Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (1,086.) 22 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
815
Närmast sörjes G. af maka, en ettårig
son, moder, bröder, svärföräldrar,
kamrater och en talrik vänkrets. Svårast
kännes förvisso förluster! för den unga
makan, hvilken nu måste nedbädda sin
make i den så tidigt öppnade griften
efter blott två års lyckligt äktenskiap.
Frid öfver hans minne!
S. M-^-n,
O. M. Martelius f. Efter en kort
sjukdom afled den 12 dennes i
Jockmock föreståndaren för
lärarinneseminariet i Mattisudden, fil. kandidaten Olof
Martin Martelius.
Född 1861 i Marieby, Jmtl.,
genomgick han Östersunds
småskolläraresemi-narium och fick anställning som lärare
i Lit. Ar 1883 ingick han som elev
vid Fjellstedska skolan i Uppsala och
var redan 1888 filosofie kandidat. Efter
under läsåret 1888 - 89 genomgången
prof årskur s i Stockholm var han följande
år lärare vid institutet för blinda i
hufvudstaden, tjänstgjorde därefter som
e. o. lärare vid läroverket i Haparanda
och blef af domkapitlet i Hernösand år
1897 utnämd till föreståndare för
seminariet i Mattisudden.
Trogen och nitisk som lärare visste
han att vinna sina elevers varma
tillgifvenhet under sin korta arbetsdag.
C. A. Kullgren f- Den 13 dennes
afled i Hernevi klockaregård, Vstm., f. d.
folkskolläraren och organisten Carl
August tullgren.
Med honom bortgick en af de få
skol-veteraner, som voro med redan frän
folkskolestadgans första dagar. Född i
Ös-tervåla 1820, tog han organistexamen
1838 samt blef 1840 klockare och
organist i Hernevi. Sedan han 1843
aflagt folkskollärareexamen i Uppsala,
erhöll han äfven folkskollärarebefattningen
i samma församling. Som lärare
kvarstod han till 1878.
Inom församlingen åtnjöt den
hädan-gångne stort förtroende, och inånga voro
de kommunala uppdrag, som lades i hans
händer. För att blott nämna ett
exempel, var han från 1866 till sin död
ordförande i kommunalstämman. Han
innehade äfven medalj för medborgerlig
förtjänst.
Också skall f han länge lefva i kärt
minne hos den församling, hvars trägne
och trogne tjänare han så länge var
och som lifligt deltager i efterlefvande
änkans, barnens och barnbarnens sorg
och saknad.
F. O. Slettengren f. Å
Jönköpings lasarett afled den 13 dennes
folkskolläraren, klockaren, organisten och
poststationsföreståndaren i Käfsjö Frans
Otto Slettengren.
Han var född i Rydaholm 1855, tog
i Skara organist- och kantorsexamen
1875 samt folkskollärareexamen i
Göteborg 1880. Redan följande år blef han
ordinarie lärare vid folkskolan i Käfsjö.
Först un d-er senare tiden måste han på
grund af bruten hälsa taga
tjänstledighet. "’" ’ " ;" ’ ’"""""" ’ ’ ’ ’ ’ ; ’ ’ " "."
I sitt kali duglig, tjänstaktig och
vän-säll, gästfri och angenäm i
umgänges-lifvet? efterlämnar han ett aktadt och
älskadt minne. Närmast sörja honom
änka och åtta barn.
Kristina Charl. Söderström f.
I förra veckan afled uti sitt hem
lärarinnan vid Söderhamns folkskola Kristina
Charlotta Söderström.
Född i Söderhamn 1849, tog hon 1870
i Stockholm folkskollärarinneexamen och
blef efter 4 års tjänstgöring som extra
ordinarie lärarinna i Alfta ordinarie
lärarinna vid folkskolan i sin födelsestad,
där hon alltsedan verkat, tills hon vid
början af denna termin måste i följd
af sjuklighet begära tjänstledighet.
Gudsfruktan och plikttrohet, kristlig
kärlek och hjälpsamhet hafva ristat den
nu hädangångnas bild djupt i vänners
och anförvanters liksom i talrika
lärjungegener ätioner s hjärtan. *
O. Andersson "f". Den 10 deenes
afled i Hjälteby å Tjörn f. d.
folkskolläraren i Valla Olof Andersson. Född i
Tegneby på Oroust 1811, tog han 1848
i Göteborg folkskollärareexamen och blef
samma år ordinarie folkskollärare i Valla,
där han tjänstgjorde till 1878, då han
tog afsked med pension.
Gustaf Adolfsdagen, en de svenska
skolbarnens allmänna offerdag till
lindrande af den närvarande nöden bland
skolbarnen i öfre Norrland.
Herr Redaktör!
I olika delar af landet samlas nu på
frivillighetens väg så ’ stora massor lifsmedel
för människor och djur i öfre Norrland, att
det torde blifva obehöfligt att afsätta äfven
barnens bidrag till inköp af egentliga
näringsämnen, utan kunna dessa lämplig-ast
användas för ett ändamål, som särskildt bor
kunna tilltala dem - jag menar till inköp
af kläder och skodon till jul åt behöfvande
skolbarn.
Men skall en dylik insamling omfattas
med verkligt intresse, måste den ordnas så,
att den blir någorlunda likformig, att den
göres på en och samma dag och att de
offrande barnen veta, hvar de för de medlen
skola söka redovisningen.
Här mitt förslag!
Lärarepersonalen, såväl i folk- som
småskolorna, sätter sig efter dagspressens
uppgifter in i ställningen där uppe och
kommer öfverens om att på den nästan allmänt
antagna nationaldagen, Gustaf Adolfsdagen
den 6 november - en dag, då barnen ändå
vänta få något extra utom den vanliga
arbetsordningen - gifva barnen en
skildring-öfver lifvet i öfre Norrland med särskildt
afseende fästadt å den närvarande nöden
där, hvarefter barnen få offra sina gåfvor,
som genast församlingsvis insändas till
Svensk Läraretidning.
Dessa medel, som ej skulle hopblandas
med de öfriga nödhjälpsmedlen, fördelas
sedan till de olika af den hårdaste nöden
lidande församlingarna och användas till
inköp af kläder och skodon till jul åt
behöfvande barn i skolorna.
Detta blefve ej en vanlig barmhärtighets-
färning blott, utan finge dessa gåfvor en
en största betydelse från rent fosterländsk
synpunkt: det att de lidande barnen
däruppe på nationaldagen riktade sina ögon
mot söder efter hjälp och att de öfriga
skolbarnen i allt Sveriges land på den dagen
finge en inblick i Norrbottens betydelse för
hela nationen, skulle förvisso få ett
framtida värde, som mångdubbelt uppvägde de
små gåfvorna.
Vrigstad den 18 oktober 1902.
K. A, HultJcvist.
Redaktionen hänvisar till
tillkännagifvandet under »För dagen».
Finanslagförslaget i Danmark
upptager för finansåret 19D3-1904 bland
annat följande statsbidrag, som gälla
folkskolan:
Kronor:
Till lärarelöner............____......._. 1,900,000
Skolf ön derna för %skolbyggnader
samt till understöd åt fattiga
kommuner ......___.........._____ 200,000
Skolfonderna för pensionsutgifter 435,000
Privatskolor ___......................._. 35,000
Aftonskolor på landsbygden_____ 30,000
Seminariefonden och seminarierna 313,000
Småskollärarinneseminariet i Vejle 14,000
Utbildning af lärare och
lärarinnor vid vinterskolor och mindre
skolor i Väst-Jylland......._____ 4,500
Utbildning af slöjdlärarinnor i
folkskolan __________................._. 5,000
Införande af ordnade lekar i
skolan___________-........________ 5,000
Lärares och lärarinnors
fortbildning...........____................... 157,600
Reseunderstöd för lärare och
lärarinnor i folkskolan ....____....." 10,000
Undervisningsmateriel i
folkskolan.........._..........-.......______ 5,000
Dansk Skolemuseum.................. 6,000
Socken- och folkbibliotek..______ 14,500
Stipendier för seminarieelever___ 80,000
Undervisning i slöjd ._................ 24,000
En byggnad för Statens Lserer-
kursus ._..;.................____.___ 50,000
Pensioner åt lärare och lärarinnor
samt till lärares änkor ............ 95,000
Undervisning i främmande språk
vid Jelling seminarium............ 400
«.
Det sistnämda anslaget afser »att
bereda tillfälle för raska och duktiga
elever att lära ett eller två främmande
språk, om de så önska. Undervisningen
är frivillig, och blott de elever, som
enligt lärarens omdöme följa bra med i
andra ämnen, böra deltaga.» De språk,
som afses, äro tyska och engelska.
Tiden för undervisningen i dessa skall
vara två timmar i veckan åt hvartdera
från läsårets början till den l mars, då
examensarbetet börjar.
Folkskoleundervisningen i
Ryssland. Enligt en nyligen offentliggjord
statistik finnas för närvarande på
landsbygden i Ryssland 15,720,828 och i
städerna 2,070,224 barn, som icke
erhålla någon som helst skolundervisning.
Den franska skoltidningen Manuel
general de 1’instruction - primaire fäster
sina läsares uppmärksamhet på det
enorma antalet ryska barn, som uppväxer
utan det uppfostrande inflytande, som
en skola kan utöfva, och tillägger, att
om någon pånyttfödelse inom den ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
