Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,083.) 1 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
<.- Om mindre begåfvade barns
behandling i.skolan hölls vid möte mellan skolråd
och lärarepersonal i Dalhem, Kalm., en
diskussion med inledningsförédrag af
folkskolläraren J. Linderos i Risebo. Alla voro
ense därom, att sådana barn böra så långt
möjligt är sammanhållas med de öfriga
barnen i sin klass och ej för mycket
tillbakasättas för de bättre begåfvade barnens skull,
men ej heller böra de rikare utrustade
försummas för de mindre begåfvades skull,
Det ligger därvid stor vikt på, att läraren så
kan dela frågor och uppgifter, att de mindre
begåfvade barnen få afgifva svar på
sådana lättare frågor, som falla inom
området för just dessas klenare
uppfattningsförmåga. Här pröfvas särskildt lärarens
större eller mindre pedagogiska förmåga
att leda undervisningen.
- Skolans förnämsta mål förklarades i
ett af folkskolläraren A. Flodkvist i Vrena
hållet föredrag vid Nyköpings
lärareförenings möte den 20 september vara den
svåra konsten att lära barnen lefva, såsom
den norske prästen Klaveness uttryckt det.
Med alla sina kunskaper kan ett barn lefva
ett förspilldt lif, ty världen är full af
frestelser, och man måste gifva barnen kraft att
öfvervinna dessa. Det finnes endast en
kraft, som kan hjälpa, lyfta det uppväxande
släktet till en högre sedlig nivå, endast ett
roder, som kan hålla den mänskliga viljan
i rätta kursen, och det är en sann och
lefvande kristendom. Lärarens och
lärarinnans arbete borde därför gå ut på att
hjälpa de unga, så att de ej förlora sin barn*
doms tro, och om de förlorat den, hjälpa
dem att återfå den. Både i undervisningen
och i sitt enskilda lif borde de sträfva till
detta mål, men därför kräfdes, att de själfva
vore fattade af den gudomliga sanningens
kraft.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSROLIÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Stockholms-Jcretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping.
Sundsvalls-kretsen: dito.
N. Fjärdhundra-Jcretsen: dito.
Daga-kretsen: dito.
S. Olands-kretsen: dito.
Ytterlannäs-kretsen: dito.
Växjö-kretsen: dito.
V. Helsinglands-kretsen: E. Hammarlund,
J. J. Dalström, E. Vestberg i Hudiksvall
och J. Cederberg.
Karlskoga-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, Alfr. Fridén i Örebro och J.
Cederberg.
Bollebygds-S ätila-Tcretsen: E. Hammarlund,
J. J. Dalström, M. Tennman och Fale
Schöl-déen i Göteborg.
Sydöstra Ångermanlands-kretsen: E.
Hammarlund, M. Tennman, J. Cederberg oqh
Q, A. Vesterin i Västerhaninge.
b) Revisor.
D aga-, S. O lands-, Ytterlännäs-, V.
Helsinglands-, B ollebygds-S ätila-, N.
Fjärdhundra- och Växjö-kretsarna: Otto Bejbom
i Strängnäso.
Sydöstra Ångermanlands-kretsen: Aug,
Björklund i Sundsvall.
Sundsvalls-kretsen: dito.
Stockholms-kretsen: J. P. Lindén i
Stockholm.
Karlskoga-kretsen: Gabr. Norlin ’i Bofors.
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
Stockholms-, Sköns-Alnö-Timrå-, Sydöstra
Nerkes.-, Söder åla-, Sydöstra Ångermanlands-,
Sundsvalls-, Bollebygds-Sätila- och
Östersunds-kretsarna: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att vidtaga de
åtgärder, som kunna föra till frågans
lösning.
. Göteborgs-kretsen har gjort följande
uttalande: -
Göteborgs skolförening anser, att frågan
om en bättre ställning för
småskollärare-personalen bör lösas på det sätt, att vid
hvarje småskola minst en lärare (lärarinna)
skall vara anställd som ordinarie, dock böra
vid skolor med flera småskollärare
(lärarinnor) minst fem sjettedelar af dessa vara
anställda som ordinarie. För främjande
häraf anser skolföreningen, att centralstyrelsen
för S. A. F. bör söka få till stånd en
massmotion i riksdagens andra kammare i ofvan
angifvet syfte samt söka om möjligt förmå
någon ledamot i första kammaren att väcka
motion i samma riktning.
V. Helsinglands-kretsen: 1) Ja, dock
borde äfven lärarepersonalen vid de
mindre folkskolorna däri inrymmas. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att
vidtaga lämpliga åtgärder.
Hobergs-kretsen anser, att frågan om
småskollärarepersonalens rättsliga
ställning bör lösas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med centralstyrelsens förslag.
Malmö-kretsen har bifallit
centralstyrelsens förslag med det tillägg, att i
hvarje skoldistrikt minst 80 procent af
där anställda lärarinnor borde vara
ordinarie.
Ytterlannäs-kretsen: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen borde söka få till stånd en
motion i ärendet vid riksdagen oeh
möjligen äfven en petition till k. m:t.
Dessutom borde man genom pressen hålla
frågan uppe tills målet vunnits. Ärendet
borde behandlas å de mellan skolråd
och lärarepersonal hållna mötena, samt
de därvid förda protokollen öfversändas
till centralstyrelsen.
Västerdalarnes krets anser, att de nu
gällande bestämmelserna enligt
folkskolestadgans 24 § (slutet af mom. 3) borde
blifva allmänt tillämpade.
Al fkarleby-kretsen har gjort följande
uttalande :
Kretsen, som skänker sin sympati åt och
verksamt vill understödja hvarje förslag,
som går ut på att effektivt förbättra l är ar
e-personalens vid småskola ställning, uttalar
som sin åsikt, att frågan om vid småskola
anställd lärares eller lärarinnas anställning
såsom ordinarie på grund af åtskilliga ännu
ouppfyllda önskemål angående personalens
exameiisförhållanden samt med hänsyn till
frågans stora betydelse för församlingarna
för närvarande icke bör till någon åtgärd
föranleda, helst folkskolestadgan redan nu
gifver församling rättighet att, om den så
önskar, gifva lärarepersonalen fastare
anställning.
»Ett ljudenligare stafningssätt.
Göteborgs-, Malmö-, Karlskoga-,
Nyköpings-^ Ytterlännäs-7 Västerdalarnes-, V,
Helsinglands-, Daga-, Östersunds-, Sydöstra
Nerkes-, Sydöstra Ångermanlands-,
Sundsvalls-, Bollebygds-Sätila- och Ljusnarsbergs-
kretsarna hafva besvarat centralstyrelsens
fråga med ja.
Söderala-kretsen har äfvenledes besvarat
centralstyrelsens fråga med ja men med
det tillägg, att reformen borde göras så
pass omfattande, att förändringen kunde
äga bestånd en längre tid.
Älfkarleby-kretsen har däremot besvarat
centralstyrelsens fråga med nej, ty
därigenom skulle våra läroböckers staf sätt
komma i strid med den föreslagna
reformen. Man borde därför gärna vänta
och möjligen söka verka för att uti en
ny upplaga af Svenska akademiens
ordlista ett lättare staf sätt infördes.
Höjning af dagtraktamentet.
Stockholms-, Göteborgs-, Malmö-,
Älfkarle-by-, Söderala-, Sydöstra Nerkes-,
Östersunds-, V. Helsinglands-, Sydöstra
Ångermanlands-, Bollebygds-Sätila- och
Karlskoga-kretsarna hafva godkänt
centralstyrelsens förslag.
Daga-kretsen har däremot afslagit
förslaget om höjning af dagtraktamentet..
Dechargefrågan.
Ytterlannäs-kretsen har instämt i
revisorernas uttalade betänkligheter rörande
centralstyrelsens åtgärd i katekesfrågan.
Landstingen och
skolväsendet*
De två under förra veckan hållna
landstingen beviljade till
undervisnings-ändamål följande anslag:
Kalmar läns norra landsting: till
Smålands idiothem å Nannylund 1,695 kronor;
till småskoleseminariet "i Eksjö 973 kr. och
till stipendier åt obemedlade elever 200 kr.
för nästa år; till blindundervisnmgen 1,500
kr.; till vanartade barns vård 1,000 kr. för
1903 samt till kommittén för frågans
utredande 100 kr. för nästa år; till
slöjdundervisningen 2,000 kr. åren 1903-05; till
folkhögskolan extra anslag af 500 kr. för 1903
och 1904.
Kalmar läns södra landsting: till
Euge-niahemmet 200 kronor; till
blindundervisnmgen 1,200 kronor; till vanartade barns
vård 500 kr. för 1903 samt till den kommitté,
som valdes för att utreda frågan, 400
kronor; till södra, Kalmar läns folkhögskola
3,000 kr. årligen i tre år och till materiel
för den kvinnliga folkhögskolan för en gång
2,000 kronor; till slöjdundervisningens
ordnande 4,800 kronor.
Stockholms folkskolors
utgiftsstat för år 1903
blef sistlidna lördag definitivt afgjord af
kyrkofullmäktige, hvilka sammanträdde
i Stora börssalen. På grund af att
debatt uppstod i flera punkter, räckte
sammanträdet icke mindre än 31/2 timmar.
Angående de punkter, i hvilka alla
församlingarna fattat sammanstämmande
beslut, hade kyrkofullmäktige endast att
härom göra anmälan hos öfverståthållare- ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
