Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,095.) 24 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄRARETIDNING.
1,001
gynnsamt ställda ( än i de nuvarande
flickskolorna.
Kommittén anser således, att kvinnlig
lärjunge i samskolans tre högsta klasser
må på målsmans framställning kunna
erhålla befrielse från viss del af
undervisningen, dock att denna befrielse ej ut-,
sträckes till mera än ett af de främmande
språken jämte en del af matematiken;
men att lärjunge, som begagnat sig af
nu nämda rättighet, ej nia äga tillträde
till realskolexamen.
Det sökta och skrufvade i denna
argumentation faller hvar och en i
ögonen. Huru oberättigadt det
anspråket är, att de lefnadsbanor, till
hvilka realskolexamen af såge att
bereda kompetens, skulle förbehållas
för de »två-språkiga» skolornas
lärjungar, framgår för öfrigt däraf, att
enligt hvad kommittén själf meddelar
för inträde på de flesta af dessa
lef-nadsbanor nu fordras antingen endast
ett främmande språk eller ock intet.
Realskolexamen införande skulle
således blott leda till Ökadt kinesen!
Och detta ehuru meningen med hela
reformen just varit att lätta på det
examens-ok, som vi så länge under
stigande knot burit. Att ett så
reaktionärt förslag skulle vinna
regeringens och riksdagens bifall lärer väl
näppeligen kunna befaras.
Som vi redan nämt hafva ock två
af kommitténs mest framstående
ledamöter eftertryckligen protesterat
däremot. En af dem, lektor Nils
Höjer, har såsom medlem af 1899
års s. k. tremannakommitté biträdt
dennas yrkanden, men förklarar nu,
att han" i vissa mindre väsentliga
punkter kunnat vara med om
läroverkskommitténs härifrån afvikande
förslag.
Däremot anser jag mig - säger han
(II: 783) - böra på det bestämdaste
vidhålla mitt förut framställda
yrkande, att nederskolans examen måtte
kunna afläggas i ett främmande språk,
och att engelskan måtte blifva
valfri i nederskolan på så sätt, att de
lärjungar, som därifrån på målsmäns
begäran befrias, måtte i stället
sysselsättas med slöjd. Skälen för dessa
yrkanden äro lika tillämpliga på
kommitténs realskola och realskoleexamen.
Kommittén vill medgifva, att
realskoleexamen äflägges utan franska och
med underbetyg i ett af de andra
främmande språken. Lärjungen måste
således hafva läst bägge språken, men
behöfver vara godkänd i blott ett, ja i
skrifningen behöfver han icke vara
godkänd i något. Långt bättre än.att i
realskoleexamens skriftliga prof fordra
godkända insikter i modersmålet och ett
annat ämne, å. v. s. antingen i
matematik eller i ett af de främmande språken,
tyska eller engelska, samt att i själfva
realskoleexamen fordra godkända insikter
i alla ämnen utom ett, vore väl att i
de skriftliga profven fordra godkänd i
modersmålet, matematik och ett
främmande språk samt i själfva examen
godkända insikter åtminstone i ett
främmande språk, huru fordringarna för öfrigt
än måtte ställas. Lärjungar som blott
behöfva ett språk - och de äro många
- kunde då få tillfälle att koncentrera
sig på detta. Enligt det förslag, som
kommittén framställer till
slöjdundervisningens anordning vid de allmänna
läroverken, skulle sådan icke omedelbart
kunna införas vid alla sådana läroverk
och slöjdtimmar således icke kunna
ovillkorligen insättas i stället för engelska
för lärjungar, som bortvalt detta språk,
men detta är väsentligen en anslagsfråga.
Om kommittén begärt 30,000 kr. i stället
för 15,000 kr., torde det varit för
behofvet fullt tillräckligt, och i hvarje
fall utgör den omständigheten, att icke
alla statens läroverk kunna omedelbart
införa slöjdundervisning, intet skäl att
förhindra uppkomsten af privata skolor
med slöjd i stället f Or engelska.
Kommittén uttalar den allmänna
uppfattningen, »att fordringarna på
allmänbildning ej få sättas högre än nödigt
är». Om det nu så är, att de flesta af
de fackskolor, kurser och
tjänstebefattningar, till hvilka realskoleexamen
enligt kommitténs förslag skulle gifva
kompetens, för närvarande icke hafva mer
än ett främmande språk eller alls intet
bland sina inträdesfordringar, och
kommittén, så vidt jag kunnat se, icke
anför något skäl, hvarför
inträdesfordringarna skulle för det ena eller andra i
nämda afseende höjas; och om man
vidare icke kan med några giltiga skäl
ådagalägga, att insikter i två främmande
språk äro eller böra vara en ingående
del i den svenska medelklassens
allmänna bildningskurs i och för sig; så måste
man komma till den slutsatsen, att
realskoleexamen bor få afläggas med blott
ett främmande språk.
De nu gällande inträdesfordringarna
vid fackskolor och specialkurser må göra
»intrycket af ett brokigt virrvarr», men
bakom detta virrvarr torde betraktaren
kunna spåra en sträfvan hos den ena
som den andra att inrätta sig efter sina
praktiska behof. För närvarande fordras
intet främmande språk för inträde vid de
Tekniska elementarskolorna, hvilket tyckes
vara en särdeles lycklig bestämmelse,
eftersom "dessa skolor ofta få sina allra
bästa elever från folkskolorna. På samma
sätt är det med Tekniska aftonskolan i
Stockholm, hvad Maskinyrkesskolan och
Byggnadsyrkesskolan angår, likaså med
bergsskolorna i Falun och Filipstad och med
specialkurserna för länsmän, hvarjämte
insikter i främmande språk icke
ovillkorligen fordras för inträde vid
landtbruksinstitut. Ett främmande språk fordras
enligt 1898 års cirkulär för inträde i
järnvägselevkurs, afsedd för lägre
tjänstebefattningar vid linjen, likaså för
inträde i de enligt särskilda cirkulär
inrättade postelevkurserna och för inträde
vid Chalmers tekniska läroanstalt utom i
skeppsbyggerifacket.
Om man icke antager, att
realskoleexamen kommer att blifva den vanliga
vägen för folkskollärare, så kunna de
fa@kskolor, kurser och tjänstebefattningar,
till hvilka denna examen enligt
kommitténs förslag skulle bereda kompetens,
icke lämna plats för mer än omkring
300 elever om året. Öfver hälften af
detta antal behöfver intet eller blott ett
främmande språk. Detta borde ensamt
för sig vara en tillräcklig grund att
medgifva examens afläggande med ett språk.
Kommittén inlägger en allvarlig
gensaga mot att Ȍtskilliga korporationer
aflas att för sin rekrytering af nya
arbetskrafter uppställa fordringar, som ej
stå i skäligt förhållande till de
ifrågavarande tjänsternas art och därmed
förbundna förmåner», och föreslår i
sammanhang därmed, att realskoleexamen
måtte berättiga till inträde vid
Farma-ceutiska institutet och
Tandläkareinstitutet. Jag är något tveksam, om icke
studentexamen kan hafva goda skäl för
sig åtminstone vid det förstnämda
institutet, och jag är ganska säker, att
kommittén är inne på orätt väg, då den
ställer realskoleexamens införande i
utsikt som erforderlig allmänbildande kurs
för landtofficerare och veterinärer. I
hvarje fall synes det icke vara rätt
konsekvent att i tvifvelaktiga fall upphäfva
studentexamen som kompetensprof och
att öfverlästa realskoleexamen med
obligatoriska fordringar, som icke äro för
pluraliteten af nöden. Det ena torde
dock stå i ett visst sammanhang med
det andra. Men om man därigenom gör
realskoleexamen mera passande för
tandläkare och apotekare, gör man den icke
på samma gång mindre lämplig för dem,
för hvilkas skull den är införd och allra
mest af behofvet påkallad?
I Norge kan Middelskoleexamen
afläggas i ett främmande språk och äfven
med undervisningsdepartementets
medgifvande skola inrättas, som meddelar
undervisning i ett sådant språk. I
Danmark fordras väl två främmande språk
i Almindelig Forberedelseseksamen, men
denna examen ligger i det hela betydligt
högre än den hos oss föreslagna
realskoleexamen, och detta är en väsentlig
orsak till att den ej fyllt sin uppgift
såsom medelklassens bildningskurs, och
att man nödgats inrätta en ny examen
med väsentligen lägre fordringar för
detta behof.
För att icke för många elementära
språkstudier måtte kastas på gymnasium,
är det nödvändigt att fordra insikter i
två främmande lefvande språk för
inträde därstädes. Men däraf följer alls
icke, att man bör ställa samma fordran
på realskoleexamen, antingen den sättes
som slutmål för en nederskolans
sidolinje eller för hela nederskolan. Och
genom att uppställa denna fordran tyckes
kommittén hafva på ett kraftigare sätt
bidragit att locka in på gymnasium eller
»den lärda vägen» sådant folk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
