Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,084.) 8 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
767
Bruzelius ett tack för all den varma
kärlek , och omsorg, hvarmed denne alltid
omfattat skolan. Ett tack frambärs
jämväl till två närvarande skolans
föreståndarinnor under de gångna åren,
fröknarna Sofi Pettersson och Maria
Olsson, hvilka båda förstått att
upprätthålla skolans allra bästa traditioner. De
antagna lärarinnorna ville talaren
särskildt lägga på hjärtat vikten af att
leda skolan i Dahls anda, i sant
kristlig anda. Skolan hade fått mera af den
mannen än hans pengar: den hade fått
hans familjebibel och föredömet af hans
varma, innerliga gudsfruktan. Målet
skulle alltid blifva i enlighet med
donators önskan: de ungas fostran till
gudsfruktan, sedlighet, dygd och
arbetsamhet.
Eleverna uppmanades till att älska
sin skola och sina lärarinnor, så skulle
den välsignelse, Gud utlofvat i fjärde
budet, i rikt mått sänka sig ned till
dem.
Till sist nedkallade talaren Guds
välsignelse öfver skolan och hennes
arbete.
Den vackra och högtidliga akten
afslöts med af sjungandet af psalmen 272,
v. l, 2.
Inom samhället råder endast en
mening om skolans betydelse: nu kan J.
H. Dahls vackra tanke blifva till
ovärderlig välsignelse. - de -.
Roslagens ordnade
skolträdgårdar.
Utdrag’ ur till ecklesiastikdepartementet
ingifven berättelse öfver en studieresa
i Roslagen innevarande år
af J. 1R. Linder.
Roslagens ordnade skolträdgårdar hafva
tillkommit på initiativ af den för sitt nit
om trädgårdsskötseln bekante
folkskoleinspektören d:r Fr. Laurell i Uppsala.
Efter anvisning af honom besökte jag
under min med statsanslag understödda
resa 21 trädgårdar inom Roslagen.
Samtliga dessa anläggningar voro gjorda efter
samma mönster, endast med de
förändringar, som jordstyckets form eller
markens beskaffenhet fordrade. Till de flesta
trädgårdarna hade d:r Laurell själf
uppgjort ritningen.
Utmärkande för den använda
trädgårdsstilen var följande:
Trädgårdens midt- och hufvudparti
utgöres af en anläggning i
rektangelform, som genom smala gångar är
uppdelad i kvarter, afsedda för köksväxter
och trädskola, och som vid den mot
ingången till trädgården vettande sidan
har en vanligen halfcirkelformig
gräsplan, å hvilken blomstergrupper äro
anordnade. Omkring detta trädgårdens
hufvudparti går en bred gång,
trädgårdens hufvudgång, och utanför denna
rundt omkring hela trädgården löper en
bred rabatt, uppdelad i kvarter, därige-
nom att tvärgångarna i hufvudpartiet
äfven genomskära rabatten. Denna
rabatt utgör trädgårdens
botaniskt-pomo-logiska afdelning med fruktträd å
kvarteren mot norr, öster och väster samt
för öfrigt planterad med bär- och
prydnadsbuskar, hallon, smultron,
medicinal-och ekonomiväxter. De båda sistnämda
slagen af växter planteras vanligen å
grupper, indelade i rutor eller s. k.
parceller med endast ett växtslag å hvarje
parcell. En berså hör alltid med till
skolträdgården och förlägges vanligen i
ett hörn sålunda, att ingången till
densamma vänder sig mot den omnämda,
med blommor planterade gräsplanen. I
trädgården inrymmes äfven å lämplig
plats en drifbänk samt en upplagsplats
för komposthögar. Trädgården är
inhägnad genom plantering af en häck,
som i de senast anlagda trädgårdarna
skildes från den omtalade rabatten med
en smal gång. Vanligen användas tre
å fyra olika häckväxter (gran, hagtorn,
karagan, liguster), på det att barnen må
få lära känna deras olika utseende,
egenskaper och skötsel.
Hvad storleken beträffar voro
trädgårdarna mycket olika. Några, t. ex. i
Skederid, Öregrund och å Lof ön vid
Kanton, voro betydligt mindre än hvad
gällande normalplan föreskrifver.
Trädgården i Skederid var blott 579
kvadratmeter. Andra åter, såsom vid Harg,
Skepptuna och Husby-Lyhundra, voro
mycket stora. Trädgården vid Harg är
omkring 2,400 kvadratmeter, således mer
än dubbelt så stor som normalplanen
föreslår. De flesta trädgårdar voro dock
af ungefär den storlek, som i
normalplanen angifves som minimiområde för
en välordnad skolträdgård.
Skolträdgårdarna voro öfver allt noga
afskilda från lärarens trädgårdsland och
lågo i regeln invid eller nära skolan.
Köksväxtafdelningen innehöll i regeln
tre kvarter för ettåriga köksväxter och
ett mindre kvarter för fleråriga
köksväxter. Odlingen af de ettåriga
köks-växterna var anordnad i treårig
cirkulation sålunda: l:a året odling af
bladväxter, 2:a året odling af rotväxter och
3:e året odling af fröväxter. Såväl
plantering som skötsel och skörd
verkställdes af barnen. Endast i en skola skötte
och skördade klassen gemensamt,
hvarefter skörden medelst vägning delades
mellan barnen; i öfriga skolor hade
hvarje barn sin lilla plätt att plantera,
sköta och skörda. Var barnantalet stort,
så blef naturligtvis denna plätt mycket
liten. Planterades då å den samma flera
slag af de till kvarteret enligt
växtföljden hörande växterna utan iakttagande
af, att samma växtslag å plätt efter
plätt komme att samriktas, så att de
bildade rader eller sängar öfver
kvarteret, så erhöll trädgården ett
bortklott-radt och oordnadt utseende. I de flesta
skolträdgårdarna hade mail emellertid
genom växtradernas samriktande undvi
kit en sådan smaklöshet.
Den pomologiska afdelningen inrymde
så många slag af fruktträd och
bärbuskar som möjligt men endast ett eller
två exemplar af hvarje sort. Af
krusbär förekommo vanligen fyra å fem
sorter, därjämte vinbär, röda och hvita,
samt tistronbuskar och hallon.
Prydnadsbuskar i större urval förekommo
endast i de större skolträdgårdarna, såsom
Harg och Husby-Lyhundra.
I hvarje skolträdgård odlades å
parceller en samling af krydd-,
medicinal-och ekonomiväxter af allmännare
intresse. I de mind,re trädgårdarna,
hvarest å den lilla gräsplanen endast ett
fåtal örtartade blomster- och bladväxter
kunde planteras i blomstergrupperna,
odlades äfven sådana i parceller. Väl
rensade och försedda med af oljadt trä
eller zink gjorda etiketter voro dessa
växt-samlingar synnerligen både prydliga och
intressanta.
Trädskolorna voro på många ställen
ännu under anläggning. Denna del af
trädgården tycktes mig vara något
styfmoderligt behandlad och tilltagen för
njuggt. I Husby-Långhundra fanns
emellertid en riktig mönsterträdskola, anlagd
af folkskolläraren C. P. Andersson i
enlighet med anvisningarna i
Normalritningar till folkskoleträdgårdar.
Gräsplanerna stodo vid tiden för mitt
besök i rik vegetation med långt gräs,
som allt för länge väntat på lien. I den
nyssnämda skolan voro de dock ansade
och skötta så väl, att de kunde upptaga
täflan med hvilken lyxträdgård som helst.
Blomstergrupperna voro mest planterade
med fleråriga växter.
Samtliga växter voro i de flesta
trädgårdarna omsorgsfullt och vackert
etiket-terade. Till etiketter användes dels
hvit-eller grönmålade träskifvor, dels zinkplåt.
Anläggningarna voro utförda af
lärarne med hjälp endast af skolbarnen.
Mycken tid hade offrats åt detta arbete,
taget i regeln från de egentliga
skoltimmarna. Arbetet hade emellertid icke
tröttat utan i stället höjt intresset för
ämnet. Vår och höst ägnade man några
eftermiddagar helt och hållet åt
trädgårdsarbete, under den öfriga skoltiden
2 å 3 timmar i veckan. Under ferierna
samlades barnen en gång i veckan för
att rensa, gallra m. m. i skolträdgården.
Kostnaderna för såväl anläggning som
underhåll af skolträdgårdarna bestriddes
af församlingarna. Till frö och plantor
i köksträdgården bidrogo barnen med
10 öre hvardera.
Till att börja med hade
församlingarna på många ställen varit mycket emot
skolträdgårdsskötseln. Nu var
förhållandet annorlunda. Församlingarna voro
glada och intresserade för sina
skolträdgårdar. Frukten af skolans
undervisning i detta ämne visade sig däruti, att
föräldrarna genom barnen på rätt många
ställen rekvirerade hos läraren samma
växter, som skolträdgården innehöll, till
plantering vid hemmen samt att
användningen af grönsaker och frukt i
hushållet blifvit mera allmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
