Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (1,088.) 5 november 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
Häruti instämmer skolrådet på det
varmaste och tror att, hvilken utgång det
Kronvallska varningsmålet än kommer att
få, skolrådets däri vidtagna åtgärder alltid
skola för hvarje på folkskolans område
sakkunnig person té sig såsom uttryck af en
allvarlig och orädd sträfvan att i en för
våra lärarinnor synnerligen grannlaga och
viktig fråga slå ett slag för deras rätt och
bästa.
Katrineholm den l november 1902.
För skolrådet i Stora Malms församling:
Fritz Beskoiv.
Skolrådets ordförande.
Med anledning af förestående
inskränka vi oss till att anmärka, dels
att vi uteslutande hållit oss till hvad
som " i skolrådets protokoll eller
annorledes blifvit andraget af namngifna
personer och sålunda ej velat tillerkänna
lagligt vitsord åt uttalanden, för hvilka
ingen med sitt namn ansvarar, dels att så
länge den s. k. fria bevispröfningen ej
införts i lagen, den väl icke gärna heller
kan få tillämpning på
folkskollärarekåren. Denna skulle då komma i en
undantagsställning gent emot alla andra
samhällsmedlemmar i vårt land, och det
är mot en dylik undantagsställning, vi
alltid protesterat.
Den disciplinära myndighet, under
hvilken en präst lyder, plägar som
bekant icke använda en rent
subjektiv bevisningsmetod. Med hvad skäl
vill man då tillerkänna den disciplinära
myndighet, under hvilken en
folkskollärare lyder, större frihet gent emot
honom? Den »fria bevispröfningen» må
för öfrigt vara ett aldrig så förträffligt
redskap i händerna på en juridiskt
bildad domare, hvilken äger insikt oeh
förfarenhet i dess riktiga bruk. Men
den är ett utomordentligt farligt vapen,
ifall den skall efter behag få handteras
af personer, bland hvilka
rättsvetenskapen vanligen icke äger en enda
representant.
I tvistefrågans realitet hafva vi som
bekant ej ansett oss kunna taga parti
vare sig för hr Kronvall eller för
skolrådet. Vårt yrkande har endast varit,
att ingen må blifva lagligen dömd utan
att vara lagligen öfverbevisad, och denna
vår ståndpunkt kunna vi icke frångå.
Red. anm.
Redovisning
öfver tecknade bidrag till mina rättegångar.
Nordöstra Roslags kretsförening 2 kr.,
Mjölbyortens lärareförening 3 kr., Kinda
kretsförening 2 kr. 75 öre, Misterhults
skollärareförening 7 kr. 50 öre, Aspelandskretsen 3
kr. 50 öre, Sölvesborgsortens
skollärareförening 4 kr., Näsums kretsförening 30 öre,
Vemmenhögs härads kretsförening 3 kr. 25
öre, Eomeletraktens kretsförening l kr. 25
öre, Onsjö härads skolförening 6 kr. 75 öre,
Halmstadstraktens skolförening 4 kr. 35 öre,
Linde lärareförening 3 kr., Norra
Gestriklands kretsförening l kr., Järfsö-Undersviks
skolförening l kr. Summa 43 kr. 65 öre.
Ett varmt tack till de kära kamrater, som
därmed visat sitt deltagande!
P. A. Kronvall.
Skolbillen i England.
5.
Agrarpedagogik.
Striden örn Skolbillen har för Englands
agrarpolitiker och andra folkbildningens
fiender erbjudit ett kärkommet tillfälle
att fiska i grumligt vatten. För dem är
tydligen den skolbildning, som gifves
folkets barn i »board-skolorna» af allt
för stor omfattning, och »friskolorna»,
som mångenstädes med hänsyn till
lärarekrafter, skolsalar, skolmateriel och
skolgång snarare äro en parodi på skola,
anses rent af mönstergilla. För dem är
skolfrågans lösning mycket enkel. Man
behöfver endast ett litet antal
examinerade lärare, öfverlärarne. De öfriga
kunna vara oexaminerade biträdande lärare
af ganska ringa kvalifikation. Och för
att skaffa »friskolorna» en bättre
utrustning tager man helt enkelt medel
från de i ekonomiskt afseende bättre
situerade »board-skolorna». En dylik
ståndpunkt har till och med en statens
skolinspektör, J. A. Munday i Guernsey,
intagit. Folkskollärarekårens organ, The
Schoolmaster, som under hela striden
yrkat, att folkskolan skall få vara sig
själf och icke nödgas att stå såsom
tjänarinna åt något visst parti, svarar
härpå:
Ingen, som är förtrogen med de faktiska
förhållandena, skall neka, att »friskolorna»
och särskildt de examinerade lärarne i dessa
utföra ett viktigt arbete. Tvärtom måste
hvar och en erkänna, att dessa lärare under
de obilligaste villkor länge utfört det mest
plikttrogna arbete i statens tjänst.’ Men nu
är det just för att förbättra dessa villkor,
för att ställa hela »friskolesystemet» på en
fast ekonomisk grund och för att
undanrödja den skriande orättfärdigheten, att
halfva antalet af folkets barn skall åtnöjas
med en uppfostran under de eländigaste
förhållanden, som den ifrågavarande billen
har blifvit framlagd för parlamentet.
»Friskolesystemet» har haft sin uppgift att
fylla på en tid, då staten var likgiltig och
försumlig. Men nationens behof tvingar oss
oemotståndligt att syna detta system i
sömmarna. Det är var bestämda mening, att
den offentliga uppfostran skall bekostas af
offentliga medel och stå under offentlig
kontroll. För att häfda denna vår uppfattning
har det varit oss nödvändigt att peka på de
stora missförhållanden, hvilka
oundgängligen medfölja ett skolsystem, som till så
stor del hvilar på frivilliga gåfvor. Och
den är ingen sann vän af »friskolornas»
lärare och lärjungar, som nu vänder bort
sitt öga från dessa hufvudpunkter i frågan
och låtsar, som om allt vore väl beställdt.
Att i den offentliga diskussionen blunda
för de sorgliga förhållandena inom
»friskolan» är barnsligt, men rent af löjligt
förefaller ett sådant argument som detta,
att den uppgift, som nu föreligger, är icke
så mycket att tillgodose »friskolans>
ekonomiska behof som fastmera att stäcka
»board-skolesystemets» slöseri. Och ett
sådant argument frambäres af många, hvilka
borde veta bättre. I diskussionen om billen
hafva vi ofta fått höra, att lärarne vid
»board-skolorna» hafva för höga löner, att
de hafva fått allt för stor utbildning för att
undervisa folkets barn, att, som Mr Munday
uttrycker sig, det behöfves ingen annan
examinerad lärare vid en skola än
Öfverläraren. Hos många har den meningen
blifvit inarbetad, att det göres för mycket
för »board-skolorna», och att barnen där
lära för mycket. Dessa skulle tydligen icke
ogärna se, att en del af kostnaderna för
»board-skolebarnet» toges från detta och
användes till »friskolebarnet». Denna
tankegång och detta sätt att handskas med
nationell uppfostran måste emellertid såsom
varande i högsta grad nationellt ruinerande
energiskt tillbakavisas. När vi erinra oss
den stora fientlighet gent emot ett effektivt
uppfostringssystem, som är rådande hos
många af de högre klasserna i vårt land;
när vi därjämte erinra oss den stora
likgiltighet, som behärskar dem, hvilka det här
närmast gäller, nämligen föräldrarna till
våra skolbarn; när vi med ett ord se den
karakteristiska brittiska likgiltigheten för
uppfostran af framtidens medborgare, är det
uppenbart, att den politik, som går ut på
att höja »friskolan» på »b o ar d-skolans»
bekostnad är den, mot hvilken vi under den
närmaste tiden måste gå til strids.
Fr.
j
ULTOMTEN,
Skolbarnens jultidning,
har legat i pressen allt sedan slutet af
september månad. Tryckningen af de
många färgplanscherna har nu
fortskridit så långt, att fullt färdiga exemplar
kunde erhållas redan i slutet af förra
veckan. Mot insändande af 40 öre i
spar- eller frimärken fås fullständiga
pr of exemplar af Jultomten och
Turnme-liten. Praktupplagan erhålles likaledes
mot insändande af 60 öre. Endast
enstaka exemplar utsändas nu i början af
november; det allmänna utsändandet
börjar först längre fram i månaden. Det
torde nämligen ej vara lämpligt, att
barnen få sin jullektyr så långt före själfva
julen.
Tryckningen af jultidningarna pågår
visserligen fortfarande, men för
bestämmande af upplagornas storlek anhålles
vördsamt, att rekvisition göres pr
omgående. Vi trycka nämligen endast det
antal, som behöfs, och då det på grund
af de många färgtrycken åtgår en hel
månad för att få fullt färdiga exemplar,
kunna, sedan tryckningen en gång
af-slutats, icke flera exemplar hinna
åstadkommas före jul.
Rekvisition sker lämpligast pr
postan-visning (priset härpå är endast 15 öre
för belopp under 25 kronor) eller pr
brefkort eller genom användande af
rekvisitionsblanketten å förra numrets sista
sida. I de båda senare Mlen uttages
afgiften pr efterkraf. Enklast är att
rekvirera pr postan-visning. På den
åtföljande kupongen antecknas antalet
exemplar.
Hf Alla, som önska Jultomten
eller Tummeliten eller Fågel Blå
eller Sagas Julbok, torde skyndsamt
insända beställningar.
Adressen är endast:
Svensk Läraretidnings Förlag, Stockholm N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
