Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. (1,097.) 8 januari 1903
- Danska skolförhållanden. 6. Slutanmärkningar och goda råd
- Ett skolrådsval i Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
löf äro, synes det, egentligen de enda
svenska författare, som nämnvärdt läsas
i Danmark. Det är stor skada, att icke
nordborna mera allmänt utbyta
litteratur med hvarandra, och öfversättningar
mellan deras närbesläktade språk borde
aldrig förekomma. Äldsta upplagan af
Läsebok för folkskolan innehöll några
prof bitar på norska och danska språken.
Jag känner icke, hvarför man i senare
upplagor af läseboken uteslutit alla
dylika smakprof. Ett par väl valda sagor
på norska och danska språken försvarade
mycket väl sin plats i nämda läsebok.
#
I Danmark tillämpar man mycket
samundervisningen äfven för den vuxnare
ungdomen, t. ex. vid folkhögskolorna.
Måhända är det i följd häraf, som
koketteriet synes vara nära nog okändt bland
danska ungmor. Intet folk torde vara
mera naturligt, gladlynt, öppenhjärtigt,
fördomsfritt, sparsamt o. s. v. än det
danska.
En djupt ideell och sant religiös
stämning är allmänt rådande i Danmark
(undantag möjligen för Köpenhamnsorten).
Ett uttryck härför må anföras. Då någon
vid Askov på skämt frågade de unga
flickorna, hvilka fordringar de i första
rummet skulle ställa på sina blifvande
män, svarades allmänt: »Han måste ha
god själs- och h j ärtebildning; i öfrigt är
det icke så noga.»
Själf hade jag den turen att f å bevista ett
s. k. Valgmenighedsmode nere vid
sönder-jydska gränsen. (Tolf församlingar, som
slå sig tillhopa för att välja och aflöna
en extra präst efter sitt sinne, bilda en
Valgmenighed.) Ett tusental personer
samlades ute i en prästgårdshage omkring
den högt svajande dannebrogen. Man
sjöng psalmer och sånger samt åhörde
religiösa föredrag. Mötet öppnades med
en brinnande bön af den äfven i
Sverige välkände professorn Poul la Cour.
Biskopen i Ribe höll den egentliga
predikan, vältalig och h j ärtegripande, och
två blifvande santalmissionärer, däraf
en ung läkare, talade sedermera. Ett
djupt allvar lästes på allas anleten,
hvartill måhända äfven platsen något bidrog,
ity att den låg så nära gränsen och
var prydd med talrika minnesstenar från
striderna med Tyskland.
Folkhögskolerektorn L. Schröder från det närbelägna
Askov afslöt mötet med bön.
Dylika samkväm hållas öfver hela
Danmark. De båda folkhögskolemännens
uppträdande är ock karakteristiskt för
den sundt religiösa och patriotiska
grundton, som råder vid danska
folkhögskolor. »För Gud och fäderneslandet»
synes vara danskarnas lösen, och många
bland de bildade klasserna leda folket
i den riktningen. En professor i fysik
såsom böneledare och predikant är ju
något för svenska förhållanden ovanligt.
*
Då många svenska lärare nog önska
besöka Danmark, vill jag lämna några
praktiska råd därför. Men följ icke en-
bart andras beskrifningar! . Det är icke
nyttigt att alltid trampa i föregångares
spår, utan sök nya vägar själf! Detta
råd gäller alla studiefärder. Med någon
resvana trifves man bäst, om man får
göra alldeles oväntade iakttagelser.
Man reser särdeles billigt i Danmark.
Ett s. k. 14-dagars kort, som gör sin
ägare berättigad att för den bestämda
tiden medfölja hvilket statsbanetåg som
helst samt att af- och påstiga, när och
hvar han önskar, kostar för 3:e klass
20 kr. och för 2:a 32 kr. Men man
måste ha sitt fotografikort till hands,
emedan detta påklistras biljetten.
A hvarje större ort finnas s. k.
»H0j-skolehjem», där , man får hel
inackordering med rum och allt för kr. 2: 50 å
3: 50 pr dygn. Dessa »Hjem», som i
regel synas vara privata affärer utan
något samband med folkhögskolan, äro
dock icke alltid att rekommendera. I
Viborg t. ex. fanns ett mycket tarfligt
sådant. Men många äro alldeles
utmärkta. Ett dylikt påträffades t. ex. i
Skagen. Man kan ju själf se sig för.
S. k. temperance- och missionshotell,
mycket vanliga i Danmark, äro ofta på
samma gång snygga och billiga. Man
behöfver icke tillhöra något visst socialt
eller religiöst parti för att bli
härbärgerad därstädes. Undantagandes vid själfva
brännpunkterna för trafiken såsom i
Fredericia o. d. orter äro äfven vanliga
privathotell jämförelsevis billiga. I
Frederikshavn t. ex. tog jag in å hotell
Cimbria. Jag åkte i hotellets omnibus
från järnvägsstationen, åt en biff på
kvällen med smörgåsar och kokad mjölk
samt frukost med två löskokta ägg,
smörgåsar och mjölk, disponerade ett
snyggt rum med en god bädd, och allt
det där kostade - l kr. 75 öre.
Är Sverige smörgåsbordens, så är
Danmark smörgåsarnas land. Äfven å
de finaste danska restauranter fortares i
regel morgnar och kvällar intet annat
än påbredda smörgåsar med kaffe, té,
mjölk eller maltdrycker. Absolutister
dricka s. k. »skattefritt» öl. Okokad
mjölk vågar man icke förtära i
Danmark, tuberkulosens land. En resvan
och sparsam person begär vanligen på
en dansk restauration att få se
smörgåslistan. Om man alltså »tager seden,
dit man kommer», blir uppehället i
Danmark särdeles billigt och lämpligt
för en folkskollärares kassa. Anspråken
på drickspenningar äro ock betydligt
lägre i Danmark än hos oss: 10 öre för
t. ex. en matservering är den vanliga
»taxan ».
I Köpenhamn vill jag särskildt
rekommendera hotell »Göteborg», S:t Annae
Pläds 12, snedt emot kungliga slottet
(Amalienborg) och tämligen nära gamla
hamnen. Man får där ett bra rum för
l kr. 50 öre och enklare dito för l kr.
pr dygn och person. Mat serveras också
å samma hotell till skapliga priser.
Hvad som särskildt utmärker hotell
»Göteborg» är den ovanliga vänlighet
och uppmärksamhet, hvarmed man blir
behandlad af hela personalen. Det
synes ock vara ett riktigt lärarehotell:
samtidigt med mig bodde där nämligen
icke mindre än trettio tyska lärare med
deras damer. Men eljest är bäst att å
Köpenhamns hotell noga ackordera i
förväg och göra sig förvissad om, att
intet från början onämdt »extra»
tillkommer. Såsom ett ovanligt bra
middagsställe må nämnas hotell
»Dronning-gaard» i hörnet mellan »Dronningens
Tvergade» och »Store Kongens Gade»,
icke långt från hotell »Göteborg». Man
åt där mellan kl. 2-6 e. m. vid table
d’höte tre rätter mat för - l krona.
Lokålen är mycket snygg och maten
minst sagdt utmärkt.
Såsom den bästa vägvisaren för
Köpenhamn och hela Danmark
rekommenderas danska turistföreningens handbok
»Danmark», pris 4 kr. (kan möjligen
erhållas något billigare i ett antikvariat).
Denna bok innehåller snart sagdt allt,
hvad man behöfver veta om »de lokale
Forhold» samt har utmärkta
specialkartor öfver både städerna och landsorten.
Den är rent af oumbärlig för en
resande i Danmark. Om skolväsendet har
den dock intet att förmäla; icke ens
»Skolemuseum» är däri upptaget bland
Köpenhamns sevärdheter.
Det skulle glädja mig, om dessa råd
blefve någon bland kamraterna till nytta.
Vid nästa nordiska Skolmöte 1905 kunna
de åtminstone vara goda att komma
ihåg. Säkert är, att en sommarfärd i
Danmark är bland det angenämaste och
lärorikaste, man kan företaga sig. En
hvar, som gjort närmare bekantskap
med »det yndige Land», längtar
säkerligen dit igen.
Rättelse. I föregående artikel kom det
på tal om kyrkosången att heta: . . . »utan
’historisk’ tillkrångling med blandade
tonarter» 5 skulle vara: »£a&£arter>.
Ett skolrådsval i Malmö.
(Bref till Svensk Läraretidning.;
Vid gemensam kyrkostämma med
Malmö stads församlingar den 29 sistlidna
december valdes fyra ledamöter i stadens
skolråd. Till stämman hade samlats
ungefär 500 personer.
Valet föregicks af en debatt, som
öppnades af folkskolläraren Värner Rydén.
Talaren lämnade en -kortfattad historik
öfver krafvet på lärarekårens medinflytande
i skolfrågor, ett kraf, som varit ett af de
första, hvilka kommit på S. A. F:s program.
I vårt land hade en mängd skoldistrikt
dragit fördel af lärarne s fackkunskap genom
att invälja. dem i skolrådet - 1891 hade
antalet varit ungefär 200. Nu vore de
säkerligen mycket flera. I Malmö hade frågan
flera gånger bragts på tal. Särskildt erinrade
talaren om kyrkofullmäktigekommitténs
utlåtande och om debatten, som förts vid den
stämma, då kommitténs förslag behandlades.
Då hade en af Malmö mest inflytelserika män,
d:r C. Herslow, gifvit uttryck åt
uppfattningen, att skolrådets sammansättning’ tarfvade
en förändring till förmån för ökadt
inflytande ät folkskollärarne. Talaren framhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0018.html
