Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,086.) 22 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
Utgifterna hafva varit:
Understöd..............................." 44,070: 83
Arvoden____..............__________ 4,783: 34
Förvaltningskostnader ."._..".__". 1,610: 58
Kr. 50,464: 75
Summan af skoldistriktens afgifter
till understödsanstalten för år 1901,
hvilka afgifter erläggas med 10 kronor for
hvarje i § l af reglementet för
anstalten omförmäld lärare, för hvilken
skoldistriktet för året utbekommit
lönetillskott af allmänna medel, med undantag
dock för vikarie vid ordinarie
folkskolläraretjänst, har uppgått till ett belopp
af 90,840 kronor, och utgjorde
ålder-domsunderstödsanstaltens vid 1901 års
utgång hos statskontoret och hos
konungens ’befallningshafvande i länen
in-nestående behållning tillhopa 461,435
kronor 7 öre, hvartill kommer 9,295
kronor 61 öre, hvilka innestodo å
folioräkning.
Präster med
folkskollärareexamen.
Ingalunda få af de för prästerlig
verksamhet inom Sverige, inom svenska
församlingar i utlandet och å missionsfälten
prästvigda personer hafva tagit
folkskollärareexamen. Detta framgår af en i
våras från Håkan Ohlssons boktryckeri
i Lund utkommen, synnerligen rikhaltig
biografisk matrikel Öfver svenska
kyrkans prästerskap år 1901, utarbetad af
Håkan Theodor Ohlsson.
Säkerligen skola flera bland våra läsare
bli förvånade öfver att siffran är så hög,
om de ej emellanåt vid våra
redogörelser för afgångsexamina vid
folkskollärareseminarierna tast sig vid de
förekommande uppgifterna om s. m.
kandidater, som tagit examen. Det är
nämligen den ojämförligt största delen af
de examinerade, som tillhöra de på
1860-och 187O-talen födda. Endast undan:
tagsvis finner man bland den äldre
generationen några af ordets tjänare, som
tagit folkskollärarexamen. De äldste
äro kyrkoherdarna L. och G. A. Feuk i
Lunds stift, födda 1813 och 1820 samt
komminister J. E. Brink i Filipstad, född
1814. I allmänhet utgöras dessa af
sådana prästmän, som efter längre eller
kortare tids verksamhet i skolans tjänst
fortsatt sina studier och i kyrkan sökt
sig en bäjtre brödbit, eller sådana, som
velat göra sig kompetenta till en med
prästerlig tjänst förenad
folkskollärarebefattning, eller ock sådana, som på gamla
dagar petitionsvägen fått tillåtelse att
bli präster utan att dock få söka
kyrkoherdebefattning.
Några från olika synpunkter tagna
siffror kunna möjligen intressera våra
läsare.
Af hela summan prästvigda eller 2,^3
hafva 188 eller 6,4 % tagit
folkskollärareexamen. Häri inberäknas icke de, som
erhållit dispens från sagda examen, men väl
ingå i summan utrikes tjänstg-örande
präst-(män, Svenska kyrkans samt Evangeliska
fosterlandsstiftelsens prästvigde missionärer
och sjömanspräster, inalles 9. Af éessa
188 äro 49 kyrkoherdar, 68 komministrar
eller kapellpredikanter och 62 obefordrade i
kyrkans tjänst, ehuru de som
folkskoleinspektörer eller skolpräster eller dylikt verka
vare sig i skolans eller kyrkans tjänst eller
bådadera.
Se vi så på de olika stiften, ftnna vi, att af
kyrkoherdar har Lunds stift de flesta eller 8,
Uppsala, Linköpings och Hernösands
hvartdera 6, Skara och Karlstads 5, Strängnäs 4,
Västerås 3, Växjö och Göteborgs hvartdera
2 och Kalmar 1. Härtill kommer pastor vid
Svenska kyrkan i Paris. Visby stift och
Stockholms stad hafva ingen kyrkoherde,
som aflagt folkskollärareexamen.
Af de 68 komministrarna och
kapellpredikanterna tillhöra 20 ärkestiftet, 12
Linköpings, 7 Hernösands, 6 Strängnäs och
Västerås stift, 5 Skara, 3 Kalmar, 2 Växjö,
Göteborgs och Karlstads stift samt Stockholms
stad. Visby stift har l, men Lunds stift, där
komministraturerna äro ytterst få, har ingen.
Af de 62 obefordrade tillhöra 10 Uppsala,
10 Strängnäs, 9 Hernösands, 8 Linköpings,
4 Stockholms stad, Skara och Göteborgs
stift, 3 Västerås, Växjö och Karlstads, 2
Lunds och Visby stift.
Största antalet präster, som ta^it
folkskollärareexamen, eller 36 har ärkestiftet. Darr
näst följa Linköpings med 26, Hernösands
med 22, Strängnäs med 20, Lunds och Skara
med 14, Västerås med 12, Karlstads med
10, Göteborgs med 8, Växjö med 7,
Stockholms stad med 6, Kalmar stift med 4 och
Visby med summa 3.
Som emellertid stiften ju innehålla
mycket olika antal prästvigda, visar det sig1, att
om man tager hänsyn till huru många
procent, som aflagt folkskollärareexamen, står
Uppsala stift främst. Har äro samtligp
prästvigde 346, de som tagit folkskollärarexamen
36 och pro cent siffran alltså 11,4. ’
Sedan följa stiften i följande ordning med
motsvarande siffror: Strängnäs med 215, 20
och 9,3 %; Linköpings med 298, 26 och
8,7 %, Hernösands med 267, 22 och 8,2 %,
Stockholms stad med 83, 6 och 7,2%,
Karlstads med 147, 10 och 6,8 %, Västerås med
196, 12 och 5,6,. Skara med 285, 14 och 4,9
%, Visby med 62, 3 och 4,8 %, Kalmar med
92, 4 och 4,3 %, Svenska kyrkans
missionärer och utrikes präster 23, 8 och 3,4 %,
Växjö stift med 224, 7 och 3,i %, Göteborgs
med 271, 8 och 2,9 %, Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionärer och
sjömanspräster 36, l och 2,8 % samt Lunds med 378,
10 och 2,6 %.
Af det ökade intresse, som de nyare
generationerna af svenska prästerskapet
härigenom synas hafva börjat ägna vår
folkskola, böra denna och hennes
vänner väl kunna hoppas god handräckning
vid sin utveckling. Den, som själf i
någon mån vet. hvad som kräfves af en
god lärare, och som fullgjort prestanda,
borde med helt andra ögon se folkskolan
än den, som ej känner den eller förnämt
ser ned på den.
Genom släktskapsband af olika slag
äro arbetarne på skolans och kyrkans
fält också på mångahanda sätt förenade.
Vi finna således, att af ofvanstående
2,923 prästvigda icke mindre än 143
utgått från folkskollärare-, klockare- eller
organisthem och däribland 2 af Sveriges
biskopar, nämligen N. J. O. H. Lindström
i Växjö och M. Johansson i Hernösand.
Af de 143 tillhöra 30 Lunds stift, 26
ärkestiftet, 15 Skara, 11 Strängnäs och
Göteborgs stift, 10 Linköpings, 9 Växjö, 8
Hernösands och Västerås, 4 Kalmar och Vis-
hy, 3 Stockholms stad samt 2 Karlstads stift.
2 utrikes tjänstgörande.
60 hafva bland folkskollärares,
klockares eller organisters döttrar valt sin
maka.
Så är fallet med 10 inom Linköpings, 8
inom Hernösands stift, 7 inom ärkestiftet
och Skara stift, 6 inom Strängnäs och Lunds,
4 inom Västerås och Växjö, 3 inom Visby,
2 inom Kalmar och Karlstads samt l inom
Göteborgs stift.
Icke mindre än 50 prästdöttrar hafva
ägnat sig åt lärarinnans kall, däribland
döttrar till biskoparne G. Billing och M.
Johansson.
Af de 50 tillhöra 8 Linköpings, 7 Skara,
Strängnäs och Göte-borgs stift, 6 Västerås, 5
Hernösands, 3 Växjö och Lunds, 2
ärkestiftet, l Kalmar och Karlstads stift men ingen
Visby stift,
Endast 9 prästsöner hafva valt
folkskollärarens bana, 2 från Linköpings och
Visby stift, samt l från ärkestiftet,
Skara, Strängnäs, Göteborgs och
Hernösands stift.
Likaledes hafva 9 prästdöttrar flyttat
från sitt hem i herdatjället till skolhuset:
3 från Hernösands och 2 från hvartdera
af Lunds, Göteborgs och Visby stift
hafva nämligen trädt i äktenskap med
folkskollärare.
Slutligen hafva 9 präster gift sig
med lärarinnor, 2 inom ärkestiftet och
Hernösands samt Ii Skara, Västerås,
Växjö, Lunds och Visby stift.
H. W-r.
ODSFÄIL
G. Hj. V. Goding -f. Efter endast
en veckas sjukdom afled den 11 dennes
i sina svärföräldrars hem i Kila
folkskolläraren, organisten och kantorn i Folkärna
i Dalarne Gustaf Hjalmar Valentin Goding.
Född den 6 februari 1871 i Hammars
församling af Örebro län, där fadern var
handlande, aflade G. folkskollärareexamen
i Linköping 1893 och
kyrkosångareexamen i Västerås samma år.
Organistexamen togs äfven i Västerås före fyllda
16 år. Hösten 1893 tjänstgjorde G.
som vik. Ivrare och organist i Lerbäck
men tillträdde ordinarie tjänst i Gällersta
i Nerke redan nyåret 1894, hvilken tjänat
innehades till bprjån af 1896, då G.
tillträdde den plats, där han verkade till
sin död.
För det kall, G. valt, var han varmt
intresserad. Han satt också inne med
de egenskaper, som gjorde honom
särdeles passande därför. Gladlynt och
kärleksfull men på samma gång bestämd,
umgicks han med barnen så, att han
vann deras kårlek och förtroende,
Eikt musikaliskt begåfvad och
utrustad med en utmärkt baryton var G. inom
musikaliska kretsar mycket -eftersökt,
såväl under sin studietid som ock sedan,
Sin uppgift som kyrkomusiker skötte
han på ett förtjänstfullt sätt. . < <
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
