Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,099.) 21 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
motstånd af inflytelserika personer
anordnade ett möte i Karlstad 1894.
Sedan har S. alltjämt varit
bestyrelse-ledamot vid de hvartannat år hållna
skolmötena för stiftets skolvänner.
Därjämte är S. vida känd som
nykterhetstalare. Såsom sådan har han
genomrest flera af Sveriges landskap och
hållit föredrag. Särskildt har han inom
Värmland med energi deltagit i
blåbands-föreningarnas nykterhetsverksamhet,
sedan 1898 såsom Värmländska
blåbands-förbundets ordförande, under hvilken tid
förbundet tillväxt både i inre och yttre
afseende. Äfven i andra ämnen har S.
uppträdt med föredrag och det både
Öfver politiska och sociala frågor.
Sandin blef såsom
nykterhetsvännernas och de frisinnades kandidat
representant i andra kammaren för
Mellan-sysslets domsaga. Han valdes med 920
röster mot 384 och efterträder i
kammaren verkmästaren A. H Göthberg, som
undanbad sig återval. J. E. M.
Representant för Luleå domsaga blef
i höstas folkskolläraren Johan Erik
Granlund i Härads, en kyrkoby, belägen vid
Luleälf inom Edefors församling.
Granlund är född den 20 mars 1858
i Öfver-Luleå. Fadern var kopparslagare
men ägnade sig därjämte åt jordbruk.
Af sin moder fick gossen lära sig
nödtorftigt läsa innantill och af en äläre
broder att skrifva åtminstone namnet.
I början af 1870 talet råkade en s. k.
mindre folkskola att stationeras i hans
hemtrakt, i hvilken han fick sin första
skolundervisning under 20 veckor. Där
lärde han sig addition, subtraktion och
multiplikation i hela tal. Om geografi,
historia och naturkunnighet hade han
ingen aning.
Hans lärare hette Hans Bergbom.
Denne förstod att ingifva sin discipel håg
för skolarbetet. Inom ett par år hade
gossen arbetat sig genom största delen
af Zweigbergks räknebok. Fadern ville
gärna se sin son som efterträdare i det
vällofliga kopparslagareyrket, men härtill
hade denne ingen lust. Lika litet
lyckades bemödandet att förmå honom att
lära sig garfveriyrket.
Sluiligen erhöll G. tillåtelse att
besöka landstingets seminarium i
Neder-Luleå. Där förklarades han efter sex
veckors undervisning - längre varade
ej kursen den tiden - mogen till
skolmästare 1875. Emellertid hade lusten
för intellektuellt arbete blifvit större,
och med denna brukar ingen blifva
rådlös. I storm och motvind rodde han
den tre mil långa vägen till Luleå, där
han köpte sig »Människans urtillstånd»
af John Lubbock och »Illustreradt Sverige»
af Gustaf Thomée, hvilka böcker han
händelsevis sett annonseras i en tidning.
Därjämte erhöll han till låns »Svensk
historia» af Jakob Ekelund.
Efter att på olika ställen i
Öfver-Luleå ha tjänstgjort som småskollärare
sökte han och vann inträde vid Hernö-
sands folkskollärareseminarium, därifrån
han utexaminerades den 30 maj 1885.
Under höstterminen samma år
vikarierade han i Luleå stads folkskola och
under vårterminen 1886 i Hackas inom
Gellivare socken. Den l januari 1887
tillträdde han den lärarebefattning, han
nu innehar. Sedan 1892 har han varit
poststationsföreståndare i Härads.
Bland traktens lärarepersonal åtnjuter
G. berättigadt förtroende och anseende
som framstående lärare. Vid läraremöten
har han uppträdt med föredrag, präglade
af ej blott omfattande pedagogiska
kunskaper utan äfven en skarp blick för
dessas praktiska tillämpning och
tillgodogörande bland den uppväxande
ungdomen. Med en mängd olika
förtroendeuppdrag har han förut inom sin kommun
blifvit hedrad, och nu har honom tilldelats
det största medborgerliga uppdrag, som
Luleå valkrets kunnat skänka honom.
Han fick vid valet 271 röster, medan
åter den förutvarande representanten,
en hemmansägare, erhöll 160 röster.
B. F.
Skolstatistik.
Sveriges undervisningsanstalter
år 1902.
Ur den vid riksdagens öppnande
afgifna »berättelse om hvad i rikets
’ styrelse "sedan sista riksdagens
sammanträde sig tilldragit» meddela vi
som vanligt åtskilliga officiella
sifferuppgifter angående vårt lands
undervisningsanstalter, därvid till
jämförelse bifogande på ett och annat
ställe motsvarande siffror från
närmast föregående år.
Allmänna läroverken och
pedagogierna.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde
antalet lärjungar vid början af 1902 års
hösttermin 18,575 (ökning under året
723). -. j
Lärjungeantalét vid de pedagogier, som
meddela undervisning utöfver folkskolans
ståndpunkt, uppgick höstterminen 1902
till 233 (samma antal som föregående
år). : ,
Under år 1902 hafva 1,033 lärjungar,
däraf 60 kvinnor, undergått godkänd
mogenhetspröfning vid allmänna läroverk
och privata läroanstalter med
dimissionsrätt (ökning 40).
Prof årskurser för praktisk utbildning
af blifvande lärare hafva under år 1902
varit anordnade vid högre
latinlärover-ket å Norrmalm, högre allmänna
läroverket å Södermalm och högre
realläroverket i Stockholm samt högre
allmänna läroverken i Uppsala och Lund.
För att genomgå dylik kurs hafva under
året 50 lärarekandidater blifvit af
chefen för ecklesiastikdepartementet till
nämda läroverk hänvisade.
Af det anslag å 6,000 - kronor, som
finnes uppfördt å de allmänna
läroverkens stat till resestipendier för lärare i
främmande lefvande språk vid de
allmänna läroverken, har k. m:t under år
1902 tilldelat 9 sådana lärare understöd
för resor i utlandet äfvensom af det utaf
riksdagen beviljade anslag å 4,000
kronor till understöd åt lärare vid de
allmänna läroverken, särskildt vid de
läroverk, där profårskurs är anordnad,
utdelat 5 resestipendier.
Högre skolor för kvinnlig ungdom.
Af de för sådant ändamål anslagna
medel har under år 1902 utgått
understöd åt 104 högre skolor för kvinnlig
ungdom och samskolor (närmast
föregående år understöd åt 103 dylika skolor).
Seminarierna.
Elevernas antal utgjorde höstterminen
år 1902 vid rikets åtta
folkskollärareseminarier 799 och vid de sex
folkskollä-rarinneseminarierna 587 eller
tillsammans 1,386 elever (ökning 61).
Afgångsexamen undergingo 1902 års
vårtermin 174 manliga och 126
kvinnliga elever, eller tillsammans 300 elever
(minskning 5).
Småskollärarinneexamen anades samma
termin vid folkskollärarinneseminarierna
af 64 elever, som genomgått första och
andra klassernas lärokurser (minskning
80). . .,... .
Vid seminariet i Mattisudden inom
Jockmocks församling för bildande af
lapska småskollärare och lärarinnor voro
höstterminen 1902 intagna 44 elever,
hvaraf 5 manliga och 39 kvinnliga. Vid
seminariet i Haparanda för bildande af
finska småskollärare och -lärarinnor voro
samma termin intagna 45 elever, 4
manliga och 41 kvinnliga. Vid slutet af
vårterminen år 1902 aflades examen för
behörighet till lärarebefattning vid
småskola af 13 elever vid seminariet i
Mattisudden och af 14 elever vid
seminariet i Haparanda.
Vid af landsting underhållna
småskollärare- och småskollärarinneseminarier
hafva under år 1902, enligt till
ecklesiastikdepartementet lämnade uppgifter,
276 elever, däraf 6 manliga, undergått den
pröfning vid under offentlig kontroll
stående seminarium för anställning som
lärare vid småskolan m. m., som
på-bjudes i stadgan den 28 maj 1897
(minskning 43).
Pröfning af behörighet till erhållande
af befattning såsom lärarinna vid
småskola har undergåtts af 244 elever vid
af enskilda personer anordnade
småskol-lärinneseminarier (ökning 18).
Dessutom har sådan pröfning blifvit
anställd vid 3 folkskollärare- och
lärarinneseminarier med 3 lärarinnor i
öfverensstämmelse med § 4 i stadgan
angående pröfning vid under offentlig
kontroll stående seminarium för anställning
såsom lärare vid småskola och mindre
folkskola eller såsom biträdande lärare
vid folkskola den 28 maj 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
