Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,098.) 14 januari 1903 - Från decemberkyrkostämmorna - Folkskoleväsendet i tre större städer. Om Gäfle folkskoleväsen - Helsingborgs folkskolor - Lunds stads folkskolor under år 1901 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
33
Från deceinberkyrkosläminorna.
Rörum, Krist.: En årlig ersättning af 50
kronor for undervisning i kyrkosång åt
församlingens konfirmander beviljades kantor
A. Guldstrand i Ö. Vemmerlöf.
Malexander, Östg.: Stämman beslöt införa
Hvarannandagsläsning i Idebo och Somviks
skolor under förutsättning, att inspektören
lämnar sitt bifall till denna förändring.
Västanfors, Vstm.: Folkskolläraren O. F.
Ehn blef på begäran befriad från
klockare-bostaden. Han har hittills fått erlägga
dubbel skatt för sin bostad, dels som lärare,
dels som klockare.
Gärdsrum, Kalm.: Barnavårdsnämden skall
utgöras af skolrådet samt tre folkskollärare.
Nås, Kpbg: Samtliga fem lärarinnor och
lärare vid mindre folkskolorna i Nås östra och
västra finnmarker erhöllo hvardera 50
kronors löneförhöjning för innevarande år.
Höreda, Jönk.: 50 kr. beviljades till
ökning af sockenbiblioteket, som nu omfattar
200 band.
Folkskoleväsendet i tre
större städer.
Om Gäfle folkskoleväsen
under år 1901 har berättelse utgifvits
af stadens folkskoleinspektör, fil. d:r K.
G. A. Nordlander.
Lärarekrafterna voro 105, nämligen
15 lärare, 29 ordinarie och 8 e. o.
lärarinnor vid folkskolan, 41
småskollärarinnor, 4 lärare och 5 lärarinnor i slöjd,
l sånglärare och 2 skolkökslärarinnor.
Lärarekrafterna ökades under året na ed 6.
Lärjungarna voro 3,826 eller 15,4 %
af folkmängden, undet det de
skolplik-tige barnen utgjorde 4,626. Af dessa
undervisades i stadens folkskola 43,0 X>
i småskolan 26,2, i fortsättningsskolan
6,6, i ersättningsskolan 2,9, i enskilda
skolor 5,4, i allmänna läroverk och
fackskolor 4,0, i folkskolor utom distriktet
1,3, i hemmen 0,1 och i abnormskolor
0,1 %\ Befriade från undervisning voro
euligt- folkskolestadgans 47 § 2,1 %,
enligt 48 § 1,6, af annan anledning 5,9
X, och uppgifter saknas om 0,8 %.
Hvarje lärare hade i folkskolan 39 och
i småskolan 30 barn att undervisa; i
fortsättningsskolan 31 och i
ersättningsskolan 32.
Frånvarodagarna voro pr barn i
folkskolan 12,9 och i småskolan 11,8.
Siffrorna för bortovaro utan förfall voro i
den förra 0?45 och i den senare 0,30.
Gäfle och Gestriklands pedagogiska
boksamling hade under 1901 ökats med
170 band och utgör nu 3,866 band.
Gäfle folkskolas lärjungebibliotek
innehåller 1,075 band, indelade i serier om
25 band i hvarje. Boklånen utgjorde
år 1901 inalles 7,110 mot 4,820 år 1897.
Skolkök voro anordnade vid två skolor
med 19 barn vid den ena och 40 vid
den andra. Iden förra serverades 9,997,
och i den senare 10,157 middagsportioner.
Undervisning fingo blott flickor, som
slutat den dagliga skolan.
Skollofskolonierna voro fyra med
inalles 93 barn, och kostnaden för hvarje
barn blef för 40-44 dagars
sommarvistelse 33 kr. 60 öre.
Internatet hade vid årets slut 13 gossar.
Stipendier å 35 kr. för bevistande af
sommarkurserna tilldelades 6 lärare och
4 lärarinnor. För att bereda barnen fritt
inträde vid årets utställning utbetalade
skolkassan 500 kronor.
Donationerna för det egentliga
folkskoleväsendet uppgingo -vid årets slut
till 209,039 kronor.
Skolräkenskaperna sluta på 946,484
kr. 78 öre. Uttaxeringen för
folkskoleväsendet, hvilken åren 1869-78
utgjorde 0,72 för hvarje bevillningskrona, hade
åren 1879-88 stigit till 1,44, 1889-98
till 1,67 och nedgick 1901 till 1,53.
Utgifterna för hvarje undervisadt barn
utgjorde 58 kr. 54 öre och på hvar person
af stadens folkmängd 7,31. Motsvarande
siffra var 1899 för hela riket 4,17 och
för Stockholms stad 9,58.
Sist kommer en katalog öfver Gäfle
folkskolors lärjungebibliotek och de olika
serier, i hvilka de äro indelade. Det
intresse, denna katalog erbjuder, skulle
varit än större, om den varit lite mera
konsekvent uppsatt och om ej
författarenamnen genom korrekturfel blifvit så
oigenkännliga.
Helsingborgs folkskolor.
Berättelse för år 1901 har afgifvits
af de båda inspektörer, som under nämda
år tjänstgjorde, pastorerna Sam. Stadener
och A. Gieroiv.
Den ganska digra redogörelsen
innehåller mycket, som nian ej är van att
finna i öfversikter af detta slag.
Sålunda upptages en stor del af densamma
utaf hvarjehanda blanketter och
formulär, sådana de äro i användning i
skolan hos lärarepersonalen,
tillsyningslä-rarne, å inspektörsexpeditionen och i
skolrådet. De, som intressera sig för
denna sida af skolväsendet, finna här
en mängd studiematerial.
Helsingborgs teckningspulpet skildras
i ord .och bild.
Lärarepersonalen utgjordes af 18
ordinarie och 3 e. o. lärare samt 18
ordinarie och 3 e. o. lärarinnor vid
folkskolan, 31 småskollärarinnor, 2
biträdande lärarinnor, 8 lärarinnor i
handarbete, 2 sånglärare, l slöjdlärare och
l skolkökslärarinna. En särskild
afdelning ägnas löneförhållandena.
Sammanträdet mellan skolråd och
lärarepersonal inställdes, då intet särskildt
ärende blifvit till behandling anmäldt,
ehuru skolrådets ordförande anmodat
skolråd och lärare att med uppgift därå
inkomma.
De skolpliktiga barnen uppgingo till
3,616 eller 14,3 % af församlingens
folkmängd. Af dessa undervisades i
stadens folk- och småskolor 79,3 %, i
enskilda skolor 8,96 %, i allmänt
läroverk 6,53, i hemmen 0,41 X- Uppgift
saknades om 0,2 %. Fria från
undervisning voro efter afgång enligt
folkskolestadgans 47 och 48 §§ 3,13 %.
Frånvarodagarna voro vårterminen
inalles 5,15 %, däraf utan lof 0,07 %.
Inom den fortsatta undervisningen
märktes fortfarande en stograd frekvens.
Slutligen redogöres för Skolresor och
samkväm, anordnade för barnen.
Lunds stads folkskolor under
år 1901.
En berättelse härom af Alf rea L.
Venn-ström, stadens folkskoleinspektör, har
kommit oss tillhanda.
Ur densamma må antecknas att intet
sammanträde mellan skolråd,
folkskoleinspektör och lärarepersonal hölls 1901,
då ingen fråga väcktes att å dylikt
sammanträde föredragas. Däremot höll
inspektören två möten ined
lärarepersonalen, som därvid fick yttra sig i väckta
frågor.
Lärarepersonalen utgjorde vid årets
slut 51, däraf 10 ordinarie och 2 e. o.
lärare samt 12 ordinarie och 2 e. o.
lärarinnor vid folkskolan, 18
småskollärarinnor, 4 handarbetslärarinnor, l
skolkökslärarinna, l sånglärare och l
biträdande sånglärarinna i småskolan.
En kurs i norska språket genomgicks
af ett 20-tal lärare och lärarinnor.
De skolpliktiga barnen voro 2,170
eller 12,81 % af stadens folkmängd. Af
dessa undervisades i distriktets folk- och
småskolor 72,55 %, i enskilda skolor
8,68, i läroverk och fackskolor 7,21, i
folkskolor utom distriktet 4,73, i hemmen
0,73 %. Utexaminerade enligt 47 och
48 §§ i folkskolestadgan voro 3,03 %,
och uppgifter saknades om 2,09 %.
Skollofskolonierna voro 4, fördelade
på 2 ställen, och barnen utgjorde 80.
Medelkostnaden för dag och barn
uppgick till l krona vid den ena och 0,97
vid den andra kolonien.
Arbetsstugan för gossar sysselsatte
vårterminen 56, sommaren 74 och
höstterminen 30 barn. 480 portioner mat
utdelades under året.
Vidare redogöres för skolvandringar,
lärarnes löne- och pensionsförhållanden
m. m.
Skolräkenskaperna slutade på 275,050
kronor.
LITTERATUR
Nya färder i Amerikas förenta stater af P.
Waldenström. Sthm, Aktiebolag-et
Normans förlag\ Utkommer i häften om
32 sidor å 30 öre häftet.
Föreliggande rikt illustrerade arbete
har samma förtjänster och svagheter
som den bekante lektorns tidigare
reseskildringar. Till de förra hör en vaken
blick för allt hvad han ser samt en
utmärkt förmåga att draga fördel af denna
skarpsynthet och göra jämförelser med
hemlandet och de länder, där han reser.
Till svagheterna måste räknas hans
oaflåtliga intresse för sin egen person, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
