Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (1,093.) 10 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
960
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
d) Hörande skolans historia.
38. Material till en svenska
folkundervisningens historia.
39. Ett skolhistoriskt museum.
e) Hörande folkskollärarnes ekonomiska och
rättsliga ställning.
40. Folkskollärarnes lönefråga.
(Motioner från Färs, Mönsterås och Smedstorps
kretsföreningar.)
41. Höjning af aflöningen för
undervisning i fortsättningsskolan. (Motion från
Filipstadskretsen.)
42. Pensionsfrågan. (Motioner från
Lidköping-Skara, Filipstads, Malmö, Sköfde,
Söderhamns, Visby, Växjö och Örebro
krets-föreningar.)
43. Änke- och pupillpensionen. (Motion
från Sköfdekretsen.)
44. Folkskollärarnes rättsliga ställning.
(Motioner från Kristianstads, Kullens och
Malmö kretsföreningar.)
45. Ny folkskollärarematrikel.
f) Hörande småskolepersonalens ekonomiska
och rättsliga ställning.
46. Småskollärarnes lönefråga.
(Motioner från Färs, Mönsterås och Smedstorps
kretsföreningar, från fröken Hanna Jönsson
samt från 220 småskollärarinnor.)
47. Höjning af ålderdomsunderstödet.
(Motioner från Mönsterås och Sköfde
kretsföreningar samt fröken Hanna»Jönsson.)
48. Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
II. Speciella föpeningsärenden.
a) Hörande föreningens organisation.
49. Centralstyrelsearbetets anordning.
50. Föreningens Jänsombud.
Länsombudens berättelser.
Val af länsombud.
51. Främjandet af föreningens utveckling.
52. Ombudsmöte 1903.
53. Rättshjälp åt föreningens medlemmar.
(Motioner från Malmö och Vinslöfs
kretsföreningar.)
b) Hörande föreningens ekonomi och
förvaltning.
54. Eedogörelse för ekonomien 1902.
55. Jultomtens pedagogiska stipendium.
56. Tummelitens gåfvomedel.
57. Kretsiöreningarnas beslut om
ansvarsfrihet.
58. Kretsföreningarnas beslut om arvoden.
59. Kretsföreningarnas beslut om
dagtraktamentets höjning.
60. Förslag om arvoden för 1903.
61. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
62. Ansvarsfrihet för litteraturkommittén.
63. Val af ledamöter i litteraturkommittéii
och af revisorer för granskning af
litteraturkommitténs räkenskaper.
64. Val af ledamöter i skolresekommittén.
c) Hörande föreningens förhållande till andra
institutioner.
65. Samverkan med Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Val af ledamot i styrelsen för Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag,
Val af ombud att vid bolagsstämma föra
talan för föreningens aktier.
Val af ledamöter i Sag-akommittén.
66. Samverkan med andra lands allmänna
lärareföreningar.
Val af korresponderande ombud.
67. Lifförsäkringsfrågan. (Motioner från
Färs, Misteihults, Komele, Ströfvelstorps,
Svedala och Västra Bara kretsföreningar
samt från hr P. N. Eklund i Genarp jämte
åtta andra föreningsmedlemmar.)
68. Pedagogisk småskrift för 1903.
69. Planläggning af årsskriftens innehåll.
70. Fördelning af arbetet för årsskriften.
Motioner.
Lärarnes rättsliga ställning.
Härom hafva inkommit motioner från
Kristianstads, Kullens, Malmö och Vinslöfs
kretsar. De förslag, som i afseende
härå framställas, gå ut på dels
ändringar beträffande den myndighet, som
äger utöfva bestraffning å lärarne, dels
ökning af straffgraderna, dels
tillförsäkrande af rätt £ör läraren att klaga öfver
alla slags bestraffningar och dels
slutliga anskaffandet af rättshjälp åt
lärarekåren.
a) Den straffande myndigheten.
Kristianstadskretsen hemställer i
afseende härpå, att centralstyrelsen måtte
verka för att folkskollärarepersonalen vid
förekommande fall framdeles må kunna
anklagas och dömas blott inför allmän
domstol och ej såsom hittills af skolråd
och domkapitel.
Malmökretsen framhåller, att den
domsrätt, som blifvit lagd i skolrådets hand,
icke åtföljes af något juridiskt ansvar,
och att därför godtycke och subjektiva
uppfattningar lätt kunna blifva
bestämmande, samt påpekar dessutom det
oegentliga däruti, att, såsom för närvarande
ofta händer, skolrådet uppträder både
såsom åklagare och domare gent emot
läraren. Den egendomliga
undantagsställning, som läraren därigenom
kommer att intaga, kan såväl för läraren
själf som f pr skolan blifva mycket
ödesdiger, och man måste därför på grund
af lärarekallets vikt göra anspråk på
att i berörda afseende komma i en med
andra ämbetsmän likartad rättslig
ställning. Kretsen anser därför, att
skolrådet härutinnan endast borde äga en
anmälnings- och åklagaremakt, men att
varningsrätten borde tagas från
skolrådet och förläggas till någon högre
myndighet t. ex. domkapitlet.
b) Straffgraderna.
Kullenskretsen anser de i
folkskolestadgans § 32 angifna straff gr åder vara för
få och föreslår, att första stycket af
nämda paragraf måtte erhålla följande
lydelse :
Skulle någon ordinarie folkskollärare
befinnas oskicklig till eller försumlig i
förrättandet af sin tjänst eller ådagalägga
sådant uppförande, att han ej bör som lärare
längre bibehållas, må skolrådet äga att,
sedan det, utan att han i hvarje särskildt
fall däraf bättrat sig, tilldelat honom hvar
för sig och i följande ordning föreställning,
varning och suspension på tid från och med
en månad till och med ett år, skilja honom
från befattningen såsom folkskollärare med
åtföljande lön. Hvarje bestraffningsgrad
skall till skolrådets protokoll föras och
läraren därom erhålla del antingen inför
skolrådet vid ett dess sammanträde eller på
skolrådets försorg genom kronobetjäningen,
och äge läraren rätt att i hvarje särskildt
fall, inom trettio dagar efter det han af
beslutet erhållit del, anföra besvär i den
ordning,’ som är bestämdt för besvär öfver val
af lärare.
Malmökretsen anser, att en ny
straffgrad nämligen suspension bör införas.
c) Eätt att klaga öfver alla slags
bestraffningar.
Kullenskretsen erinrar om ett slag af
bestraffningar, som icke omnämnas i
folkskolestadgan, men som det oaktadt
af skolråd ofta användas, och som gå
under olika benämningar, såsom
tillrättavisningar, erinringar, förmaningar och
dylikt, och framhåller, att olika
meningar äro rådande beträffande lärarens
rätt att öfver dylika
bestraffningsåtgär-der anföra besvär. Kretsen anser
synnerligen nödigt, att det bringas reda i dessa
förhållanden, och hemställer därför, att
till § 32 i folkskolestadgan måtte läggas
ett nytt moment af följande lydelse:
Läraren äge ock rätt att öfver hvarje
annan af skolrådet gifven bestraffning, som,
ehuru den icke är att hänföra till någon
af i föregående moment nämda straffgrader,
likväl anses så viktig, att den föres till
skolrådets protokoll, i samma ordning som i
mom. l nämts, anföra besvär.
d) Rättshjälp.
Vinslö f skr etsen framhåller svårigheterna
för lärare att, då de blifva utsatta för
trakasserier, själfva kunna på lämpligt
sätt sköta erforderliga rättegångar samt
hemställer, att centralstyrelsen måtte
åter taga i öfvervägande, om icke tiden
vore inne att för skollärarekåren anställa
ett juridiskt biträde.
Äfven Malmökretsen erinrar om det
länge närda önskemålet, att Sveriges
allmänna folkskollärareförening måtte
skaffa sig .ett särskildt rättsligt biträde.
Hvad ärendets behandling angår,
hemställer Kullenskretsen, att centralstyrelsen
måtte för vidare utredning utskicka
frågan om lärarnes rättsliga ställning till
behandling i de olika kretsarna.
Småskollärarinnornas lönefråga.
Från åtskilliga småskollärarinnor
hafva till centralstyrelsen inkommit
skrifvelser med tillkännagaf Vänden, att de
instämma i fröken Hanna Jönssons motion.
Sekreteraren i Mönsterås-kretsen
beklagar, att ett fel insmugit sig i det från
nämda krets till centralstyrelsen insända
protokollet. Kretsens beslut var, att den
önskade två ålderstillägg icke å 50 kr.
utan å 100 kronor hvartdera efter fem
och tio års tjänstgöring.
En professur i
pedagogik.
Styrelserna för Pedagogiska
sällskapet, Stockholms läraresällskap och
Stockholms folkskollärareförening hade
inbjudit intresserade till ett möte i måndags
afton å Vetenskapsakademiens hörsal för
att öfverlägga om möjligheten att få till
stånd en professur i pedagogik.
Ungefär ett hundratal hade hörsammat
inbjudningen, och bland de närvarande
märktes ecklesiastikministern C. von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
