Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (1,087.) 29 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SVENSK LÄRARETIDNING.
827
barn, men endast 5 fasta folkskolor med
491 barn, och Uppvidinge kontrakt har
22 flyttande med 1,710 barn, men
endast 4 fasta med 361 barn.
Visserligen äro flyttande folkskolor
till-låtna i undantagsfall, men äfven då
endast tills vidare; men i detta stift äro
de flyttande folkskolorna att betrakta
som en permanent institution och visa
ingen nämnvärd tendens att öfvergå i
fasta, såsom framgår af en jämförelse
med uppgifterna från föregående år.
Efter att hafva påpekat, att i Växjö
stift de flyttande folkskolorna voro
öfver 50 procent af hela antalet,
medan de för hela Sverige - Lappland
inberäknadt - ej utgöra fullt 13
procent, yttrar Uppsala Nya Tidning
med anledning af förestående:
De ofvan berörda omständigheterna
borde mana vederbörande i
ecklesiastikdepartementet att se till, att
folkskolestadgans uttryckliga föreskrift om
flyttande folkskolor såsom endast
undantagsfall blefve efterföljd, i synnerhet af
biskop Lindström i Växjö och hans
trogna i domkapitlet.
Folkskolestadgan innehåller en
paragraf, den 65:e, som biskop L. borde läsa
hvar kväll, innan han insomnar. Den
lyder: »Biskopen och domkapitlet i hvarje
stift åligger att hafva en sorgfällig
uppsikt öfver anstalterna för
folkundervisningen samt vaka öfver deras ledning
och utveckling till uppfyllande af deras
viktiga bestämmelse.»
Eller kanske växjöbiskopen menar, att
han fyller sitt åliggande enligt 65:e §
därmed, att folkskoleväsendet blir mer
efterblifvet där än i nästan något
annat stift?
Märkligt nog hafva de i Växjö
utkommande tidningarna, hvilka förra
hösten hade så mycket att säga med
anledning af våra artiklar om det
småländska skolväsendet, icke haft
något som helst att andraga i
anledning af förenämda anförande till
domkapitlets protokoll. De hafva
tvärtom funnit de däri meddelade
fakta vara så nedsättande för Växjö
stift, att de - så vidt vi kunnat
finna - icke vågat offentliggöra
anförandet utan med absolut tystnad
förbigått detsamma, liksom för öfrigt
fallet var beträffande de siffror, som
af oss i fjor framdrogos.
Löneregleringar
hafva under förra veckans
kyrkostämmor ytterligare förekommit å
ne-dannämda ställen.
Eskilstuna.
Utan att lärarne därom gjort minsta
framställning hade skolrådet hemställt
till kyrkostämman, att lönen för
lärarne vid folkskolan måtte bli
oförändrad uti de tre första lönegraderna
men att en fjärde lönegrad måtte
inrättas med 2,250 kronor. Åt lärarinnorna
vid folkskolan, hvilka i år inkommit med
begäran om lönereglering, hade sådan
blifvit föreslagen, och godkände
kyrkostämman skolrådets förslag. Ingen
motsatte sig förhöjningen, vare sig i
skolrådet eller å kyrkostämman, hvilken var
talrikt besökt. Denna enighet torde vara
lika sällsynt som glädjande.
Lönerna i Eskilstuna utgå alltså från
och med nästa år sålunda:
för folkskollärare: 1,500, 1,750, 2,000 och
2,250 kronor;
för folkskollärarinna: 1,250, 1,350, 1,450 och
1,550 kronor;
för e. o. folkskollärarinna: 1,100 kronor.
Uppflyttning1 i högre lönegrad sker efter
5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring
vid stadens skolor.
Slöjdläraren fick sin lön höjd från
1,200 till 1,400 kronor och första
slöjdlärarinnan från 850 till 1,000 kronor.
Småskollärarinnornas löner reglerades
som bekant i fjor och fastställdes till
700, 800, 900 och 1,000 kronor.
Växjö.
Stadsförsamlingens småskollärarinnor
och slöjdlärarinnor hade begärt
begynnelselönens höjande från 550 till 700
kronor samt två ålderstillägg å hvartdera
100 kronor. Skolrådet hade tillstyrkt
begynnelselönens höjande till 700
kronor men hemställt, att de nuvarande
tre lönetilläggen å 50 kronor skulle
bibehållas. Lärarinnorna skulle emellertid,
om så erfordrades, åtaga sig en ökad
tjänstgöringsskyldighet.
Vid kyrkostämma den 20 dennes voro
meningarna delade om detta villkor
liksom om lönebeloppen. Assessor L. H.
Montelius yrkade, att lönegraderna skulle
bli 700, 775, 825 och 900 kronor, och
detta förslag samlade vid votering 570
röster.
De segrande 1,742 beslöto däremot,
att småskollärarinnornas och
slöjdlärarinnornas löner skulle fr. o. m. nästa
år bli 700 kr. som begynnelselön med
två lönetillägg om hvartdera 100
kronor efter 5 och 10 års tjänstgöring i
öfverensstämmelse med nu gällande
reglemente. Lärarinnornas begäran vardt
sålunda bifallen.
Solna.
Ordinarie folkskollärarepersonalens
anhållan om lönereglering blef i så måtto
bifallen, att lönerna hädanefter skola
utgå med följande belopp:
för folkskollärare: 800, 1,000, 1,200 och
1,400 kronor;
för folkskollärarinna: 800, 950, 1,100 och
1,250 kronor;
för småskollärarinna: 450, 500 och 550
kronor.
Docenten F, von Schéeles
artikelserie
med rubriken »Ur barnpsykologien»
fortsattes i dagens nummer. Den
första artikeln i ämnet stod i denna
tidning n:r 23. Hädanefter inflyter
i regeln en artikel i månaden.
Glöm ej
att skyndsamt sända oss
meddelanden från oktoberkyrkostämmorna!
Laglig uppflyttning i högre lönegrad
omnämnes ej? men däremot mottagas
gärna upplysningar angående
beslutade löneförhöjningar utöfver den
lagliga lönen.
Det första bidraget.
Sistlidna onsdag offentliggjordes
uppropet om insamling för de
nödlidande skolbarnen i öfre Norrland.
Redan på fredagen kom det första
bidraget. Det var 42 kr. från
skolbarnen i Norberg i Västmanland.
Därpå följde under lördagen,
söndagen och måndagen bidrag från
seminarierna i Kalmar och
Landskrona, från en klass af
folkskolebarn i Falköping, från
Sandö.skolbarn o. s. v. Inalles hafva hittills,
enligt redovisningen här längre fram,
influtit 224 kr. 98 öre.
S KOLNYHETER
Minderåriga tjänares
skolundervisning. Från samtliga
domkapitel samt öfverstyrelsen för Stockholms
folkskolor hafva infordrade utlåtanden
inkommit öfver senaste riksdagens
skrifvelse till k. m:t, att i gällande
folkskolestadga måtte införas bestämmelser därom,
att husbonde, som har i sin tjänst
minderårigt skolpliktigt harn, skall vara
skyldig sörja för att den minderårige
tjänaren kommer i åtnjutande af behörig
skolundervisning vid enahanda äfventyr,
som för underlåtenhet häraf i afseende
på föräldrar och målsmän i
folkskolestadgans 51 § föreskrifves.
Utan någon reservation eller
motivering hafva samtliga dessa myndigheter
förordat bifall till skrifvelsen med
undantag af Visby domkapitel, som anser
tillägget obehöfligt och att, om det skulle
förekomma, det borde intagas i den nya,
under utarbetning varande legostadgan
och ej i folkskolestadgan.
Då denna senare stadga föreskrifver, att
i folkskolan inskrifven lärjunge skall utan
afbrott begagna undervisning, tills han
erhåller tillstånd att från skolan afgå, kan
domkapitlet ej finna, huru målsman skulle
kunna mot dessa bestämmelser träffa för
skolpliktigt barn lagligt bindande
tjänste-aftal. Ett dylikt aftal torde nämligen
ingenting &nnat vara än en sådan yttring af
målsmans tredska och försumlighet, som bör
kunna med folkskolans bestämmelser utan
alla ändringar och tillägg nås och näpsas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
