Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. (1,098.) 14 januari 1903
- För dagen. Läroverkskommittén och kristendomsundervisningen
- Inbjudning
- Hvarje skolrådsledamot
- En jämn ökning
- I en kinkig ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
Femte klassen (motsvarande andra klassen
af högre folkskolan eller af folkskolans högre
afdelning): Repetition af Luthers lilla
katekes.
Huru kommittén i praktiken tänkt
sig denna undervisning, belyses
ytterligare af följande yttranden:
Angående fjärde och femte
hufvud-styckena är kommittén af den meningen,
att vid undervisningen i skolan endast
det väsentligaste bör upptagas, medan
den utförligare genomgången däraf
lämnas åt konfirmationsundervisningen. -
l Såsom ofvan är antydt, bör redan i
de lägsta klasserna bibeln flitigt läsas
i sammanhang med bibliska historien.
Denna läsning af sammanhängande
bibeltexter bör ock enligt kommitténs
mening ofta förekomma vid
katekesundervisningen, på det att de i
katekesutvecklingen upptagna lösryckta citaten må
kunna ses i sitt sammanhang och
därigenom lättare begripas. - - -
I de fyra första klasserna bör Luthers
lilla katekes läsas i samband med den
antagna utvecklingen; och är
kommitténs åsikt, att Luthers lilla katekes bör
inpräglas i minnet, medan däremot af
den antagna utvecklingen, vid hvilken
kommittén vid uppgörandet af sitt
kursförslag ansett sig bunden, utanläsning
må fordras endast beträffande viktigare
bibelspråk. - - -
Kommittén afslutar sin
framställning om kristendomsundervisningen
med ett så lydande uttalande om
be-höfligheten af en ny lärobok i den
kristna tros- och sedeläran:
Såsom förut blifvit nämdt, har
kommittén vid uppgörandet af sitt förslag
till kurser för kristendomsundervisningen
i realskolan varit bunden vid den
lärobok, som genom kungl, cirkuläret den
11 oktober 1878 blifvit antagen att jämte
doktor Mårten Luthers lilla katekes
användas vid kristendomsundervisningen i
elementarläroverken. Allmänt har dock
den uppfattningen gjort sig gällande, att
densamma lider af väsentliga brister i
pedagogiskt afseende, som göra den
mindre lämplig såsom lärobok för barn
på ifrågavarande stadium.
Kommittén har emellertid icke ansett
det ligga inom dess uppgift att närmare
påvisa den antagna katekes utvecklingens
brister, ej heller att söka angifva de
synpunkter, som böra vara vägledande vid
utarbetandet af en ny lärobok,
öfvertygad som den är, att en sådan fastmera
bör framgå såsom resultat af enskildas
försök att lösa den ingalunda lätta
uppgiften att på ett enkelt och lättfattligt
sätt framställa det kristna
läroinnehållet. Sådana försök torde dock böra på
lämpligt sätt framkallas och uppmuntras
för att, då materialet föreligger i något
rikligare omfattning, af utsedda
sakkunniga pröfvas och bedömas.
På grund häraf får kommittén i
underdånighet hemställa:
att k. m:t måtte vidtaga åtgärder för
åstadkommandet af en ny, efter
’barnaålderns mottaglighet afpassad lärobok i den
kristna tros- och sedeläran.
Om man undantager frågan om
valfriheten i gymnasiets båda
öfversta klasser, har kommittén varit
fullständigt öfverens i sina uttalanden
rörande kristendomsundervisningen.
Då man erinrar sig, att den bland
sina ledamöter räknat åtminstone
två teologer, nämligen professor Otto
Ahnfelt i Lund och kontraktsprosten
Aug. Pettersson i Österhaninge, torde
denna enstämmighet i uppfattning f å
anses särskildt anmärkningsvärd.
*
Att k. m:t icke skall lämna
kommitténs hemställan om åtgärder för
åstadkommande af en ny, på
pedagogiska grunder byggd
undervisningsbok i kristendom utan afseende, torde
få tagas för gifvet. Behofvet af att
sådana åtgärder med snaraste
vidtagas är verkligen trängande.
De antydningar, som kommittén
lämnat angående beskaffenheten af den
önskade nya ledtråden för
kristendomsundervisningen, äro visserligen
mycket allmänt hållna men synas
peka i rätt riktning. Hafva vi
tolkat dem rätt, kunna de i största
korthet sammanfattas sålunda:
1. Kristendomsundervisningen skall
grunda sig på kristendomens egen
urkund, bibeln men icke i form af
lösryckta »språk», hopplockade för att tjäna
såsom bevisningsställen f Or de särskilda
punkterna i ett teologiskt system, utan
i form af sammanhängande texter.
2. Först från 11 års ålder böra
lärjungarna få inlära den summering af
lutherska kyrkans lära, som Luther själf
sökt gifva genom sin lilla katekes.
3. Det i nyare tid tillkomna
kompendium i dogmatik, som kallas
»utvecklingen», bör icke begagnas såsom
lärobok på »realskolans» åldersstadium.
Helt visst gifvas åtskilliga
reformvänner, som icke skola finna sig fullt
tillfredsställda af dessa kraf; så bland
annat lektor Waldenström och hans
meningsfränder, hvilka icke vilja
veta af behållandet af Luthers lilla
katekes. Nekas kan visserligen ej,
att denna med sina stereotypt
vill-samma frågor liksom äfven i åtskilliga
andra hänseenden lider af svåra
pedagogiska brister och att dessa
torstoras genom den synnerligen
underhaltiga öfversättningen. Men trots dessa
brister har dock Luthers eget verk i
sin egenskap af kyrkohistoriskt
huf-vuddokument en betydelse, som alla
moderna kompendier måste sakna, och
oförnekligt är i alla händelser, att
förverkligandet af de önskemål, hvilka
kommittén antydt, skulle innebära
ett framsteg, som alla vänner af en
lefvande och fruktbärande
kristendomsundervisning kunde hälsa med
glädje.
Inbjudning
till deltagande i utställningen vid
sommarens stora Skolmöte återfinnes
längre fram i dagens nummer.
Hvarje skolrådsledamot
eller, där särskild barnavårdsnämd
blifvit tillsatt, hvarje ledamot af
dylik nämd bör hafva ett exemplar af
de nya uppfostringslagarna angående
vanartade och sedligt försummade
barn samt minderåriga förbrytare.
De ifrågavarande lagarna, som den
l d:s trädt i kraft, hafva utkommit
från Svensk Läraretidnings förlag i
en fickupplaga om 48 sidor.
Rekvisitioner - helst pr postan visning -
insändas under adress: Svensk
Läraretidnings Förlag, Stockholm.
Priset för enstaka exemplar är 25 öre
och då minst 10 ex. rekvireras
endast 20 öre pr ex. - allt portofritt
till rekvirenten.
En jämn ökning
har medlemsantalet i Sveriges
allmänna folkskollärareförening att
fortfarande uppvisa. Enligt af kassaförvaltaren
lämnadt meddelande är under förra
året ökningen i Göteborgskretsen 31, i
Stockholms 25, Lilla Edstraktens 14,
Östersunds 13, Tveta,
Kristianstadsortens och Hernösands hvardera 12,
Salaortens och Östra härads
hvardera 11, Skytts, Västra Bara och
Borås hvardera 10, Norrköpings,
Tu-nalän-Sevede, Ronneby och
Gud-mundrå hvardera 9, Nors, Västerås,
Södra Dalarnes och Gäfle hvardera
8 samt Vemmenhögs, Malmö och
Sköns-Alnö-Timrå hvardera 7,
hvarjämte i ett stort antal
förekommer ökning af l-6 medlemmar.
Sålunda peka äfven de nu ingångna
medlemsförteckningarna hän mot det
slutliga målet: hela lärarekårens
sammanslutning till ett helt.
I en kinkig ställning
kan stundom en folkskollärare
komma. I en församling i Södermanland
föreskrifver folkskolereglementet, att
fortsättningsskola skall hållas på viss
uppgifven tid. Kyrkostämman beslöt
emellertid i fjor att indraga
fortsättningsskolan, men
skolrådsordföranden fann det onödigt att hos
domkapitlet begära ändring af reglementet.
För’ att ej blifva lagbrytare började
läraren fortsättningsskolan äfven i
år på den enligt gällande reglemente
fastställda tiden. Men nu kom
skolrådsordföranden och i två vittnens
närvaro förständigade läraren att
upphöra med skolan och att sålunda
ej bry sig om reglementets ännu
gällande bestämmelse. Nu blir den kinkiga
frågan den: skall läraren lyda
ordföranden, eller skall han lyda det af
domkapitlet fastställda reglementet?
Helt visst handlar han klokast, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0032.html
