Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (1,094.) 17 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
986
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
des redan 1872 på den plats, han vid
sin död innehade, och utnämdes efter att
år 1876 hafva aflagt organist- och
kantor sexamen i Linköping jämväl till
organist och kantor i Mariefreds och Kärnbo
församlingar.
Boman var en sin skolgärning varmt
hängifven, duglig lärare, en
själfständig-karaktär, god kamrat och verksam
medlem af S. A. F. allt sedan nämda
förenings stiftande år 1880.
Hans intresse och ovanliga praktiska
duglighet togs i det lilla samhälle, där
han var satt att verka, flitigt i anspråk
på skilda områden. Så var han sedan
många år ledamot af Mariefreds
stadsfullmäktige och deras sekreterare, ledamot
af stadens drätselkammare och beklädde
jämväl andra kommunala uppdrag.
För de folkliga upplysnings- och
upp-uppfostringssträfvandena intresserade han
sig också lifligt. Var sedan 5 år
tillbaka ordförande i Mariefreds
blåbands-förening samt ordförande i Mariefreds
missionsförening af Svenska
missionsförbundet.
Under några få år dref han en mindre
boktryckerirörelse och utgaf Mariefreds
Nya Tidning men öfverlämnade kort
före sin död denna affär i andra händer.
Då han, sjuklig som han under senare
åren varit, kände krafterna svika, anhöll
han om afsked från samtliga sina
tjänstebefattningar från och med detta års
slut. Men just som allt var klart och
han stod färdig att i lugn och rö
tillbringa sina återstående dagar i ett godt
och bekvämt hem i af honom själf
uppfördt eget hus - ett af de vackraste i
Mariefred - kallades han plötsligt till
det bättre hemmet bortom all äflan,
kamp och strid.
Han sörjes närmast af efterlefvande
maka och flera barn, af hvilka äldsta
dottern är lärarinna vid Solna folkskola.
O. B-m.
K. A. Hagström f. Den 9 dennes
afled i sitt hem efter en längre tids sjuk- i
lighet kyrkoherden i Botkyrka och Salem
Klas Alfred Hagström.
Han var född 1846 i Blacksta, hvarest
fadern var folkskollärare. Han
prästvigdes 1871, blef 1880 kyrkoherde i
Mariefred och 1893 i Botkyrka.
Tidtals ägnade han sig åt lärarekallet,
exempelvis såsom vikarie vid
pedagogierna i Linde och Mariefred. Han ägde
en mindre vanlig undervisningsförmåga
och anlitades mycket som
konfirrnations-Järare. Som skolrådsordförande var H.
synnerligen nitisk och öm om
skolväsendet, besökte ofta sina 14 skolor, gladdes
att där se ljus och glädje råda, ville
hafva examina som afslutningsfester och
höll själf gedigna afslutningstal.
Lifligt intresserad af pedagogiska
spörsmål och föreningsverksamhet, var H. mån
g-årig medlem af S. A. F., först i
Strängnäskretsen och sedan i Södertörnskretsen.
Han höll vid mötena ofta föredrag, däraf
två utkommit i tryck, nämligen
»Folkskolan och djurskyddet» samt
»Pesta-lozzi den originelle pedagogen.» Han
medverkade till bildande af Botkyrka
föreläsningsförening och höll där förlidet
år en serie föredrag.
Framstående talare och predikant
ägnade han mycken tid åt biografiska
studier samt utgaf »Strängnäs stifts
herdaminne».
Ä. Nygren f. Den 10 dennes afled
i sitt hem vid Garpenbergs bruk
folkskolläraren Adolf Nygren efter en lång
och tärande sjukdom.
Nygren, som. var född i Falun år
1847 och utgick 1873 från Uppsala
folk-skollärareseminarium, kom först till Ore
men flyttade redan följande år till
Garpenberg, där han sedan haft sin
verksamhet.
Han har gjort sig känd som en nitisk
och skicklig lärare, och innan sjukdomen
kom, behöfde han aldrig inställa arbetet i
skolan en enda dag på grund af
»sjukdomsfall för läraren». Men för ett par
år sedan angreps han af en blodsjukdom,
som, oaktadt många och skickliga
läkare söktes, slutligen förvandlade
honom till ett lefvande skelett. Utan
egentliga plågor insomnade han
bokstafligen sistlidna onsdag. Skolan har skötts
af vikarie detta år.
Utom den egentliga lärarebefattningen,
har N. haft anställning å brukskontoret
samt i många år tjänstgjort som
siffer-revisor vid flera af de kringliggande
bruken. Inom kommunen har han utom
andra uppdrag äfven varit revisor för
flera kassor.
N. var en god kamrat och hade
genom sitt vänsälla och flärdfria väsen
skaffat sig en stor vänkrets. Han
sörjes närmast af efterlämnad maka samt
en dotter, gift med organisten M.
Vall-gren i Leksand.
Frid öfver den hänsofnes minne!
O. H.
K. Ä. Kastberg f- Efter en tids
sjuklighet afled den l dennes å
akademiska sjukhuset i Uppsala
folkskolläraren, organisten och klockaren i Hållnäs
Karl Adolf Kastberg.
Född år 1828 i samma församling, där
han fick utföra sin lifsgärning, tog han
1844 organist- och kyrkosångareexamen
i Stockholm samt 1848
folkskollärareexamen i Uppsala och blef år 1857
ordinarie folkskollärare, klockare och
organist i Hållnäs.
Utom dessa sina ordinarie befattningar
skötte han med ordning, nit och
noggrannhet åtskilliga förtroendeuppdrag
under en lång följd af år. Så var han
uppbördsman af prästerskapets löner,
ordlörande i brandstodskommittén och
god man för granskning af
förmyndarskap. En god, vänfast och pålitlig man
af den gamla kärnstammen sörjes han
uppriktigt af släktingar och
församlingsbor.
Vid jordfästningen, som ägde rum i
Uppsala den 5 d:s, höll pastor Törner en
innerlig dödsbetraktelse. Stoftet fördes
sedan till Hållnäs.
Ett löneregleringsförsfag.
Då såväl folkskollärarnes som
småskollärarinnornas lönefråga ånyo bragts
på tal och möjligen kommer att
behandlas af centralstyrelsen inom den
närmaste framtiden, torde det tillåtas
undertecknad, som med uppmärksamhet
följt lönefrågans utveckling under de
senaste 25 åren, att uttala sin mening
härom.
Då det är fråga om löneregleringar,
måste å ena sidan tillses, att de
verkligen komma dem till godo, för hvilka
de äro afsedda, å andra sidan att
an-anspråken ej ställas allt för högt,
emedan man då -riskerar att ej få dem
uppfyllda åtminstone under en generation.
1900 års lönereglering medförde
visserligen den fördelen, att folkskollärarne
fingo ett tredje ålderstillägg på 100 och
småskollärarinnorna ett andra dito på
50 kr. Att detta var en förbättring
må tacksamt erkännas. Men den kom
tyvärr endast äldre lärare och lärarinnor
till del. Kofodrets utbytande mot 100
kronor kontant blef i själfva verket till
vederbörande skoldistrikts favör, enär
de flesta af dem med god smak
stoppade statsbidraget härtill i egna kassor.
Någon egentlig förhöjning af lönen
utgjorde det icke heller, ty i ett flertal
skoldistrikt utgjorde nog
kofodersersättningen 100 kr. förut. Emellertid var nog
detta den enda lösning af lönefrågan,
som då kunde genomföras.
Att denna lösning dock icke var
slutgiltig, framgick tydligt under
riksdagsdebatten. Betecknande i detta fall är
landshöfdingen friherre Palmstiernas
uttalande. Efter att hafva yrkat afslag
på utskottets hemställan örn
löneförbättring yttrade han nämligen enligt
riksdagsprotokollet:
Det har visserligen sagts af den siste
talaren (biskop Billing1), att frågan
härigenom skulle blifva definitivt ordnad. Men
då man känner, hvilken utmärkt
organisation folkskollärarne äga, kan man vara
öfvertygad om, att det icke skulle dröja länge,
innan de ytterligare funne på någonting,
som de ansåge sig väl behöfva.
Det är sålunda ingenting oväntadt,
att frågan kommer upp igen, ehuru
tidpunkten måhända icke är riktigt väl
vald, men mera därom här nedan. Nu
något om de anspråk, som kunna anses
fullt berättigade.
Fullt ense med dem, som påyrka
grundlönens höjande, vågar jag dock
icke tillstyrka förslaget om 1,400
kronors maximilön, enär jag fruktar, att
det är outförbart inom det närmaste
kvartseklet, och i så fall skulle det
komma endast ett försvinnande fåtal
af nu tjänstgörande lärare och lärarinnor
till god. Däremot torde en minimilön
af 800 och en maximilön af 1,200 kr.
kunna genomdrifvas inom en ej allt för
aflägsen framtid, hvarför det torde vara
klokast att rikta ansträngningarna i den
riktningen. Alderstilläggen synas inig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
