets uppförande, nämligen
skolbyggnadskommittén, särskildt pastor P.
J. Hanell, patron L. Kockum å
Bull-tofta och fabrikör N. Hammer å
Sofie-lund.

Pastor P. J. Hanell framförde
kommitténs tack till byggmästarne för deras
förtjänstfulla arbete samt till de sångare,
som biträdde vid invigningen. Han
påvisade, att kommittén först efter många
öfverläggningar djärfts framkomma med
ett i förhållande till församlingens
bärighet så dyrbart skolbyggnadsförslag,
och att de endast vågat det l
förvissning om att municipalsamhällets
medlemmar skulle på bästa möjliga sätt
fullgöra de skattebördor, som blefve en
följd af skolbyggandet.

Festen började med afsjungande af
sv. ps. 33: l och slutade med sv, ps.
3: 7. För öfrigt utfylldes festligheten
dels af unison sång - däribland Joh:s
Johanssons skolin vigningssång - af
skolbarnen och dels af kvartettsång af
sångföreningen »Framtiden», ledd af
kantor S. Berlin från 8:t Peters kloster.

"J; A. F.

Danska skolförhållanden.

Anteckningar från en studieresa af
Per Borgh.

1. Skolformer och lärare m. m.

Ingen lärare, som vistas i Köpenhamn,
bör försumma att göra ett besök i
»Skolemuseum», Stormgade 17, Utom en del
historiska samlingar från äldre tiders
folkskolor i Danmark innehåller museet
prof på det bästa af vår tids
undervisningsmateriel. Bland de rent historiska
minnena märker man t. ex. modellen af
en gammal dansk folkskolebyggnad, i
hvilken svinhuset inrymdes bredvid
köket under samma tak som lärosalen och
lärarebostaden. Hufvudidén med
museet är dock, att man på ett ställe så
småningom skall få en profkollektion på
all bättre undervisningsmateriel, som

förekommer i handeln. Skolstyrelser och
lärare kunna så hän vända sig till
museet, innan; uppköp göras för skolorna,
samt dijr under kompetent ledning
förvissa sig om, hvad -som är bäst och
lämpligast att välja. Museet är ganska
flitigt besökt. Oaktadt det icke är så
gammalt, har det dock mycket
aktningsvärda samlingar. Äfven den svenska
undervisningsmaterielen är därstädes rikt
representeradt. Bredvid muséet finnes en
särskild studielokal, som är försedd med
massor af in- och utländsk
skollitteratur, hvilken för fortbildning flitigt
användes af danska folksk<Älärare.

Förtjänsten af att museet blifvit hvad
det är och att det fortfarande raskt
utvecklas tillkommer i första rummet
kanslirådet Fr. Thomassen, som med
aldrig sparad möda dagligen offrar tid och
krafter för den goda saken. Hr
Tho-massens stora vänlighet och
tjänstvillighet mot besökande främlingar göra ock
museet särskildt tilldragande. En hvar,
som haft den lyckan att under
kanslirådets instruktiva ledning genomvandra
museisalarna, återvänder gärna dit, så
ofta han kan.

I planen för min resa ingick, att jag
skulle göra ett särskildt uppehåll vid
Vilvorde Havebrugshöjskole norr om
Köpenhamn. Där pågick den tiden en kurs
i fruktanvändning. Bland deltagarne
märktes fem svenskar. Ehuru kursen
var väl kort, kunde den nog vara till
gagn för kvinnor, som hade nödiga
förkunskaper i ämnet, men för
manspersoner lämpade den sig föga. Jag
studerade därför hufvudsakligen skolans
rika botaniska anläggningar samt åhörde
föreläsningarna, som höllos af
föreståndaren, direktör Stephan Nyeland. Denne
har skänkt anstalten till danska staten,
liksom grosshandlaren Abraham son
gjorde med Nääs. Under augusti månad
pågår vid anstalten en grundligare kurs
för danska folkskollärare och deras
hustrur, Äfven svenskar kunna då få
deltaga, om de före januari månads utgång
inlämnat ansökan därom genom
utrikesministeriet. Men rese- och
uppehållskostnaderna göra kursen väl dyr för
svenska lärare.

Under cirka 14 dagars tid gjorde jag
resor för att studera .danskt skolväsen
å landsbygden. Då .sommarferierna där
i regel börja den l augusti, var juli en
mycket lämplig studiemånad.

*



Innan jag skildrar mina egna intryck
från . den angenäma färden, vill jag
lämna en kort redogörelse för
organisationen af det danska folkskoleväsendet
enligt folkskoleloven af den 24 mars
1899.

Skolplikten inträder från och med
början af det skolhalfår, efter hvilket
barnet fyllt 7 år, samt upphör med
terminen, under hvilken barnet fyller 14 år.
Lagen stadgar böter af ända till l kr. pr
dag för sådana föräldrar, som låta sina
barn försumma skolan. Om barnantalet

i en skolklass två år å rad öfverstiger
37, får man icke såsom hos oss taga ett
steg bakåt genom att afkorta
undervisningstiden, utan man måste anskaffa
nya lärarekrafter eller placera det
öfverskjutande barnantalet i någon mindre
befolkad grannskola. Materiel, som
endast brukas i skolan, inköpes af
kommunen, men läroböcker o. d. bekosta
föräldrarna själfva, så vidt de ha råd
därtill. Barn till fattiga föräldrar få all
materiel gratis. ,Lärotiden ar minst 41
veckor pr år. I köpstäderna skall hvarje
klass åtnjuta minimum 21 timmars
undervisning pr vecka och i landsorten 18
timmar, oberäknadt tiden för
undervisning i gymnastik, teckning,
hushållssysslor och slöjd. Undervisningsplanen
skall för hvarje skola revideras hvart
10:e år.

I skolkommissionen (skolrådet) måste
inväljas »minst två familjefäder eller
änkor, som ha undervisningspliktiga
barn». Kommunalmyndigheten tillsätter
. efter förslag af skolkommissionen
vanliga lärareplatser, men öfverlärare (också
kallade inspektörer och förste lärare)
utnämnas af konungen. För att bli
ordinarie folkskollärare fordras, utom
vederbörlig examen, att man fyllt 25 år samt
under minst 4 år enligt skolkorn
missionens utlåtande på ett tillfredsställande
sätt tjänstgjort i folkskola. Blott tre
årsklasser finnas vid
folkskollärareseminarierna, men lärokurserna därstädes
motsvara ungefär de svenska.

Folkskoirälrärelönerna fastställas af
undervisningsministeriet. I städerna utgå
desamma enligt tre olika s. k. skalor.
Minsta begynnelselönen är 900 å 1,000
kr., och högsta lönegraden utgår med
2,400 kr. Ålders tilläggen börjas med
3:e, 6:e, ll:e, 16:e och 21 :a tjänsteåren.
Öfverlärarne ha särskilda tillägg
dessutom af intill 1,200 kr. år.

Begynnelselönen pä landet växlar
mellan 600-1,100 kr. för förste eller,
ensam lärare, 500–700 kr. för andre
lärare och 350-650 kr. för
små(fÖr-)skol-lärarinna. Lönetilläggen, som sedan
utgå, äro för förste- eller ensamlärare 200
kr. hvart 5:e år, intill 600 kr., för 2:e
lärare 100 kr. hvart 3:e år intill 500
kr. och för små(fÖr-)skollärarinna 50 kr.
hvart 3:e år intill 200 kr. Efter 20 års
ordinarie tjänstgöring få förste- eller
ensam lärare samt andrelärare ytterligare
100-200 kr. årligt lönetillskott. Högsta
lönen för en öfverlärare i stad är alltså
3,600 kr. och för en ordinarie
förste-eller ensamlärare på landsbygden 1,900
kr. Härtill komma för alla fast
anställda lärare och lärarinnor bostad och
bränsle samt trädgård, hvilken senare
för förste- eller ensamlärare skall utgöra
minst 2 danska skäppland (=1,379
kvm.), samt för öfriga lärare och
lära-"rinnor minst Y2 skäppland till hvardera.
Trädgården skall utgöras af god planerad
jord, men trädgårdsanläggningen
bekostas i regel af läraren själf.
Landsbygds-lärare ha ofta 4-6 danska tunnland
vanlig åker, som föder 2 kor samt 4-6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free