Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (1,097.) 8 januari 1903 - Afslagna dispensansökningar - Nödigt dricksvatten - Konstnärliga sommarkurser - Särskilda barnavårdsnämnder - Den föreslagna läroverksreformens inverkan på folkskolan - Landsbygdslärarnes lönefråga - Om skolsalarnas upplåtande - Ständiga tvistigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
Lysekil gjord anhållan, att hon, som är
född den 10 februari 1870, måtte
erhålla tillstånd att, utan hinder däraf att
hon öfverskridit den för inträde vid
småskollärarinneseminarium i allmänhet
bestämda högsta ålder, genomgå sådant
seminarium.
Nödigt dricksvatten begärde folk
skolläraren J. Ruthström att få för den
vid Tuna kyrka belägna folkskolan, men
församlingen afslog hans anhållan.
Häröfver klagade R. hos länsstyrelsen i
Västernorrlands län, hvilken genom utslag
den 31 december med upphäfvande af
kyrkostämmans beslut ålagt församlingen
att genom vattenhämtning eller
annorledes tillhandahålla klaganden i
skolhusets närhet friskt och godt vatten i
tillräcklig mängd. Beträffande R:s yrkande
om ersättning för kostnader för vattens
anskaffande under de senaste 10 åren,
har länsstyrelsen hänvisat honom att
härom göra sin talan gällande vid
vederbörlig domstol, hvarjämte
församlingen dömts att ersätta R:s kostnader i
målet med 20 kr.
Konstnärliga sommarkurser. Hr
Uno Stadius tager i Svenska Dagbladet
till orda för anordnandet nästa sommar
af kurser, afsedda att väcka eller höja
deltagarnes konstsinne. Leksand med
dess vackra natur och dess
konstnärskoloni anser han vara rätta platsen
härför. Som lämplig tid föreslås den 15
-30 juni, omedelbart före allmänna
folkskolläraremötet i Stockholm. Som
undervisningsämnen ifrågasättas:
1. Föreläsningar i estetik (helst i det fria),
t. ex. en popularisering af Viktor Rydbergs
lära om det sköna.
2. Föreläsningar i konsthistoria (med skioptikonbilder).
3. Föreläsningar i pedagogik med
särskildt afseende tast å skönhetskänslans
väckande och utveckling.
4. Teckning efter naturen för att
uppfostra ögat.
5. Undervisning i ledandet af
allmogekörer och hornmusik.
6. Uppläsande af modern svensk
skönlitteratur med karaktäristik öfver författarne.
7. Anvisningar rörande uppförandet af
egna hem samt deras inredning ur
konstnärlig synpunkt.
8. Utfärder för studium af naturen och
folkets egendomligheter, personlig,
sällskaplig samvaro med föreläsarne m. m.
Särskilda barnavårdsnämder
har man beslutat tillsätta i Kristianstad,
Kalmar, Eksjö och Brännkyrka.
I Kristianstad föreslog folkskolläraren
O. T. Huldén, att en arbetare måtte
insättas i nämden, men hans förslag vann
ej bifall. Som suppleanter ingingo
folkskolläraren Huldén och folkskollärarinnan
Anna Larsson.
Uti Kalmar invaldes seminarierektor
J. Vickbom och folkskolläraren Kroon i
nämden.
I Eksjö stadsförsamling beslöts
inrättande af särskild barnavårdsnämd
med 335 röster mot 151, som ville, att
skolrådet skulle utöfva denna myndig-
het. I nämden invaldes
seminarieföreståndaren K. Rudvall.
I Brännkyrka församling vid
Stockholm tillsattes en barnavårdsnämd af 8
personer. Bland dessa invaldes
folkskolläraren C. Östman.
Den föreslagna
läroverksreformens inverkan på folkskolan diskuterades lifligt vid Västra Östergötlands
lärareförenings vintermöte den 2 dennes.
Enstämmigt uttalades skarpa
anmärkningar mot läroverkskommitténs
betänkande i hvad det gäller förslag om
samskolornas och realskolornas lägre
klasser, och man ansåg, att det skulle blifva
»ett dödande famntag» för den
egentliga folkundervisningen, om det antoges
i oförändradt skick. För de tankar, som
uttalas i lektor Höjers reservation,
uttryckte mötesdeltagarne sin sympati,
under det de beklagade de ansatser till
skarpare söndring samhällsklasserna
emellan, som man funnit i själfva
betänkandet. Diskussionen utmynnade i följande
uttalande:
Då en reform af vårt offentliga
undervisningsväsende skall- genomföras, bör ett af
de förnämsta syftemålen vara att hela vårt
skolsystem göres till ett organiskt helt, så
att den obligatoriska folkskolan blir en för
alla samhällsklasser gemensam bottenskola
med uppgift att meddela grundläggande
medborgerlig bildning, och den föreslagna
realskolan en öfverbyggnad på folkskolan
med uppgift att utöfver omfånget för
dennas verksamhet meddela högre
medborgerlig bildning, samt slutligen gymnasiet en
öfverbyggnad på realskolan med uppgift att
meddela grundläggande vetenskaplig
bildning. Den senaste läroverkskommittén
synes ej tillräckligt haft detta syfte för
ögonen, i det den gjort realskolans två lägsta
klasser till hufvudsaklig del parallella med
folkskolans och satt inträdesåldern till dess
första klass så låg som till 9 år. Då därtill
kommer, att undervisningen i realskolorna
för gossar skulle bli alldeles afgiftsfri och
terminsafgifterna i de föreslagna
samskolorna så låga, att barn af äfven mindre
bemedlade föräldrar på de platser, där sådana
skolor finnas, kunde begagna sig af
undervisningen i desamma, skulle detta
hämmande inverka på folkskolans sträfvan att
bli hvad den bör vara, en för alla
samhällsklasser gemensam medborgerlig
bildningsanstalt.
I följd häraf kan den nu föreslagna läroverksreformen i hvad den berör folkskolan
icke anses tillfredsställande.
Landsbygdslärarnes lönefråga
behandlades utförligt vid Ousbykretsens
möte den 17 december. Under
diskussionens lopp betonades, hurusom
landsbygdens folkskollärare med afseende på
löneförmåner äro alltför styfmoderligt
behandlade i jämförelse med städernas.
Lefnadsomkostnaderna, långt ifrån att
vara billigare, ställa sig tvärtom ej
obetydligt dyrare, i synnerhet som man på
många platser är ytterst vanlottad med
afseende på billiga kommunikationer.
Därtill kommer, att vid inträffande
sjukdomsfall inom en lärarefamilj, ett
läkarebesök kan kosta ända till 20 å 25 kr.
om ej mera, en utgift, som lärarens
klena kassa ej gärna tål vid, men som det
oaktadt ju måste erläggas. I städerna
ställer sig, som hvar man vet, detta
helt naturligt betydligt billigare.
Mötet beslöt därför enhälligt att till
centralstyrelsen framställa den önskan,
att styrelsen ville verka för, att
minimilönen for landsbygdens lärare måtte höjas
till 800 kronor och maximilönen till
1,400 kr., naturaprestationerna
oberäknade. Äfven ansåg mötet, att 200
kronors pension till folkskollärareänka vore
alldeles för liten.
Hvad småskollärarinnorna beträffar,
beslöt mötet likaledes enhälligt att
uttala sig för, att minimilönen måtte sättas
till 400 kr. och maximilönen till 550 kr.,
likaledes utom naturaförmåner. Mötet
uttryckte äfven den önskan, att
oexaminerade småskollärarinnor, som en längre
tid tjänstgjort, t. ex. 15 år, måtte med
afseende å löneförmåner likställas med
examinerade, men att för framtiden inga
andra än vederbörligen examinerade
lärarinnor måtte få antagas.
Om skolsalarnas upplåtande åt
s. k. förevisare antogs vid Allbokretsens
sammanträde den 13 december följande
af inledaren hr P. Borgh föreslagna
resolution :
1. Af sanitära och praktiska skäl borde
skolsalarna helst aldrig användas till något
annat ändamål än det, de äro afsedda för.
Skolsalen bör hållas i aktning liksom
kyrkan.
2. Där lämplig lokal eljest saknas, må
skolsalarna dock upplåtas åt kända och
vederhäftiga föreläsare, som verka i upplysningsvänligt eller filantropiskt syfte,
äfvensom för sammanträden med liknande
ändamål.
3. Men privata affärsmän, ovederhäftiga
förevisare, skådespelare o. d., som arbeta i
enskildt intresse eller yrkesmässigt ockra
på allmänhetens nyfikenhet, borde aldrig få
tillåtelse att använda skolsalarna.
4. Skolrådet i dess helhet bör i samråd
med vederbörande lärare noga pröfva hvarje
ansökan om rättighet att tillfälligtvis
disponera skolsalarna.
Ständiga tvistigheter hafva de sex
senaste åren rådt mellan skolrådet och
läraren i Kyrkoköpinge i sydligaste Skåne.
Det förra har icke blott konsekvent
afslagit alla den senares framställningar
utan ock gjort det nödvändigt för honom
att anlita folkskoleinspektören för att
utfå sina naturaförmåner. Slutligen
blandade sig kyrkostämman i saken. I december
1900 uteslöts ur skolrådet en af de
bråkande, och sedan hafva flera stämmor
gått lärarens önskningar till mötes i
strid med skolrådets majoritet. Så t. ex.
då läraren efter af skolrådsordföranden
gifven tillåtelse lät ommåla svarta taflan,
vägrade skolrådet betala kostnaden, som
det ansåg böra gäldas af - ordföranden
och läraren. Stämman beslöt, att
skolkassan skulle betala.
Vid oktoberkyrkostämman höjdes lärarelönen med 200 kronor mot
ordförandens och tre skolrådsledamöters
förslag. Beslutet om förhöjningen är också
af sagda skolrådsledamöter öfverklagadt.
Vid senaste decemberstämma kom det
till en kraftmätning, därvid med
öfverväldigande röstöfvervikt två af skolråds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
