Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,095.) 24 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r-52
SVENSK LÄRARETIDNING.
1,005
och .samtliga länsstyrelser i riket, till
domkapitlen (och genom dem till de
särskilda läroverken), universiteten i Lund
och Uppsala, högskolorna, de olika
militära skolornas styresmän o. s. v.
Slöjdundervisningsblad från
Nääs har utsändt sitt sista nummer
for detta år. Mot sedvanan innehåller
1 detta icke någon anmälan till
prenumeration på en följande årgång utan i
stället det tillkännagifvandet, att tidningen
med detta sista nummer af dess
adertonde årgång upphör att utkomma.
Det är icke bristande uppmuntran, som
föranledt detta tidningens nedläggande,
utan åtskilliga andra omständigheter.
Verksamheten vid Nääs har nämligen
under årens lopp så utvidgats och
tillökats, att anstaltens föreståndare ansett
det riktigast att lägga från sig de delar
af arbetsbördan, som utan skada för
verksamheten i dess helhet kunna
afskiljas, och till dessa räknar han
obetingadt utgifvandet af slöjdbladet.
Härtill kommer, att enligt Utgifvarens
öfvertygelse tidningen ej längre har någon
uppgift att fylla. Den pedagogiska slöjden,
för hvilken den velat väcka och
underhålla intresset, har under de gångna
åren hunnit växa sig tillräckligt stark
att själf tala sin sak.
För flertalet af slöjdbladets läsare
kommer underrättelsen om dess
nedläggande som en öfverrsskning, och de äro
helt visst många, som komina att sakna
den lilla tidningen. Den har utgjort en
föreningslänk mellan Nääs och de forna
kursdeltagarna där och satt dessa senare
i tillfälle att steg för steg följa med
Nääs-slöjdens framsteg och landvinningar.
De hafva där i ledande artiklar funnit
själfva principerna för slöjden
underkastade utredning och debatt och varit
vittne till de rätt skarpa duster därom,
som allt emellanåt utkämpats i tidningens
spalter. Porträtt och lefnadsteckningar
af den uppfostrande slöjdens målsmän
hafva ock förekommit i stort antal.
Många goda, praktiska vinkar och råd
beträffande undervisningssätt, verktyg,
materiel, valet af modeller m. m. hafva
ock gifvits.
Med skäl torde därför kunna sägas,
att det lilla slöjdbladet under sin
åder-tonåriga tillvaro varit till gagn och i
icke oväsentlig mån bidragit till att gifva
Skolslöjden den säkra och framstående
ställning, som den nu i vårt land
innehar.
Revision af katekesen. Öfver
den af Svenska folkskolans vänners
förvaltningsråd till k. m:t gjorda
framställning om proposition till kyrkomötet
rörande revision af katekesen i
sammanhang med antagande af ny kyrkobibel
har Hernösands domkapitel afgifvit
inford-radt utlåtande. Det nu rådande
missförhållandet mellan katekesen och öfriga
kyrkliga böcker finner domkapitlet vara
så stort, att det bör haf vas, redan innan
svenska kyrkan erhåller en kyrkobibel i
detta ords egentliga mening, hvadan
domkapitlet tillstyrker, att k. m:t på
lämpligt sätt drager försorg om, att så
snart hela bibeln vunnjt den sanktion
för kyrkligt bruk, som för närvarande
gäller den år 1883 godkända
öfversättningen af nya testamentet, en
katekesupplaga utgifves med de förändringar,
som angifvas i 1898 års kyrkomötes
beslut samt de tre första punkterna i
framställningen från förvaltningsrådet.
Reservationer afgåfvos af lektor
Carlgren, som ville tillstyrka bifall till
förvaltningsrådets hemställan i dess helhet,
och af lektor A. M. Magnusson, som
framhöll, att den nuvarande läroboken vore
på grund af sin alltför abstrakta form
ej lämplig för barnaundervisning,
hvarför en ny katekes måste anses af
behofvet påkallad. Därtill komme bland andra
tungt vägande skäl, att en god, alldeles
ny lärobok skulle bereda undervisningens
meddelande vida mindre svårigheter än
en sådan omarbetning af den
nuvarande. På dessa grunder hemställde lektor
Magnusson, att Svenska folkskolans
vänners förslag ej måtte vinna k. in:ts
bifall; att så snart hela den nya
öfversättningen af bibeln vunnit sanktion, ett
pris måtte utsättas för utarbetande af
nytt katekesförslag; och att en kommitté
tillsättes för granskning af de inkomna
utarbetningarna. Möjlighet att med
eventuella förändringar af någon bland
de bästa af dessa få fram ett ganska
godt resultat torde i så fall lättast
vinnas.
Centralförbundets nykterhets-»
undervisningskurser i Göteborg
komma att äga rum den 3-10
instundande januari. Lektioner anordnas af
fru Alli Trygg-Helenius, och en serie
föreläsningar i nykterhetsfrågan m. m. hållas
af professorerna C. Wallis och O. E.
Lindberg, d:r Silfverskiöld, kyrkoherden
Lundén, Öfverläraren J. A. Jarlen samt
fröken Beatrice Dickson.
Nedsättning i biljettprisen är beviljad
å statens järnvägar. Presentationsfest
hålles den 3, offentlig fest i
Betlehemskyrkan den 4 och afslutningsfest å
högskolan den 10 jariuari.
Undervisningskursernas byrå, adress
Högskolan, Göteborg, öppnas den 27
dennes och föreståndare blir
folkskolläraren J. A. Ekström.
Under ledning af lämpliga ciceroner
kunna deltagarna få göra besök å nm
seet, i trädgårdsföreningen,
stadsbiblioteket o. s. v.
I öfrigt hänvisas till annonsen i dagens
nummer.
Nytt läkareintyg anskaffades.
Till Norsjö skoldistrikt utbetalte
länsstyrelsen i Västerbottens län för år 1898
statsbidrag med 170 kronor till aflönande
af vikarie för folkskolläraren J. P.
Östman, som på grund af läkarebetyg
åtnjutit tjänstledighet under 102 dagar.
Då det för Östman den 19 februari 1898
utfärdade läkarebetyget endast innehöll,
att Ö. för svag hälsas vårdande var i
behof af tjänstledighet, fastställde
kammarrätten, att statsbidraget, 170 kronor,
skulle återbäras.
Skolrådet klagade hos k. m:t, därvid
bifogande ett den 22 augusti 1902
utfärdadt läkarebetyg af innehåll, att
Östman genom sjukdom varit oförmögen att
vederbörligen uppehålla sin tjänst från
den 19 februari 1898 till terminens slut.
Kammarrätten hemställde nu, huruvida
icke k. inrt kunde täckas medgifva
Norsjö församling att behålla det uppburna
statsbidraget, och härtill har k. m:t den
5 d:s lämnat sitt medgifvande.
Statsbidrag i förhållande till
lästiden. Skolrådet i Sorsele
församling hade - med förmälan, att sedan vid
slutet af år 1901 lärarinnan vid en af
skoldistriktets mindre folkskolor efter i
laga tid skedd uppsägning afgått från
sin befattning, kompetent lärarinna i den
åtgångnas ställe af skolrådet omöjligt
kunnat anskaffas under vårterminen 1902,
samt att först vid början af innevarande
hösttermin en examinerad lärarinna
kunnat anställas för uppehållande af
undervisningen vid nämda skola - anhållit,
det k. m:t täcktes medgifva, att
skolrådet måtte erhålla statsbidrag för
ifrågavarande mindre folkskola med 78 kronor
26 öre, hvilket belopp motsvarade den
tid, skolan komme att vara i gång under
höstterminen 1902.
K. m:t har den 5 dennes medgifvit,
att statsbidrag för aflönande under år
1902 af lärarinnan vid ifrågavarande
skola må, utan hinder däraf att
undervisningen i skolan under vårterminen
samma år varit inställd, utgå med
belopp, svarande mot den tid af året,
hvarunder undervisningen vid skolan
uppehållits.
Hyllning för Öfverläraren S. Å.
Kinnwall.Terminsafslutningen vid Klara
folkskola härstädes sistlidna lördag ägde
en särskildt högtidlig prägel med
anledning däraf, att skolans öfverlärare S. A.
Kinmvall efter begärdt afsked med
innevarande års slut lämnar denna sin
befattning, hvilken han innehaft i 33 år.
Då hr Kinnwall på morgonen inträdde
på skolans expeditionsrum, fann han detta
blomstersmyckadt af vänner och
tacksamma lärjungar.
I skolans högtidssal, för tillfället
vackert dekorerad med flaggor och växter,
samlades kl. 12 ledamöterna af Klara
församlings skolråd, styrelsen för
församlingens arbetsstuga och skolkök,
skolans lärarepersonal, lärjungarna i de högsta
afdelningarna samt en del
församlingsmedlemmar. Sedan ett par sånger
af-sjungits, frambar skolrådets ordförande
d:r A. Strandell i varmhjärtade ordalag
församlingens tack till hr Kinnwall för
hans mångåriga, gagnande och
välsignelserika arbete i skolans tjänst.
Särskildt framhöll talaren den faderliga
omvårdnad, hvarmed hr K. alltid omfattat
skolans lärjungar, särskildt de mest van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
