Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,083.) 1 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
747
får. Denna jord plägar läraren
utarrendera. Jutska lärare disponera t. o. m.
ännu större jordområden, riktiga
skolhem-man. Planteringsland för barnen finnas
däremot icke. Lärareträdgårdarna äro
vanligen mycket prydligt och snyggt anlagda
samt väl underhållna. De afse
egentligen att bereda lärarne trefnad och
hälsosamt arbete i fria luften. Också skötas
trädgårdarne vanligen af lärarne själfva.
Naturligtvis lämna de också en afsevärd
inkomst till köket. Där läraren
möjligtvis icke kommer i åtnjutande af
lag-stadgad trädgård, skall han ha
penningeersättning, som bestämmes af
undervisningsministeriet intill 50 kr. pr år.
Lärare, som tillika är kyrkosångare,
skall i ersättning därför åtnjuta minst
100 kr. i stad och 50 kr. på landet.
Dessutom tillkommer å större platser
särskild ersättning till »kirkesangeren»
för ändra kyrkliga förrättningar.
Sålunda uppbäres t. ex. i Skagen
»Höj-tidsoffer» med 320 kronor och
»Acci-denser» med cirka 200 kronor årligen.
Organistlönen är därjämte minst 50 kr.,
men som landsortskyrkorna i regel sakna
orgel, är organisttjänsten tämligen
sällsynt. En s. k. kyrkobylärare har vidare
50 kr. i ersättning för skyldigheten att
föra kommunion- och kyrkoböckerna. De
danska folkskollärarne ha vanligen också
åtskilliga biförtjänster: hålla privata
fort-sättnings(afton-)skolor, äro
sockenskrif-vare samt räkenskapsförare och
sekreterare hos de i Danmark mycket
talrika handels- och yrkesföreningarna o. s. v.
En dansk folkskollärare erhåller full
pension först vid 70 års ålder; af kortad
pension kan dock åtnjutas efter fyllda
30 lefnadsår. Pensionen utgår med, vill
jag. minnas, 3/4 af senaste lönen,
hvarvid också värdet af naturaförmånerna
medräknas. Änka efter folkskollärare
får tillsammanlagdt 1/å af hela den
sålunda värderade lönen i pension.
Läraren måste dock själf sörja för hälften
af änkepensionen genom att, så snart
han blir ordinarie, inbetala vissa därför
lämpade lifförsäkringspremier till
statsanstalten. LiffÖrsäkringen är alltså
obligatorisk för danska folkskollärare, hvilka
dessutom ha en massa enskilda
Själfhjälpsföreningar af olika slag, såsom
brandförsäkrings-, änke- och pupill-, spar- och
låne-, bygge-, sjuk- och begrafnings-,
vikarie-, kreatursförsäkringskassor o. s. v.
»Aarbog for folkeskolen» uppräknar icke
mindre än 35 olika sådana kassor och
föreningar i Danmark.
Danska folkskollärare åtnjuta enligt
lag betydligt större förmåner än de
svenska. Men de ha också några obehagliga
skyldigheter, som sakna motsvarigheter
i Sverige. Den kyrkliga tjänstgöringen
är, som vi sett, ovanligt klent aflönad.
Men icke nog därmed. De måste själfva
utan ersättning bekosta rengöringen af
skollokalerna samt, om de äro
kyrkoby-larare och kyrkosångare, äfven af
kyrkan. Dock tillämpas icke dessa
bestämmelser vid de bättre platserna, där man
håller vaktmästare för sådana göromål.
Klockare(degn-)institutionen afskaffades i
Danmark 1812, då ock degnbolen
indrogos till kommunerna. Den kyrkliga
tjänstgöringen är för »kirkesangeren» en
verklig tunga. Han skall för sin usla
aflöning icke blott leda sången utan
också börja och afsluta gudstjänsten med
bön samt midt framför altaret i- och
af-kläda prästen mässkruden! Förhållandet
mellan präster och folkskollärare är dock
i allmänhet mycket godt. Härtill
bidrager nog den märkliga omständigheten,
att danska statskyrkan är frisinnad och
reformvänlig, under det privatkyrkorna
äro konservativa och (enligt svensk
mening) ortodoxa. Detta förhållande
mir-kes också af predikningarna. Utan
koncept framställer den danske
statskyrkoprästen praktisk kristendom, som
tillämpas på lifvet.
Prästen är ock den danska
folkskolans ende egentlige inspektör. Enligt
en förordning från Fredrik VII:s tid
skall han besöka skolorna minst hvar
14:e dag; denna bestämmelse efterlefves
dock icke. Skplkommissionens
medlemmar ha ock att öfvervaka skolordningen,
men liksom hos oss infinna de sig
vanligen blott vid terminsafslutningarna.
Stadsskolorna likna våra men ha
ämnes- i st. f. klasslärare. På landsbygden
motsvarar den vanligaste skolformen vårt
litt. B i normalplanen: småskollärarinna
för l-2 årsklasserna, andre lärare för 3-
4 och förstelärare för 5-6 årsklasserna.
Förste läraren är de båda underlärarnes
gifne förman, och det kommer aldrig i
fråga, att småskollärarinnorna, såsom
ofta hos oss, anse sig blott subordinera
under prästen. * Andre läraren är
vanligen en nyexaminerad yngling utan
familj. Han inackorderar sig hos förste
läraren, står fullkomligt under dennes
ledning och väntar blott på slutet af
sina obligatoriska fyra tjänsteår för att
sedan söka själfständigt verksamhetsfält
såsom förste lärare vid någon annan
skola. De olika årsklasserna, särskildt
5-6, undervisas vanligen skilda, så att
t. ex. 5:e klassen besöker skolan 3
timmar på f. m. och 6:e klassen 3 timmar
på e. ni.
De danska folkskollärarnes sociala
ställning synes vara ganska god, en
naturlig följd af deras ordnade löne- och
bostadsförhållanden. Ett uttryck härför
är ju, att bemärkta och dugliga
öfverlärare utnämnas till riddare af
danne-brogen, under det mindre bemärkta
landsortslärare, som skött sig väl, åtminstone
bli »dannebrogsmaand».
Missförhållandena med de kyrkliga befattningarna
hoppas man snart få rättade och
aflöning-en därvid förbättrad. Men man inser väl
inom danska lärarekretsar, att
blott’sam-manhållning och god kåranda leda till
målet.
* I förbigående må nämnas, att danska
folkskollärare äro missbelåtna med
småsko-leinstitutionen. »Den uppfinningen kunden
I svenskar behållit för eder själfva»,
yttrade en framstående dansk folkskollärare till
mig.
Allmänna lärareföreningen har genom
sitt arbete uträttat mycket till kårens
fromma, och det anses i Danmark för
en Själfskrifven sak, att hvarje
folkskollärare tillhör denna förening. Af den
nya ministären väntar man initiativ till
lagar, som göra Danmarks skolväsen till
ett organiskt helt med folkskolan såsom
bottenskola, alldeles som reformvännerna
önska i Sverige och som de redan
ge-nomdrifvit i Norge. Folkskollärarne i
Danmark ha sig lagligen tillförsäkradt
inflytande på skolans organisation,
skolhusbyggen o. s. v. Ett ministeriellt
cirkulär förordar dem såsom kontrollanter
och tillsyningsmän vid uppförandet af
nya skolhus.
Samma ministeriella cirkulär (a-f den 14
februari 1900) lämnar de mest
noggranna bestämmelser rörande
uppförandet af nya folkskolehus. Så heter det
t. ex.:
Byggepladsen bör vsere höjt og frit
be-liggende med rigelig Adgang for Lys og
Luft og ikke for nser ved Kirkegaarde,
Mo-ser, Möddinger eller ved Bygninger, hvori
der udöfves Virksomhed, der kan forstyrre
Undervisning-en. Til Sikring mod
Fugtig-hed bör Grundstykket drsenes» o. s. v. -
- - Skolestuens Rumfang bör ikke vsere
under 5,000 Kubikfod. Löftets Höjde fra
Gulvet - - bör ikke sjettes under 10 Föd
(vanligast 3,6 meter). - - - Gulvet i
Skolestuen bör vsere hsevet mindst 18
Tömmer över det omgivende Terrsens Overflade,
og Grunden, hvorpaa det Isegges, bör vsere
belagt med Beton. Det bör vsere lagt av
Brseder og vsere ferniseret. Ved denne sidste
Foranstaltning- opnaas dels den ökonomiske
Fordel, ät Trseet bliver stserkere, og dels
den hygiejniske Fordel, ät Giilvet långt
let-tere läder sig vadske. - - - Vinduerne
i Skolestuen bör vsere anbragte i den ene
Lsengdevseg, saa vidt muligt ikke imod Nord
samt saaledes, ät BÖrnene faa Lyset ind
fra venstre Side. Om Forholdene g-öre det
nödvendig-t, kan der tillige anbringes
Vin-duer i den anden Lsengdevseg, men aldrig
saaledes, ät Eleverne faa Lyset ind forfra
eller bagfra. Vinduerne maa anbring-es saa
höjt, ät der ikke bliver mere end höjst et
Kvarter imellem dem og% Löftet, og
Glas-fiaden maa staa i Forhold til Gulvfladen
som l til 5; Vinduerne maa alle kunne
aab-nes, og navnlig bör den överste Del av
Vin-duet indrettes til ät kunne bevseges om en
vandret Akse og til ät aabnes og lukkes
nedenfra. Samtlige Vinduer bör vsere
for-synede med Rullegardiner av lys graalig-
Farve og av et Stof, der kan renses.–––
– Ventilationen bör ske ad kunstig Vej
gennem Benyttelse af Kappeovne
(mantel-ugriar), i det der ad en Ledning, der staar
i Förbindelse med den frie Luft, föres Luft
til Rummet mellem Ovnen og Kappen,
me-dens den forbmgte Luft samtidig udföres.
Tilförselskanalen skal överalt have et
Tvser-snitsmaal af mindst 150 Kvadrattommer i
de större Klasselokaler og 120 i de mindre.
Kanalen maa "indledes i den nederste Del
af det mellem Ovnen og Kappen vserende
Rum. Udsugningen af den forbrugte Luft
skal ske gennem en Udsugningskanal, hvis
Tvsersnit kan have et noget mindre
Tvser-snitsmaal ,end Indsugningskanalen, og som
skal vsere anbragt i Ovnens Nserhed og före
fra Vserelsets Gul v öp över Bygningens Tag.
Saavel ved Klassevserelsets Gulv som ved
dets Loft maa der vsere de fornödne
Aab-ninger ind til denne Kanal, hvilke
Aab-ninger maa kunne lukkes med en Klap,
idet den överste Aabning skal vsere lukket
om Vinteren og aaben om Sommeren, den
nederste omvendt. Til Ventilation af
Rum-mene under Stueetagens Gulve anbringes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
