Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,084.) 8 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
771
På motsatta sidan stod ensam utskottets
referent, öfverstelöjtnanten O. C. Sylwan,
som fann det svårt att bedöma
lämpligheten hos de stipendiesökande. Han erinrade
också om att »kunskapens träd på godt och
ondt vore -svårt att plocka - äfven det
onda äpplet kunde halka ned i fruktkorgen».
Innebörden häraf skulle väl vara, att det
kunde ligga f ära uti att lämna den blifvande
stipendiaten alldeles fria händer vid valet
af föreläsningarna.
Slutet blef emellertid, att motionen s.å
godt som enhälligt och utan votering
blef bifallen.
Dyrtidstillägg åt
folkskollärarekåren i Karlstad. I en till
kyrkostämman sistlidna april ingifven
petition hade Karlstads folkskollärarekår
anhållit om dyrtidstillägg med 200 kr. till
ordinarie folkskollärare, 100 kr. till
ordinarie folkskollärarinna och 75 kr. till
småskollärarinna. Frågan har sedan
behandlats af en inom skolrådet tillsatt
kommitté.
I afgifvet yttrande erinrade denna om
att det ej är mer än tre. år sedan
fullständig reglering af lärarelönerna i
Karlstad ägde rum och att kyrkostämman
då beviljade allt hvad kåren begärt t.
o. m. utöfver hvad skolrådet tillstyrkt.
Men å andra sidan kan det ej förnekas,
att hyror och lifsförnödenheter under
denna tid så stigit, att Karlstad hör till
de dyraste orter i landet, Norrland
oberäknadt. Då lönerna ej heller höra till
de största i landsortsstäderna, föreligger
ett beaktansvärd! ; behof, af
löneförbättring, särskildt för gifta lärare och
småskollärarinnor. Kommitterade föreslogo
därför,
att ordinarie folkskollärare, som har
familj, äfvensom småskollärarinna erhåller ett
dyrtidstillägg af 10 procent af lönen i högsta
lönegraden;
att ordinarie folkskollärare, som ej är gift,
äfvensom ordinarie folkskollärarinna
erhåller ett dyrtidstillägg af 5 procent af högsta
lönegraden, dock
att ingen familj må komma i åtnjutande
af större dyrtidstillägg än 10 procent af
manneris lön i högsta lönegraden, samt
att dessa dyrtidstillägg, som tillsammans
utgöra 3,450 kr., utgå endast för nästa år.
Skolrådet hade tillstyrkt detta förslag
samt preciserat det så, att lönetilläggen
skulle utgå med 200 kr. till gift
ordinarie lärare, med 100 kr. till ogift
ordinarie lärare, med 75 kr. till ogift
ordinarie folkskollärarinna och med 80 kr.
till småskollärarinna.
Mot skolrådets beslut hade en
medlem, hr Michaelson, reserverat sig. Han
ansåg, att alla ordinarie lärare borde
hafva lika stort dyrtidstillägg och alla
ordinarie folkskollärarinnor lika stort och
hade alltså ej velat vara med om att
uppdraga en skillnad mellan gifta och ogifta.
Då ämnet förekom vid kyrkostämma,
uppstod en stunds diskussion.
Bankdirektör Tjerneld kritiserade delvis
kommitterades och skolrådets motivering till
deras förslag och framhöll, att lärarekåren
för närvarande ej vore illa aflönad, samt
uttalade sina farhågor för att om denna kår
nu finge dyrtidstillägg, kunde andra
löntagare komma med liknande framställningar.
Dock tillstyrkte han skolrådets förslag.
För reservationen talade reservanten och
häradshöfding Arrhenius. Båda framhöllo,
att löneförbättringen liksom lönen borde
utgöra betalning för arbete och därför utgå
Utan hänsyn till den omständigheten, om
lärare vore gift eller icke.
För skolrådets förslag talade vidare rektor
Dahlman.
Skolrådets förslag antogs af stämman,
hvadan sålunda dyrtidstillägg för nästa
år skola utgå med 200 kr. till gift
ordinarie lärare, med 100 kr. till ogift
ordinarie lärare, med 75 kr. till ogift
ordinarie folkskollärarinna och med 80
kr. till småskollärarinna.
Statsbidrag till vikarie för
lärare, som uppnått 60 års ålder.
Skolrådet i Bjäresjö församling sökte
hos länsstyrelsen i Malmöhus län att af
allmänna medel utbekomma bidrag till
belopp af 150 kr. för aflönande
undertiden 8 januari-15 april 1902 af vikarie
för folkskolläraren M. Cederqvist,
hvilken på grund af sjukdom åtnjutit
tjänstledighet under nämda tid. Vid
rekvisitionens granskning å landskontoret
anmärktes, att enär Cederqvist, som är
född 1840, uppnått 60 års ålder och
blifvit förklarad berättigad till
åtnjutande af hel pension, kunde icke i strid
mot stadgandet i k. kungörelsen den l
juni 1900 § 2 mom. l något
statsbidrag för vikariens aflöning utanordnas.
På grund häraf förklarade länsstyrelsen
sig förhindrad att utanordna större eller
mindre del af det sökta statsbidraget.
Skolrådet klagade hos k. m:t, därvid
anförande,
att som Cederqvist, då behofvet af vikarie
för honom inträdde, icke förklarats
berättigad till pension, hvilket först skedde den
19 februari 1902, vore, enligt skolrådets
förmenande, den i § 4 mom. l i kungörelsen
den l juni 1900 angående aflönande af
vikarie för lärare tid folkskola eller småskola
under tjänstledighet på grund af sjukdom
meddelade föreskrift om vikaries aflönande
af den ordinarie läraren i förevarande fall
icke tillämplig, på grund hvaraf yrkades, att
det sökta statsbidraget måtte skolrådet
tillerkännas.
Som Bjäresjö församling enligt ofvan
åberopade kungörelse den l juni 1900
måste anses äga rätt att för aflönande
af Cederqvists vikarie erhålla statsbidrag
intill den tid, från hvilken Cederqvist,
jämlikt direktionens öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning beslut, tidigast
skulle kunnat blifva berättigad att
uppbära pension från pensionsinrättningen
eller den l mars 1902, har k. m:t
pröfvat skäligt att med upphäfvande af
länsstyrelsens öfverklagade resolution, visa
målet åter till länsstyrelsen, som äger
att detsamma ånyo företaga och därmed
vidare lagligen förfara.
Församling ålagd förbättra sitt
skolväsende. Folkskoleinspektören V.
Larsson yrkade hos domkapitlet i
Linköping åläggande för Västra Eneby
församling att till förbättring i anordningen
af dess skolväsende utan uppskof
förändra den å stationerna Bothult
(Lyg-gestorp)-:Axhult flyttande folkskolan till
fast å stationen Lyggestorp i enlighet
med litt. F. normalplanen samt å
stationen Axhult inrätta en fast mindre
folkskola med ny lärarinna.
Församlingen, hvars förklaring häröfver af
domkapitlet infordrades, beslöt å
kyrkostämma den 17 sistlidna februari inrätta en
flyttande folkskola med underlag af
flyttande småskola i Lyggestorp-Axhult,
vid hvilket senare en ny lärarinna skulle
anställas.
Med åberopande af § l mom. 2 och
§ 65 i folkskolestadgan ålade
domkapitlet Västra Eneby församling att i stället
för den å kyrkostämma beslutade
anordningen omedelbart göra den flyttande
folkskplan Lyggestorp- Axhult fast vid
Lyggestorp enligt litt. F. normalplanen
och vid Axhult inrätta en fast mindre
folkskola med ny lärarinna.
De besvär, som häröfver anförts af
tvänne församlingsbor, har k. m:t den
19 september funnit ej förtjäna afseende.
Gemensamhet i skolutgif terna
måste inträda, då ej alla skatt skyldige
inom en församling längre äro ense om
utgifternas bestridande rote vis.
Bollnäs församlings flertal fattade å
kyrkostämma den 2 mars ett beslut, som
innebar vidhållande af den hittills följda
praxis om byggnadsskyldighetens
fullgörande rotevis. Häröfver anfördes besvär
hos länsstyrelsen i Gäfleborgs län, hvilken
den 23 april fastställde beslutet.
Länsstyrelsens utslag öfverklagades i
kammarkollegium, som nyligen afkunnat det
utslag,
att som den hittills inom församlingen
följda öfverenskommelsen om
skolhusbyggnadsskyldighetens fullgörande rotevis icke,
såvidt visadt blifvit, af sett någon bestämd
tid och sålunda måste anses hafva upphört
att gälla, då församlingens medlemmar ej
längre sig därom förena, funne kollegium
skäligt att med ändring af länsstyrelsens
utslag förklara flertalets beslut å stämman
den 2 mars icke hindra tillämpningen af
allmänna föreskriften i 57 § l mom. af
folkskolestadgan i fråga om skyldighet för hela
skoldistriktet att gemensamt bygga och
underhålla skolhus, i följd hvaraf det å
före-nämda kyrkostämma fattade beslut, i hvad
detsamma är häremot stridande, till all kraft
och verkan undanrödjes, dock med rätt för
de särskilda skolrotarna att vid
verkställandet af gemensam skolhusbyggnad inom
församlingen tillgodogöra sig de kostnader, de
hvar för sig å sina skolhus användt.
Utländingar, som studera
Stockholms folkskolor. Under sistlidna
månad ha personer från nedannämda
länder vistats här för att följa
undervisningen vid stadens folkskolor och
studera folkskoleväsendet, nämligen tre från
Ryssland, fyra från Finland, en från
England, en från Danmark, en från
Tyskland, två från Grekland, en från Italien,
en från Galizien samt sju från Norge.
Enligt anteckningar, gjorda af d:r C. G.
Bergman, ha under den tid han varit
inspektor öfver stadens folkskolor dessa
varit besökta af 200 lärare och
lärarinnor från Norge, af hvilka de allra flesta
varit stipendiater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
