Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,092.) 3 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRARETIDNING.
939
Pajala tillgodosedda, och att då en
tacksamhetsfest skulle kunna hållas, den
första fosterländska fest i Pajala.
J. G. Andersson "f*. Sistlidna
söndag afled i Linköping organisten, f. d.
folkskolläraren i Strå, Östg., Johan
Gustaf Andersson.
Han var född i Väder stad 1831, tog
folkskollärareexamen i -Linköping 1848
samt organist- och kantorsexamen
därsammastädes 1860. År 1862 blef han
efter tolf års verksamhet på annan ort
ordinarie folkskollärare och organist i
Strå. Läraretjänsten f rån trädde han
1890 men kvarstod som organist.
Ett tack från Norrland.
Genom folkskollärarinnorna fröken Hilda
Andersson och fröken Augusta Hellenius
har jag1 för mina skolbarns räkning*
emottagit etthundra kronor. Medlen användas
till 24 par skodon, diverse underkläder samt
frukost åt de fattigaste.
A barnens, föräldrarnas och egna vägnar
ber jag få uttala ett innerligt tack till alla,
som lämnat sitt bidrag. Gud skall
veder-gälla detta liksom ailt, som gjorts denna
höst och vinter för det hungrande
Norrland!
Kuivakangas den 26 november 1902.
Maria Henriksson.
Lärarinnan i Kuivakangas småskola.
För de många telegram och skriftliga
lyckönskningar, som jag med anledning- af
varningsmålets lyckliga utgång erhållit från
lärarekamrater i skilda delar af landet, får
jag härmed frambära min djupt kända
tacksamhet.
Sörgölet den 28 november 1902.
P. A. Kronvall.
Upprop till
småskollärarinnorna.
Ärade kamrater!
Inom vår kår har på vissa orter
försports en rörelse, som går ut på en
allmän opinionsyttring från kåren i afsikt
att bedja om förbättring i våra
ekonomiska förhållanden, därvid dock uti
if-vern stundom både motivering och ton
kommit in på afvägar. Det har därför
ansetts lämpligt att till centralstyrelsen
för S. A. F. insända motion i frågan.
Följande motion är ingifven, i hvilken
det synes oss, att vi hafva bedt om så
mycken förbättring, som med någon
utsikt till framgång för tillfället kan
begäras.
Det vore önskligt, om medlemmarna
af S. A. F. ville, såsom en kraftig
opinionsyttring i frågan, understödja
motionen ined att till centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening före
årets slut insända sitt tillkännagifvande
om att de instämma i denna motion,
hvilken är af följande innehåll:
Af de alltjämt stigande
lefnadskostna-derna finner sig undertecknad föranlåten
att till centralstyrelsen framställa en
vördsam anhållan om vidtagande af lämpliga
åtgärder för förbättrade löne- och
pensionsförhållanden för småskolans lärarekår. Att
närmare motivera denna anhållan torde icke
vara nödigt, enär centralstyrelsen förut
välvilligt vidtagit utredning för jämförelse
mellan vår och andra samhällsklassers
ekonomiska ställning1 och då funnit, att våra
löneförhållanden äro jämförelsevis små.
Utan att hysa den ringaste afund bedja
vi dock att såsom ett principskäl få påpeka,
att våra löneförhållanden, som förut i
regeln varit ungefär 50 procent af den
lagstadgade folkskollärarelönen, under de
senare åren betydligt understigit detta belopp,
samt att ålderdomsunderstödet, hvilket från
början var 50 procent af vår lön och sedan
på grund af de ökade löneinkomsterna höjts
enligt samma grundsats, efter det sista
äl-derstillägget icke blifvit höjdt.
I städerna och de större samhällena har
man ju under de senaste åren betydligt höjt
lärarekårens lön, och på många sådana
ställen gifver man tilläggspension. Men det
ojämförligt största antalet af nämda kår,
som på landsbygden ofta arbetar under
mera ogynnsamma förhållanden, får ju icke
mer än hvad som är lagstadgadt.
Med påpekande af med. d:r H. Lundbergs på
praktisk erfarenhet grundade förslag våga
vi vördsamt hemställa, att centralstyrelsen
ville snarast möjligt vidtaga lämpliga
åtgärder för att hos statsmyndigheterna utverka:
att småskollärarinnas (lärares) lön måtte
bestämmas till minst 350 kr. utom bostad
och vedbrand;
att tre ålderstillägg om hvartdera 50 kr.
måtte utgå efter 5, 10 och 15 tjänsteår;
att de s. k. oexaminerades lön måtte
höjas till hvad som är öfverensstämmande med
billighet och rättvisa, samt
att ålderdomsunderstödet måtte utgå med
minst 50 procent af de lagstadgade
löneförmånerna.
Instämmandet i förestående kan
uttryckas ungefär sålunda:
Undertecknade, medlemmar af N.
N.-kretsen, bedja härmed att få instämma
i den motion om småskollärarinnornas
löne- och pensionsförhållanden, hvilken
af småskollärarinnan Hanna Jönsson
in-gifvits till ^centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening.
Kamraterna uppmanas vänligt att
instämma i motionen och så skyndsamt
som möjligt insända detta instämmande
till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening j adr. Stockholm S.
Herrar folkskollärare ombedjas
vänligen att delgifva småskollärarinnorna
ofvanstående !
Östra Torn den 26 november 1902.
Hanna Jönsson.
En folkskollärares sociala och
rättsliga ställning" i Ostpreussen.
1.
För ett par veckor sedan har af
öf-verdomstolen i Berlin af gjorts ett mål af
sådan beskaffenhet, att det tilldragit sig
uppmärksamhet långt utöfver Preussens
gränser, och detta icke blott inom
folkskolans lärarekår, som det närmast
gäller, utan inom alla samhällslager från
de högsta till de lägsta. Den nära
treåriga rättegång, som föregått domen, har
blottat en mängd missförhållanden af
den mest upprörande beskaffenhet samt
till fullo ådagalagt, huru fullständigt
rättslös folkskolans lärarekår är gent
emot sådana landets mäktige, som för
både folkskolan och hennes lärare hysa
ett suveränt förakt.
Förhållandet är enligt Pädagogische
Zeitung i korthet följande:
I Ostpreussen ligger 18 km. från ryska
gränsen en stor kronodomän, Trakehnen,
till hvilken ett kungligt stuteri är förlagdt.
Denna står under förvaltning af
stuteriets stallmästare. Domänen har flera
skolor. Dessas lärare erhålla sin lön
delvis in natura. Så hafva de i likhet
med domänens Öfriga tjänstemän rätt
att erhålla skjuts för vissa resor, äfven
för enskilda ändamål.
Intill 1896 förspordes inga klagomål.
Lärarne behandlades förut såsom de
andra tjänstemännen. Men detta år
erhöll domänen en ny stallmästare, von
Gettingen, hvilken uppenbarligen ansåg
uppfostran af människor vara af vida
mindre värde än uppfödandet af hästar
och i öfverensstämmelse härmed
behandlade lärarne snarast som sina slafvar.
Skolförhållandena i Trakehnen urartade
snart till den grad, att de till och med
blefvo föremål för omnämnanden i
riksdagen. De fakta, som där kommo fram,
refererades af sundhetsrådet d:r
Paal-zow i Berlin uti en af honom utgifven
facktidning, Der Pferdefreund
(Hästvännen), under påvisande, att den nye
stallmästarens öfvergrepp hade sina mycket
allvarsamma sidor. Genom dessa
öfvergrepp hade nämligen socialdemokratien
under de senare åren vunnit större
utbredning, hvilket tydligt hade visat sig
vid riksdagsvalen. Till bevis för sina
påståenden hade d:r Paalzow dessutom
lämnat utförligare redogörelser för
förhållandena, och till dessa hade
skolornas öfverlärare, Otto Nickel, lämnat
materialet. Med anledning häraf åtalades
både Paalzow och Nickel för
förolämpning mot en kunglig ämbetsman. Denna
rättegång har nu vunnit sin afslutning,
och båda de anklagade hafva ådömts
böter, den förre 300, den senare 200
mark.
För att bevisa sanningen af sina
påståenden hade de anklagade låtit höra
en mängd vittnen, och sålunda kom det
i dagen, att hr von Oettingen icke blott
åsidosatt sina egna skyldigheter utan
ock på det mest hänsynslösa och
godtyckliga sätt behandlat folkskolornas
lärare. Under det domänens öfriga
tjänstemän vid alla möjliga tillfällen erhöllo
skjuts, fingo lärarne sådan högst sällan
och slutligen icke alls, då det gällde
deras egna angelägenheter, ja, ofta icke
ens, då de å tjänstens vägnar behöfde
den. Icke heller erhöllo de den
ersättning i penningar, som de hade rätt at^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
