Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,086.) 22 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
809
föredrag af folkskolläraren Gustafsson i
Brådal, hvilken framhöll betydelsen af
fortsättningsskola, bibliotek samt
spridandet af god litteratur om
barnuppfostran.
Folkskollärare Jakobson i Kungshamn
ansåg, att statsanslag borde utgå ined 2/3 till
fortsättningsskolau och att
fortsättningsskolan vid fisklägena inom pastoratet borde
anordnas som aftonskola.
.Kyrkoherden C. Gr. Barclay ansåg, att
folkskolan ännu icke vore mogen för
fortsätt-ningsskola; barn som afgå från folkskolan
kunde i allmänhet icke sina kurser,
hvarför ett års repetitionskurs vore nödvändig.
Orsaken till ungdomens förvildning ansåg
han hufvudsakligen vara de dåliga hemmen
med deras stora slapphet och ringa tukt,
hvilket för öfrigt kännetecknar hela
tidsriktning-en.
Komminister F. O. G. Stenbeck ansåg en
repetitionskurs öfverflödig, om man
genoni-ginge hela kursen i hvarje klass, dock så,
att i lägsta klassen geiiomginges
hufvuddragen och i hvar och en af de öfriga
klasserna en allt fylligare kurs.
Folkskolläraren Forsell påpekade
betydelsen af föreläsningsföreningar.
Pastor H. O. G. Sellgren framhöll i
träffande ordalag, att orsakerna till det
själfs-våld och den råhet, som alltmer hotade gripa
omkring sig, vore det falska
frihetsbegäret, för stor själfständighet och dåliga
exempel i hemmen, slappa lagstadganden
för våldsdåd, grofva tillmälen och dylikt.
Man hade stränga straffbestämmelser för
andra brott, som icke vore svårare. Detta
påminde om forntidens lagar, då t. ex. i
västgötalagen stadgades strängare straff för
den, som slog ihjäl en västgöte, än för den,
som dräpte t. ex. en östgöte. Offentlig
aga borde införas. Vid
religionsundervisningen vore upplysning om mötande
frestelser af stor vikt: exempel vore bättre än
förmaningar. N
Mötet gillade inledarens förslag, att
fortsättningsskola och bibliotek böra
inrättas vid hvarje folkskola.
en bror eller syster, antingen han är
svensk eller ryss.
Å sina och barnens vägnar frambar
han därpå till församlingen i dess
helhet och dess styresmän i synnerhet ett
tack för huset.
En säregen skolhusinvigning
ägde den 12 dennes rum i Alnaryd,
Tving, Blek. Sedan sv. ps. 33
afsjun-gits, höll pastor Anders Saller ett
invigningstal, däri han framhöll
folkbildningens stora utveckling och betydelse i vår
tid. Men om den ej fyllde de
förhoppningar man ställde på den, så att man
med fog kunde tala om ungdomens
förvildning o. s. v. hade man att söka
orsaken därtill hos - folkskollärarne (!).
Dessa viMe i sitt högmod omdana
undervisningen efter sitt eget hufvud genom
att antingen helt afskaffa
kristendomsundervisningen eller ock bedrifva den
på orätt sätt.
Efter dessa ord, som naturligtvis hos
föräldrar och lärare måste väcka
blandade känslor, förklarade hr pastorn
skolhuset invigdt.
Men läraren på platsen ville också
hafva ett ord ined i laget. Enligt en
ortstidning bemötte han anklagelsen mot
lärarne. Dessa vilja ej afskaffa
kristendomsundervisningen utan det döda
katekesplugget och i stället göra denna
undervisning lefvande genom att öppna
barnens ögon för Guds storhet i
naturen, lära dem, att hela mänskligheten
skapades af samma fader, och att vi därför
böra handla mot hvar och en som mot
Tre anföranden vid tolfte allmänna
folkskolernötet i Visby under gångna
sommaren hafva enligt mötets beslut
blifvit i tryck utgifna till ett pris af 50
öre. Det är folkskolläraren P. J.
Ger-déns inledningsföredrag till diskussionen
örn frågan: »Kan den s. k.
minimikur-sen för fattiga men normalt begåfvade
folkskolebarn i vår tid anses berättigad?»,
skolföreståndaren O. N. Ljungbergs oni
de krafter, som vid karaktärsdanandet
företrädesvis äro bestämmande, och Jenny
Hallins om barnens religion. Icke minst
för deltagarna i det möte, där dessa
föredrag höllos, skall häftet blifva af
intresse.
Om folkskoleväsendet i
Eskilstuna år 1901 har berättelse från
trycket utgifvits af stadens
folkskoleinspektör P. Aug. Pettersson.
Lärarne utgjorde höstterminen 52,
nämligen 11 ordinarie och 3 e. o. lärare
samt 12 ordinarie och 3 e. o.
lärarinnor vid folkskolan, 18
småskollärarinnor, l slöjdlärare, 3 slöjdlärarinnor, och
l gymnastiklärare.
Lärjungarna utgjorde vid årets slut
1,775. Af dessa tillhörde 1,067
folkskolan, 563 småskolan, 101
fortsättningsskolan och 44 ersättningsskolaii.
Lärosalarna voro 38 men de dagliga
afdelningarna 47. Dubbelläsning ägde
därför rum i 9 salar.
Medeltalet frånvarodagar var för
sjukdom 6,77 (på grund af difteriepidemi
under vårterminen) och utan förfall
0,02.
De skolpliktiga barnen, som utgjorde
16 % af stadens folkmängd, voro
inalles 2,258. Af dessa undervisades i
stadens folk- och småskolor,
fortsättnings-och ersättningsskolor 83,7 %, i läroverk
och tekniska skolor 8,0 %’, i folk- och
småskolor utom distriktet 2,5 %, i
enskilda skolor 1,8 % samt i hemmen 0,1
%. Efter afgång enligt § 47 och 48
folkskolestadgan voro 2,3 % befriade
från undervisning. Uppgifter saknades
icke om något barn.
Till folkskolans högre afdelning hörde
22 gossar och 40 flickor.
I slöjd deltogo höstterminen 250
gossar, indelade i grupper om 17-18
stycken.
Barnbiblioteket har ökats med 72
band och innehåller 513 böcker.
Boklånen voro 1,872 mot 1,399 året förut.
Skolbad serverades till ett antal af
3,816 och till en kostnad af 11,3 öre
pr bad. Under sommaren badade
barnen fritt i kallbadhuset.
l arbetsstugan voro intagna 62 barn
under året. Till dem utdelades 7,399
matportioner. Medelkostnaden för barn
och dag utgjorde 51,4 öre. Stugans
behållning till 1902 var 6,923 kr. 54 öre.
Å barnhemmet voro vid årets slut
intagna 16 barn. Dagkostnaden för dem
hade utgjort 50,9 öre pr barn.
Utgifterna för folkskoleväsendet
uppgingo till 95,999 kronor, däraf
kommunen erlade 68,766 kronor.
Medelkostnaden för skolbarn var kr. 39,37 mot 38,24
året förut samt 26,91 år 1887. På
hvarje invånare faller en utgift för
skolväsendet af 6 kr. 21 öre.
I öfrigt redogöres för lärarekårens
löneförmåner, skollofskolonierna,
välgören–het mot skolbarnen och fonder för
folkskolans förmån, skolfester m. m.
Redogörelse för Borås
folkskolor 1901 af stadens folkskoleinspektör
C. Nordendahl har i dagarna kommit oss
till hända.
Lärarepersonalen utgjordes
höstterminen af 6 ordinarie och 3 e. o. lärare
samt 10 ordinarie och 5 e. o. lärarinnor
vid folkskolan äfvensom 21
småskollärarinnor. Summa 45. Ar 1849 fanns
endast l folkskollärare, 1870 voro
folkskolans lärarekrafter 3 och småskolans
1. Motsvarande siffror hade 1880 ökats
till 4 och 5, 1890 till 8 och 10 samt
1900 till 20 och 21.
Skolsalarna voro 33 och
klassafdel-ningarna 45, hvadan duplikation
förekom i 12 salar.
Särundervisning har meddelats åt 17
efterblifna eller med naturfel behäftade
lärjungar. Undervisning i slöjd åt 23
grupper med 15-20 gossar i hvarje.
Kostnaden för material blef för hvarje
slöjdande flicka l kr. 16 öre; medellösa
fingo det gratis. Undervisning i huslig
ekonomi meddelades åt 6 grupper med
15-16 flickor ur fjärde klassen i hvarje.
De skolpliktiga barnen voro 2,557. Af
dessa undervisades i stadens folk- och
småskolor 1,757, i läroverk 215, i
folkskolor utom distriktet 166, i enskilda
skolor 14 och i hemmet 1. Befriade
från undervisning voro efter vederbörlig
afgång enligt §§ 47 och 48 inalles 315,
och uppgift saknas om 16.
Bortackorderade i hem på landsbygden voro 14
vanartiga gossar och 5 flickor.
Skolbad utdelades två gånger i
terminen. 921 gossar och 987 flickor
begagnade sig däraf, eller af gossarna 58,5 %
och af flickorna 57,5 %. Kostnaden för
hvarje skolbad blef 9,6 öre.
På hvarje lärare kommo 42 barn mot
100 år 1859. Kostnaderna for skolorna
uppgingo till 87,396 kr. 85 öre eller pr
barn 37 kr. 53 öre och pr invånare 4
kr. 45 öre. Är 1870 gingo de två
sistnämda posterna till 18 kr. 30 öre och
l kr. 27’ Öre. År 1901 uttaxerades pr
bevillningskrona 1: 10 mot 0: 83 år 1880.
Häftet, som prydes af tre fint utförda
bilder af stadens skolhus, redogör
dessutom för donationer till skolan, lärarnes
löneförhållanden och har till sist en
intressant historik öfver stadens folkunder
visningsväsende allt ifrån 1600-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
