Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,094.) 17 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
980
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
märkte vid granskning af Gäfleborgs
läns landsbok för år 1898,
att den 19 juli 1898 till Färila skoldistrikt
utanordnats lönetillskott för berörda år med
233 kronor 33 öre för läraren vid en mindre
folkskola Erik Eklund, som undergått
vederbörlig examen den 5 juni 1888, ehuru
lönetillskott först från och med början af
kalenderåret närmast efter det, hvarunder lärare
eller lärarinna efter undergången pröfning
oförvitligt tjänstgjort under sammanlagdt
tio tjänsteår, finge utgå med ofvannämda
belopp, samt skoldistriktet vid sådant
förhållande till aflönande af bemälde lärare år
1898 ägt att af statsmedel bekomma endast
200 kronor.
Genom utslag den 10 april 1902 dömde
kammarrätten, att 33 kronor 33 öre
skulle återbäras.
Såväl t. f. landskamreraren som
skolrådet i Färila anförde besvär häröfver,
men k. m:t har ej funnit skäl att i
kammarrättens utslag göra ändring.
Organist skall vara
examinerad. Vice pastorn Johan Vallman har
på uppdrag af Amots kapellförsamling
anhållit, att k. m:t täcktes lämna
församlingen tillstånd att få till organist och
klockare antaga läraren vid församlingens
fasta folkskola vid Åmots bruk,
examinerade folkskolläraren E. O. J. Bergvall,
utan hinder däraf att han icke aflagt
organistexamen. Domkapitlet i Uppsala
anförde i infordradt utlåtande, att
hvarken vederbörligt tillstånd till
folkskollärare-, klockare- och
organisttjänster-nas i församlingen förening lämnats
eller tillräckliga skäl för den sökta
dispensen syntes föreligga, och k. m:t har ej
heller funnit skäl att till ansökningen
lämna bifall.
Klockare- och organistpension.
Kyrkoherden E. Sundelius har såsom
ordförande i Stora Skedvi församlings
kyrkostämma hos k. m:t gjort
ansökning om fastställelse å kyrkostämmans
den 3 augusti 1902 fattade beslut attbevilja
klockaren och organisten i föramlingen
Fr. Fernblad, hvilken den l maj 1903
kommer att frånträda sin befattning,
en årlig pension af "300 kronor från
sistnämda dag. K. m:t har den 28
november förklarat hinder icke möta för att
ifrågavarande kyrkostämmobeslut må gå
i verkställighet.
Svenska språkets segertåg genom
landets finsktalande bygder fortgår
alltjämt. Från och med nästa läsår blir,
enligt hvad Malmbergets Tidning
meddelar, svenskan enda undervisningsspråket i
alla skolor inom landets nordligaste
inspektionsdistrikt, hvilket omfattar de
vidsträckta socknarna Gellivare, Juckasjärvi
och Karesuando, där finska språket för
endast några få år sedan var så godt
som enahärskande. Det bästa af allt är,
att befolkningen öfverallt med glädje
hälsar denna förändring och är
synnerligen angelägen, att barnen skola lära
sig att förstå och begagna riks-språket.
Kurs för utbildande af
skolkökslärarinnor kommar att anordnas på
Nääs från den 7 januari till den 17
februari 1903. Såsom deltagarinnor i
denna kurs mottagas sex på landsbygden
tjänstgörande folltskollärarinnor, hvilka
erhålla undervisning, bostad och mat
kostnadsfritt under kursen. Ansökningar,
med bifogande af präst- och
tjänstgöringsbetyg samt afskrifter af andra
lämpliga intyg, böra med första insändas till
föreståndaren för Nääs
slöjdlärareseminarium, adress Floda station.
Folkskoleinspektionen. Såsom
vi förut omnämt, beviljade Västerbottens
läns landsting för åren 1903 och 1904
ett anslag af 1,000 kr. som bidrag till
arvode åt en för länets södra lappmarks
kontrakt - med undantag af Sorsele
socken - anställd folkskoleinspektör,
som uteslutande skulle ägna sig åt
fullgörande af detta uppdrag.
Då emellertid biskop Johansson anser,
att arvodet för inspektören ej kan
sättas lägre än 3,000 kronor utom
resekostnadsersättning, men af statsmedel ej mer
än 1,500 kr. kunnat utverkas som bidrag
till hans lön, är landstingets bidrag
otillräckligt, hvadan biskopen uppgifvit
tanken på en dylik inspektör, och det
beviljade landstingsanslaget kommer ej
att tagas i anspråk.
Skolan och det arbetande
samhället. Öfver detta ämne höll f. d.
norska statsrådet J. A. Bonnevie å Ve*
tenskapsakademiens hörsal i måndags
afton på inbjudan af Nordiska föreningen
inför en talrik och intresserad publik
ett synnerligen tankedigert och väl
fram-sagdt föredrag.
Tal:n framhöll, huru beroende samhället
är af skolans hjälp för att kunna arbeta sig
fram, och det icke blott i kulturellt utan
ock i praktiskt hänseende. Forntidens enkla
förhållanden såväl i skolan som samhället
finnas ej mer, ty gränserna mellan
samhällslagren hålla på att jämnas ut och
skolan har fått en högre uppgift. Nu gäller
det att skolan kan utveckla ungdomens
arbetsduglighet och icke vara en
»korfstopp-ningsmaskin». Man bör göra allt hvad som
göras kan för att stödja ungdomen under den
kritiska öfvergångstid, som följer på afgången
från skolan. Man bör lära barnen från första
början att väl använda tiden inne och
ute, dock utan att öfveranstränga dem. Då
skola de ock i skolan göra sin plikt och
deras kunskapstörst skall väckas. Men
hvilka medel borde för ändamålet väljas?
Förkortning af studietiden, läxläsningens
förläggande till skolan, så att ungdomen hade
den öfriga delen af dagen fri eller
disponibel för arbete i hemmet. Ty skolan hade
alldeles gifvet som en af sina förnämsta
uppgifter att förbereda för arbetet.
Föredraget hälsades med lifliga
handklappningar, och Nordiska föreningens
ordförande professor G. De Geer
framförde ett varmt tack till föreläsaren,
hvilken som bekant varit öfverlärare vid
Kristiansands katedralskola och
folkskoleinspektör i Trondhjems stift, innan
han blef ecklesiastikminister.
Ungdomens estetiska
uppfostran. Vid Malmö folkskollärareförenings
möte den 6 dennes förelåg ett af en för
ändamålet tillsatt kommitté afgifvet
förslag till vidtagande af sådana åtgärder,
som kunde främja ungdomens estetiska
uppfostran.
I förslaget, som af mötet godkändes,
uttalades bl. a. följande:
Frågan om att tillföra det uppväxande
släktet en allsidig estetisk bildning innebär
i stort sedt ingenting mindre än en
omgestaltning af hela vårt uppfostrings- och
undervisningsväsen. De många nya problem,
som därvid framkomma, kunna endast lösas
genom en samverkan af landets konstnärer
och pedagoger. Den estetiska
bildningsfrågan borde därför tagas om hand af en
hela landet omfattande förening, som kunde
i sig innesluta flera lokalföreningar, bildade
på orter, där ett tillräckligt stort antal för
saken intresserade personer finnas. Genom
lokalföreningarna kunde ett mera allmänt
intresse för saken väckas och underhållas.
Dessutom vore det möjligt att vid val af
medel och metoder kunna taga särskild
hänsyn till de olika orternas och
landskapens säregna förhållanden.
[ öfverensstämmelse med
kommittera-des förslag beslöts,
att kretsföreningens styrelse skulle utfärda
upprop till bildandet af en förening för
vården af barnens och ungdomens estetiska
uppfostran; att skolsalarna försöksvis skulle
prydas med billiga men goda konstverk, för
hvilkas anskaffande till en början vädjas till
lärares och lärarinnors offervillighet, att
försök skulle göras med blomsterodling i
skolrummen, att hemställan må göras hos
skolrådet om anskaffande af nödiga ramar och
blomsterbord, att förslag väckes om
anläggande af skolträdgårdar, att för
lärarepersonalen estetiska bildningskurser särskildt
uti teckning1 måtte anordnas.
Om skolhygien på landsbygden
uppstod vid Tveta härads,
folkskollärare-förenings möte i Jönköping den 6 dennes
en liflig diskussion. I sitt
inlednings-föredrag framhöll läraren G. Blomqvist
i Jönköping en hel del hygieniska
missförhållanden, som i hög grad sprida
sjukdomar och försvaga det uppväxande
släktet. Bland dessa påpekade talaren i
främsta rummet den ännu på flera ställen
brukliga seden att använda skolsalen för
olika slags möten, till hvilka åtskilliga
lungsiktiga och andra sjukliga personer
samlas och genom upphostningar o. d.
lämna en mängd sjukdomsbaciller efter
sig? hvilka sedan genom städningen, som
i många fall förrättas af barnen, spridas
omkring i salen och på samma gång i
stor mängd inandas af de små.
Under den lifliga diskussionen voro
alla ense om att något från skolans sida
borde göras, men då man ej var beredd
på att nu fatta definitivt beslut rörande
de lämpligaste åtgärderna, uppsköts
frågans slutbehandling till nästa möte.
Huru väcka och underhålla
intresse för nyttig läsning hos
Ungdomen? Denna fråga kom under
behandling vid Södra Västmanlands
lärareförenings möte i Köping den 6
dennes och inleddes af ordföranden,
folkskolläraren F. Edén i Svedvi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
