- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
893

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (1,090.) 19 november 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 47

SVENSK LÄRARETIDNING.

893

Rektor Åkerblom påpekade, att
katekesens uppställning i frågor och svar förledde
till utanläsning. Tal:n hade själf
motionerat vid kyrkomötet för att få bort denna
form.

Folkskolläraren G. V. Ekelund uttalade
sin glädje öfver inspektörens anvisningar:
man kunde således nu slippa utanläsningen
af katekesutvecklingen.

Inspektören framhöll slutligen, att
cirkuläret af år 1865 har den största omfattning
och bör fattas individuellt. Han ansåg tiden
icke vara lämplig för en omarbetning af
katekesen.

- Samnia fråga förekom äfven på
programmet for ett i Avesta nyligen
hållet Skolmöte, där folkskoleinspektören
Leksell likaledes inledde frågan och
framhöll åtskilliga synpunkter.

Förhoppningar uttalades under
diskussionen, att nästa års kyrkomöte skulle
åstadkomma enhet i bibelspråksöfversättningarna,
och flera talare visade sig vara afgjorda
motståndare till utanläsning af den
nuvarande katekesen, ty därigenom dödas
barnens religiösa känsla. Men de framhöllo
uttryckligen, att det vore nit om
kristendomen och ej afvoghet, som dikterade
deras ord. A andra sidan betonades, att om
nu katekesen slopades, skulle turen snart
komma till bibliska historien och måhäuda
i sinom tid till bibeln.

Reformkraf på undervisningen

i kemi. Vid Pedagogiska sällskapets
sammanträde härstädes förliden lördag
behandlades frågan om kemiundervisningen
på naturlär estadiet. Öfverläggningen
inleddes af ingeniör Klas Sondén med ett
föredrag örn undervisning i kemi och
varukunskap för praktiska behof.

Undervisningen i naturkunnighet, yttrade
talaien, har sin styrka just däri, att
densamma kan anknytas till erfarenheter från
det dagliga lifvet. Kemiundervisningen
erbjuder dock i detta afseende svårigheter.
Talrika exempel på kemiska eller skenbart
kemiska processer, som äro allmänt kända,
kunna ju påvisas. Sådana äro förbränning
i luft, anlöpning och rengöring af metaller,
släckning af kaik, fotografering, åtskilliga
lifsprocess.er, jäsning, multning, lösning af
salt, färgning af fibrer, garfning,
koagule-ring af ägghvita, klisterbildning af stärkelse,
tvättning med tvål, tegelbränning m. m.
Men alt direkt anknyta kemiundervisningen
till dessa kända processer har visat sig
alldeles för svårt, synnerligast på
elementar-stadiet, enär man därigenom kommer att
hos lärjungen kräfva förutsättningar, som
han icke äger. Man har därför måst för
denna undervisning använda serier af
försök,, ordnade .efter ett visst inre samband.
Emellertid har erfarenheten oförtydbart
visat, att det myckna arbete, som nedlägges
på denna undervisning, är i det hela föga
fruktbringande. Långt mera gagneligt skulle
det vara för lärjungen att i stället erhålla
undervisning i varukunskap.

Genom experiment med svafvelsyra
visade talaren, huru man på ett enkelt sätt
skulle kunna bibringa den kännedom om
nämda produkt, som för de flesta människor
är behöflig: syrans egenskaper,
användning, handhafvande och förvaring.

På liknande sätt borde man, naturligtvis
med nödig begränsning, meddela kännedom
om andra varor, t. ex. socker, glas, porslin
m. fl., och sålunda ersätta
kemiundervis-gen med varukunskap, »Materialierikunde».
Tid för ändamålet skulle kunna vinnas
därigenom, att man från andra
undervisningsområden utgallrade, hvad som lämpligen
kunde behandlas vid undervisningen i
varukunskap.

I den på föredraget följande
öfverläggningen deltogo hrr S. Almquist,
Kullgren, A, Meyer, T. Moll och K. A.
Vinell samt fröknarna Lilly Engström,
Anna Rönström från Lund, Maria
Asp-man, Ebba Syl van, Anna Kruse, Signe
Almquist och Ester Lager.

Rörande det ifrågasatta nya
undervisningsämnet voro åsikterna delade.
Allmänt uttalades emellertid den
önskan, att ingeniör Sondén framdeles måtte
erhålla tillfälle att genom lektioner eller
på annat lämpligt sätt ytterligare utveckla
och tydliggöra sin mening.

Föreläsningsverksamheten på

landsbygden. En föreläsningsförening
bildades i Hardeberga vid Lund den 28
oktober. Kyrkoherden Gr. Fröberg
utsågs till ordförande och folkskolläraren
J. B. Stenberg till föreståndare.
Föreningen skall börja sin verksamhet med
nästa kalenderår.

- Till en föreläsningsförening, som
skall bildas i Julita, Södrn., har
kommunen anslagit 200 kronor. I
kommittén för bildande af föreningen är bl. a.
invald folkskolläraren J. L. Vikman.

- I Risinge, Ostg., finnas redan 500
kr. till disposition för en
föreläsnings-förening, som man hoppas få till stånd
i vinter.

- Till föreståndare för
föreläsningsanstalten på Tjörn är vald
folkskolläraren Nils Helger därstädes. Sekreterare
vid anstalten är folkskolläraren Anders
Börjesson.

Göteborgs skolförening hade den

15 dennes sammanträde. Hr /. Olilander
redogjorde därvid för vissa iakttagelser
under ett skolbesök i Danmark. Särskildt
uppehöll sig talaren vid anordningarna
för efterblifna barn och skolans
hälsovård. I afseende på Skolhygienen
om-nämcles i främsta rummet
Skolläkareinstitutionen. Denna vore i Köpenhamn
nästan ny, yngre än t. ex. i Göteborg,
men ganska omsorgsfullt organiserad.
Ar 1900 voro sålunda icke mindre än
14 läkare anställda vid Köpenhamns
folkskolor med ett par skolhus hvardera
och bestämd mottagningstid i skolan.
För jämförelses skull erinrades, att
också i Norge Skolläkareinstitutionen
som-ligstädes vore mycket ändamålsenligt
ordnad.

Efter ’meddelanden från
skolresekommittén företogs diskussion öfver en af
läraresällskapet »Manhem» väckt fråga
om eget hem åt Göteborgs
folkskollärarekår. Öfverläggningen inleddes af hr P.
Holmen, som framhöll det önskvärda däri,
att lärarekåren förfogade öfver ett eget
hus med lokaler för
föreningssaniman-träden, läsrum m. m. Att målet ännu
vore aflägset, borde ej afskräcka. I
själfva Sträfvandena för dess uppnående
låge något sporrande för
sammanhållningen, inledaren omnämde slutligen,
att sällskapet »Manheni» som en ringa
grundplåt for företaget anhöll att få
öfverlämna 100 kronor.

Förslaget möttes med sympatier under den
följande öfverläggningen. Ett par
förutvarande medlemmar af skolföreningens
styrelse erinrade ock, att den plan, som nu
framlagts för skolföreniiigon, redan för ett
tiotal år tillbaka utgjort en älsklingstanke
inom styrelsen, där den ofta varit på tal,
ehuru den ej kommit att omsättas i
handling. Företaget vore visserligen, såsom ock
vid mötet anmärkts, vidtutseende, men just
därför vore det skäl att ej dröja med att
göra början, då ju idén vore god.
Hufvudstadens lärarekår hade redan gripit sig an
med arbetet för realiserandet af denna
tanke. Och hvarför skulle icke
folkskollärarekåren med lika godt hopp om
framgång som vissa andra sammanslutningar på
platsen kunna upptaga ett dylikt arbete?

. Föreningen uttalade sig för förslagets
syfte och beslöt att vid nästa
sammanträde tillsätta en kommitté af nio
personer med uppgift att utarbeta och för
skolföreningeii framlägga förslag till
bestämmelser örn förvaltningen af de
medel, som komma att insamlas m. m.,
Hvarjämte denna kommitté skulle
erhålla i uppdrag att intill slutet af år
1903 leda och ordna insamlingsarbetet.
Vid sammanträdet förekom solosång
af hr Anton Nordh, som
ackompanjerades af hr John Thorén.

Tjänsters tillsättning.

FÖRSLAG. Till läraretjänsten vid
Brovallen s folkskola, Folkärna. Kpbg: 1) vik.
därstädes Amalia Lindahl, 2) A. Törnqvist i
Krylbo, 3) J. E. Örnfeldt i Öster-Åker.

UTNÄMNINGAR. Till lärare vid högre
folkskolan i Onsala, Hall., har utnämts vice
pastor E. D. H. Adolfsson i Ingatorp.

VÄLDE,. Till folkskollärare, klockare och
organist i Öfver Lännäs, VnrL: A. J.
Vallin-der i Dillnäs.

- Till folkskollärare i NefvHslwg, Mim.:
vik. därstädes Otto Friberg (enhälligt).

- Till folkskollärare i Färnebo, Vrml.:
A. Dixner i Karlskoga (ensam sökande).

- Till lärare vid Porsnäs folkskola, Piteå
landsförsamling: E. Stenberg.

– Till folkskollärarinna i Träkumla, Gotl.:
Ester Norrby (ensam sökande).

- Till lärarinna vid Berga folkskola,
Badelunda, Vbtm.: Hilda Adolphson i Stora
Tuna,

- Till småskollärarinna i Jonstorp, Mim.:
Nanny Lundgren i Svanshall.

- Till småskolläiarirma i Söderbärke,
Kpbg: Emma Jansson i Malingsbo..

Fri middagsspisning erhålla 50
behöfvande folkskolebarn dagligen uti folkskolans
soppkokningsanstalt i Filipstad.

- Vid Tärna folkhögskola är till tredje
lärare utsedd agronomen Göran Mom en frän
Trollhättan och till sånglärare
musikdirektören C. J. Björling i Sala.

- En vacker gåfva har grefve G. Sparre
å Kr 0110 val l skänkt till Kalmar läns södra
folkhögskola och landtmannaskola, idet han
giivit tomt till nybyggnad tör skolan.

- Ett nytt folkskolehus skall för en
kost-af cirka 50,000 kronor uppföras i Ystad,
enligt beslut å kyrkostämma under förra
veckan.

- Ett anslag om 4,000 kronor hafva
stadsfullmäktige i Malmö beviljat till Malmö
förening för skollofskolonier mot villkor att
minst lika mycket tiliskjutes af enskilda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:32:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1902/0907.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free