- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
774

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,084.) 8 oktober 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

774

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 41

ordentlighet, utvecklar händighet och gifver
människan förutsättning till bärgning och
trefnad. Den försvarar därföre en likställd
plats med Öfriga ämnen på skolans
arbetsordning. Då slöjden under september
kunnat fira sitt 25 års-jubileum såsom
folkskolans ämne (k. kungörelsen utkom den 11
sept. 1877) borde väl tiden vara inne för
mera lagstadgade föreskrifter angående dess
ekonomiska sida, såsom anskaffande af
verktyg och virke, bestämda aflöningsförmåner
för lärare och lärarinnor i likhet med för
lärare i öfriga skolämnen m. m. Det beslöts
ock att hänskjuta denna frågas allsidiga
utredning till centralstyrelsen för
behandling Inom allmänna föreningens kretsar.

SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÄRAREFÖRENING

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Ystads-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping.

Oppunda-kretsen: dito.

Eagunda-kretsen: dito.

N. Gestriklands-kretsen: dito.

Tveta-Jcretsen: dito.

Gudmundrå-kretsen: dito.

S. Dalarnes krets: dito.

S. Nerkes-kretsen: dito.

Slite-kretsen: dito.

Västerdalarnes krets.: dito.

S. Jämtlands-kretsen: dito.

V. Gestriklands-kretsen: dito.

Sköfde-kretsen: dito.

Voxnadalens krets: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och L. G. Broomé i
Bårslöf.

V. Sara-kretsen: dito.

Västerbergslagens krets: dito.

Sölvesborg s ortens krets: dito.

Enighetens krets: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och Fale Schöldéen
i Göteborg.

Stora Mellösa-kretsen: de afgående.

Klinte-kretsen: dito.

Örnsköldsviks-kretsen: dito.

b) Revisor.

Västerdalarnes-,, Oppunda-, Ragunda-,
Gud-mundrå-, Örnsköldsviks-, N. Gestriklands-,
Tveta-, Västerbergslagens-, Sölvesborg s or t ens-,
V. Sara-, S. Dalarnes-, S. Nerkes-, Slite-,
S. Jämtlands-, V. Gestriklands-, Enighetens,
Sköfde- och Klinte-kretsarna: Otto Bejbom
i Strängnäs.

Stora Mellösa-kretsen: A. G. Vihlander i
Stockholm.

Landstingen och
skolväsendet.

De återstående sex landstingen hafva
vid sina under förra veckan hållna
sammanträden för undervisningsändamål
beviljat följande anslag:

Gotlands läns landsting: till
hushållningssällskapets slöjdskola årligen 2,500 kronor
för åren 1903-12 samt till skolans
föreståndare ett personligt lönetillägg af 300 kr.;
till kolonien Hall för hvarje där intaget barn
från länet 100 kronor.

Blekinge läns landsting: till praktisk
undervisning i enkel matlagning 1,350 kronor
för 1903 och 900 kr. årligen under de fyra
därpå följande åren; till seminariekurser
m. m. 2,450 kr. åren 1903-06; till
folkhögskolan 2,500, till landtmannaskolan 2,000 och

kvinnliga folkhögskolekursen 1,125 kronor;
till idiotanstalten 4,975 kronor; till deltagare
i nästa års abnormskolemöte 100 kronor;
till blindundervisningen 900 kronor; till
kolonien Hall 100 kronor för hvarje där
intaget barn från länet; till Eugeniahemmet
300 kronor åren 1903-05.

Kristianstads läns landsting: till
Eugeniahemmet 200 kronor; till länets idiotanstalt
4,000 kronor; till 4 deltagarinnor från länet
i nästa års abnormskolemöte 300 kr.; till
sinnesslöa barns vård 400 kr. årligen 1903
och 1904; till blindundervisningen 3,000 kr.;
till understöd åt lärare vid länets folkskolor
med 50 kr. åt hvardera för bevistande af
nästa års sommarkurser 500 kronor; till
Önnestads centralslöjdskola 750 kr. årligen
under fem år.

Malmöhus läns landsting: till kolonien
Hall 100 kr. för hvarje där intaget barn
från länet; till blindundervisningen 3,000
kronor; till länets idiotanstalt 9,000 kronor;
till länets småskollärarinneseminarium 4,800
kronor; till lönetillskott åt slöjdlärarinnor
inom landstingsområdet 7,000 kronor för
nästa år; till G. A. Hanssons slöjdskola i
Ystad 400 kronor; till länets folkhögskolor
6,750 kronor med 1,500 kr. åt den manliga
och 750 kr. åt den kvinnliga kursen vid
Hvilans, Fridhems och Skurups
folkhögskolor; till sex stipendier å 75 kr. för lärare
och lärarinnor vid folkskolorna till
genomgående af slöjdkurs vid Nääs.

Västmanlands läns landsting: till Tärna
folkhögskola 1,460 kr. till inköp af möbler
och materiel samt 600 kr. till reparationer;
till en öfre kurs vid folkhögskolan 1,000 kr.;
till populära föredrag- 2,000 kronor (med
afslag å utskottets hemställan att äfven
nykterhetsföredrag skulle få häri medräknas);
till deltagare i abnormskolmötet nästa år
100 kronor; till 15 stipendier å 30 kronor
450 kr. som understöd åt folkskollärare från
Västmanland för bevistande af
sommarkurser; till blindas och idioters undervisning
6,500 kronor; till kolonien Hall 100 kr. för
hvarje där intaget barn från länet.

Kopparbergs läns landsting: till
småskol-1 är arinn e seminariet 3,950 kronor; till
populära föreläsningars anordnande 500 kronor;
till folkhögskolan 4,200 och dess kvinnliga,
kurs 350 kronor; till idiothemmet 2,900 kr.;
till den nya småskolesemrnariebyggnaden
12,000 kr. årligen under de fyra närmaste
åren; till undervisning åt äldre döfstumma
500 kr. årligen under tre år.

Nära 15 °0 af skolbarnen
sakna undervisning.

Folkskoleväsendet i nordligaste
Sverige

ställes i bjärt belysning uti en nyligen
utkommen broschyr med rubrik
»Hernösands stifts delning. En lifsfråga för
Norrland och Sverige.» Författaren är
biskopen öfver vårt största och
nordligaste stift M. Johansson.

Sedan han lämnat en hel mängd
intressanta uppgifter om de kyrkliga
förhållandena uti dessa till arealen
ofantliga församlingar, erinrar han om hur
efterblifna en mycket stor del af dessa
äro med afseende på anstalter för
folkundervisningen.

Med afseende på församlingarnas eget
skolväsen, säger förfin, må först ett par
allmänna anmärkningar göras. Först att
ordnandet af skolväsendet inom
Hernösands stift mångenstädes, att icke säga

mestadels, stöter på svårigheter, som i
de andra delarna af riket äro sällsynta.
Uppgiften bör ju vara att
undervisningen är så ordnad, att hvarje barn i
en församling kan få den undervisning,
som en ordentlig folkskola är afsedd att
meddela. Där befolkningen är så
koncentrerad och kommunikationerna så
utvecklade, som förhållandet är i södra
Sverige, är denna uppgift, om ock ofta
kinkig nog, dock jämförelsevis lätt.
Annorlunda är förhållandet i Hernösands
stift, där befolkningen är långt glesare
än i de öfriga stiften, och där inom
församlingarna ofta råder stor brist på
användbara vägar, i synnerhet
vintertiden, då stora snömassor ofta göra det
hart när omöjligt att komma från en
gård eller by till en annan.

Här behöfdes därför i själfva verket
ett långt större antal skolor i
förhållande till folkmängden än inom andra
delar af riket. Detta skulle emellertid
vida öfverstiga församlingarnas
ekonomiska bärkraft, anlitad som den för
öfrigt är af ovanligt dryga utskylder,
framför allt för oundgängliga vägbyggnader.
Man måste därför i alla händelser i detta
stycke såväl som i fråga om kyrklig
organisation afstå fråh att öfverallt eller
ens i regeln vinna full likställighet med
riket i öfrigt. Man må mera taga det
möjliga än det önskvärda till mål, och
just svårigheten att i enskilda fall
bestämma gränsen för det möjliga ökar
stiftsstyrelsens arbete vid tillsynen öfver
skolväsendet.

Den andra anmärkningen är, att
skolväsendet går stadigt framåt i sin
utveckling. Nitiske inspektörer (stiftet har
nu 9 folkskoleinspektörer, af hvilka 5
ägna sig uteslutande åt detta värf) och
nitiske pastorer hafva i detta afseende
verkat med mycken framgång, och i de
flesta fall hafva församlingarna visat
mycket intresse och stor offervillighet i
fråga om skolan, likasom ock
landstingen å sin sida medelst anslag för
mindre seminarier m. m. kraftigt
medverkat för det goda ändamålet.
Emellertid återstår ännu ofantligt mycket,
som både kan och bör göras, och det är
härpå jag nu vill anföra några exempel.
De äro alla hämtade ur
folkskoleinspektörernas uppgifter angående
folkundervisningen för år 1900.

Först är lärarekrafternas antal i
förhållande ; till barnantalet flerstädes allt
för ringa. En god regel lär väl vara den,
att på hvar lärarekraft bör komma högst
ett antal af 50 å 60 barn. Detta tal
blifver här mycket ofta öfverskrider
Och märkligt är att just det
jämförelsevis tätt befolkade och ekonomiskt
val-lottade Västernorrlands län i detta
afseende bar det sämst ställdt; det har
nämligen flera församlingar, i hvilka 80
-100 barn och därutöfver komma på
hvarje lärare eller lärarinna. Vidare är
folkskolornas antal allt för ringa, ity att
i deras ställe ofta träda mindre
folkskolor. Sålunda är det alls ingen
sällsynthet, att i församlingar med mer än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 20:44:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1902/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free