Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (1,097.) 8 januari 1903 - Sveriges allmänna folkskollärareförening. Centralstyrelsens årsmöte - Från decemberkyrkostämmorna - Danska skolförhållanden. 6. Slutanmärkningar och goda råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
11
sen, att motionerna ej borde föranleda till
någon åtgärd.
Genom särskilda af centralstyrelsen
tillsatta kommittéer fortgår arbetet för
utgifvande af ett pedagogiskt
handlexikon, en studiehandbok för folkskolans
lärare, ny läsebok för folkskolan samt
nya bibliska planscher.
Från trycket skall under året
utkomma och till medlemmarna utsändas en
afhandling om öfverbefolkningen inom
folkskolan.
Föreningens litteraturkommitté
kommer att fortsätta sin verksamhet som
förut.
Fortfarande insamlas genom föreningens
medlemmar bidrag till en svenska
folkundervisningens historia.
Stipendier komma i likhet med
föregående åren att af Jultomtemedlen
utdelas för deltagande i
korrespondenskurser, för upprättande af
lärarebibliotek m. m. samt såsom bidrag åt sjuka
småskollärarinnor. Ett särskildt
resestipendium kommer antagligen att utgå
för att ur folkskolans synpunkt erhålla
närmare kännedom om utlandets
yrkes-och fortsättningsskolor.
Antalet föreningsmedlemmar har
under det gångna året ökats med omkring
250 och uppgår nu till omkring 8,200.
Kretsarnas antal är öfver 250.
Föreningens behållning uppgick vid
årets slut till omkring 12,000 kronor.
Yi skola i nästa nummer lämna en
utförligare redogörelse för behandlingen af
de många viktiga frågor, som förekommo
vid årsmötet.
Från deeemberkyrkoslämmorna.
Helsingborg: F. d. folkskolläraren S. P.
Vallins anhållan om tilläggspension, så att
hela pensionen komme att uppgå till 1,200
kronor blef, enligt skolrådets afstyrkan, af
stämman afslagen. Däremot bifölls på
skolrådets tillstyrkan en af biträdande
lärarinnan Vilhelmina Hammar gjord anhållan om
fyllnadspension, så att hennes pension i sin
helhet komme att utgå med 600 kr.
Norrtälje: Efter fem års tjänstgöring få
samtliga småskollärarinnor vid
sjukdomsfall ersättning åt vikarie i likhet med
folkskolans ordinarie lärare. (Äfven efter
kortare tjänstgöring har ju en småskollärarinna
laglig rätt till dylik ersättning med viss
begränsning.)
Linde bergsförsamling:
Lärarepersonalens årsafgifter till folkskollärarnes
änke-och pupillkassa samt Småskollärarnes
ålder-domsunderstödsanstalt erläggas för åren
1902 och 1903 af församlingen.
Brännkyrka, Sthm: En årlig pension å
100 kronor beviljades f. d. lärarinnan i slöjd
änkefru Ester Lundgren.
Nässjö, Jönk.: Folkskolläraren Ekner fick
325 kr. i ersättning för ved och husrum fr.
o. m. ingången af 1904.
Hällaryd, Blek.: Slöjd för gossar skall
anordnas i Siggarps nya skolhus, som öppnas
i september 1903. Folkskolläraren G.
Lund-stedt i Hällaryd, hvilken på grund af
obotlig sjukdom erhållit begärdt afsked med
förkortad pension, tillerkändes af
församlingen hvad som brister för att pensionen
må bli 750 kronor.
Gudmundrå, Vnrl.: E. o. lärare skall vid
eventuell anställning som ordinarie få
tillgodogöra sig hela sin tjänstgöring inom
församlingen.
Vännäs, Vbtn: Nytt folkskolehus med tre
lärosalar och sockenstuga samt nytt
bostadshus för en lärare och två lärarinnor
skall uppföras vid kyrkan för en kostnad
af 15,700 kronor, Det låga priset betingades
däraf att en stor del virke och tegel m. m.
i de nuvarande husen kunde användas i de
nya. De nya byggnaderna skola vara
färdiga i september 1903. Äfven slöjdsal och
vaktmästarebostad skola uppföras men icke
i folkskolehuset utan i samma länga som
uthusen. Förslagsvis upptogs kostnaden
för dessa till 800 kronor.
Gryteryd, Jönk.: Enligt
folkskoleinspektören Franzéns yrkande beslöt stämman
inrätta särskild fast småskola. Till denna skall
användas den gamla vid kyrkan belägna
folkskolelokalen sedan den blifvit reparerad.
Stode, Vnrl.: Folkskolläraren E. A.
Granberg tillerkändes 100 kronor i ersättning
för bristande bostadsförmåner.
Ö. Sallerup, Mim.: 50 kronor anslogs ur
skolkassan för anskaffande af fruktträd och
buskväxter till skolträdgårdarna i Ö.
Sallerup, Kölleröd och Guddastad.
Svärdsjö, Kpbg: Organisten D. Sjöberg
fick en löneförhöjning1 af 400 kronor årligen.
Lönen för de förenade organist- och
klockaret j änsterna bestämdes till 600 kronor.
Götlunda, Skbg: Examinerad
småskollärarinna antages med fyra månaders
ömsesidig uppsägning1 men kan efter fem års
oförvitlig tjänstgöring endast skiljas från
tjänsten i samma ordning som ordinarie
folkskollärare.
Gråmanstorp, Krist.: En af med. d:r
Peters i Klippan ingifven motion om lästidens
inskränkande från 39 till 34 1/2 veckor vid
småskolorna, enär barnen på grund af den
långa arbetstiden öfveransträngdes, blef efter
en långvarig1 diskussion bordlagd till nästa
stämma.
Danska skolförhållanden.
Anteckningar från en studieresa af
Per Borgh.
6. Slutanmärkningar och goda råd.
Såsom förut påpekats lefva de danska
folkskollärarne under betydligt
gynnsammare ekonomiska och sociala
förhållanden än de svenska, och för deras
fortbildning är sörjdt genom inrättandet af
utmärkta ferie- eller längre tids
studiekurser i Köpenhamn.
En dansk folkskollärare på landet har
cirka 90 (nittio!) procent högre lön än
en dylik lärare hos oss; och dock äro
lefnadsomkostnaderna för kläder,
matvaror och allt tack vare ett friare
näringsutbyte 25 å 50 procent lägre i
Danmark än i Sverige. I danska
lärare-hem äro därför i allmänhet välmåga och
belåtenhet rådande. En dansk
öfverlärare yttrade sig sålunda:
Vor Skole er en overordentlig- god og
vel indrettet Bygning1, hvori det er Lsererne
og Laererinderne en Glsede ät arbejde. Naar
saa hertil kommer det bedste af alt: Guds
Velsignelse, saa vi Lserere leve godt
sammen, og Forholdet mellem os og Bornene
ogsaa er godt, hvad kan vi saa 0nske mere!
En dylik förnöjsamhet är helt
naturligt mera sällsynt bland svenska
folkskollärare, som ju i regel måste arbeta
under mycket ogynnsammare
förhållanden. Hvilken inverkan denna olika
stämning måste utöfva på undervisningen är
lätt att inse. En nation vinner aldrig på
att svältföda sina barnalärare eller låta
dem arbeta i osunda och hälsofarliga
lokaler.
Mot danskarnas sed att hellre använda
ämnes- än klasslärare (vanligt äfven vid
svenska läroverk) har nyligen den kände
professorn, nationalekonomen och
statistikern Harald Vestergaard tagit till
orda. Han anser, att nämda system leder
till öfveransträngning, emedan hvarje
lärare därigenom frestas att omåttligt
forcera sitt ämne. Men icke nog
därmed: s j älf motsägelser alstras också, då
t. ex. religionsläraren och läraren i
naturkunnighet förfäkta rakt motsatta
åskådningar om ett och samma begrepp. Detta
kan gå för sig vid ett universitet men
passar illa i en barndomsskola.
Professor V. uppträder äfven mot läxplugget
och menar, att inan i afsikt att minska
detta samt för att låta hemmen mera
rå om barnen under fritiden kunde
förlänga själfva arbetet inom skolan med en
timme pr dag, förutsatt att de egentliga
lästimmarna omväxlade med lektioner i
sång, gymnastik och slöjd. Måhända
vore heller icke ur vägen att tillämpa
fröken Hanna Adlers metod, hvarigenom
de egentliga arbetstimmarna i skolan
minskades från 45 å 50 till 30 minuter.
Slutligen påpekar han, att man i
England - raka motsatsen till tendenserna
i vår nya normalplan! - allt mera söker
göra lördagen till fridag. Härigenom få
hemmen någon söckendag rå om barnen,
och dessa »sköta sitt skolarbete med
mycket större håg och lust, då de veta,
att en fridag verkar som belöning för
flit under veckans öfriga dagar». Dessa
synpunkter förtjäna särskildt att beaktas
för landsbygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
