Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,099.) 21 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
49
Pastors själfskrifvenhet som ordförande i
skolrådet.
Utan särskild motivering hade
Boll-näs-Arbrå-Rengsjökretsen hemställt, att
]: centralstyrelsen måtte taga i
öfvervä-I gande, hvilka åtgärder som borde
vidtagas, »för att frågan om upphörande af
pastors själfskrifvenhet som
skolrådsordförande må hållas vid lif».
Då af motionen icke tydligt framgår,
hvad som är meningen med densamma,
och då centralstyrelsen anser, att det på
folkskolans nuvarande utvecklingsstadium
är nödvändigt att till ordförande i
skolrådet hafva en person, som under
ärn-betsmannaansvar har till åliggande att
l befordra folkskolans utveckling, beslöts,
att motionen icke skulle till någon
åtgärd föranleda.
Katekesfrågan.
Hr N. A. Linddal i Yeinge hade uti
ingifven motion framhållit, att
folkskolan har ett berättigadt kraf på en
enklare och mera naturlig lärobok i
kristendom än den, som af prästerskapet
användes vid konfirmationsundervisningen,
samt hemställt, att kretsarna måtte
erhålla tillfälle att dels yttra sig om denna
sak och dels i öfrigt uttala sina
önskningar angående den nya läroboken.
Centralstyrelsen ansåg, att ärendets
utsändande till kretsarna, utan att
utarbetade förslag till katekes förelåge
att yttra sig öfver, skulle vara ganska
ändamålslöst, och beslöt därför, att
motionen skulle till ingen åtgärd föranleda.
Om borttagandet af samvetstvång för lärarne.
Under framhållande af den meningen,
att ett tvång å lärarnes samvete ofta
öfvas, därigenom att de tvingas att
undervisa i läror, som de ej själfva hylla,
hade hr A. G. Stahlén i Sillerud uti
ingifven motion hemställt, att frågan
härom måtte utsändas till kretsarnas
behandling.
Centralstyrelsen beslöt emellertid, att
motionen icke skulle föranleda någon
åtgärd.
Ny läsebok för folkskolan,
Det upplystes, att arbetet med
läseboken fortgår enligt den uppgjorda planen.
Ännu kunde emellertid ingenting med
bestämdhet uppgifvas beträffande tiden,
då boken kan väntas utkomma.
Rättstafningsfrågan.
Denna fråga hade under år 1902
varit utsänd till kretsarna. En kort
öfversikt af deras uttalanden återfinnes i
den skrifvelse, som centralstyrelsen den
5 januari aflat till k. m:t (se denna
tidning n:r l!).
Uti afgifven motion hade
Sköfdekret-sen hemställt, att centralstyrelsen måtte
taga i öfvervägande, huruvida icke
genom hänvändande till Publicistklubben
eller annan liknande åtgärd svenska
pressen skulle kunna intresseras för
stafningsreformen, och huruvida icke på
denna väg kunde hos den stora allmän-
heten vinnas en opinion till förmån för
nämda reform.
Då centralstyrelsen emellertid fann
det genom föregående försök i enahanda
riktning vara till fullo ådagalagdt, att
stafningsreformen näppeligen kunde
främjas på det föreslagna sättet, beslöts, att
motionen skulle till ingen åtgärd
föranleda.
Undervisningsmateriel för folkskolan.
Den kommitté, som förut haft detta
ärende om hand (J. J. Dalström, Hjalmar
Berg och And. Lindén), kommer att under
detta eller nästa år utgifva ett nytt häfte
af serien »Undervisningsmateriel för
folkundervisningsanstalter» att gratis
tillställas samtliga föreningsmedlemmar.
Bättre läroböcker om växterna.
Med anledning af en från
Karlskronakretsen inkommen motion med anhållan,
att centralstyrelsen måtte vidtaga
åtgärder, på det att bättre läroböcker om
växterna, än dem vi för närvarande hafva,
måtte komma till stånd, beslöt
centralstyrelsen sända ett meddelande härom
till författarne af de nu i folkskolan
mest använda läroböckerna i
naturkunnighet.
De svenska länens namn,
Läroverkskollegan Gunnar Norlander
i Oskarshamn hade föreslagit, att
centralstyrelsen skulle vidtaga åtgärder för
åstadkommande däraf, att de svenska
länen måtte uppkallas efter
residensstäderna.
Centralstyrelsen ansåg väl en ändring
i berörda hänseende vara från skolans
synpunkt lämplig, men då man hos de
myndigheter, hvilka i denna fråga
hafva bestämmanderätten, knappast kunde
vänta gehör för ett i deras ögon så
specifikt pedagogiskt önskemål som
förevarande, beslöt centralstyrelsen att med
instämmande i motionens syfte för
närvarande icke med anledning af densamma
vidtaga någon åtgärd.
Biblioteksfrågan.
Centralstyrelsen beslöt att till
eckle-siastikdepartemantet aflåta en skrifvelse
med åtskilliga hemställanden i fråga om
socken- och folkbibliotek samt
lärjungebibliotek och särskildt med begäran om
statsanslag för de sistnämda.
Rätt för läraren att erhålla uppgift å
examensämnena dagen före examen.
En af Kindskretsen ingifven motion
med syfte att söka få till stånd en sådan
rätt blef för närmare utredning bordlagd
till nästa centralstyrelsesammanträde.
Hälsovårdsförhållandena inom skolan.
I afseende härå beslöts att afvakta de
nya normalritningar till
folkskolebyggnader, hvilka äro under utarbetande.
Folkskolestatistiken.
Centralstyrelsens sekreterare hr
Alexander Jonsson hade afgifvit en motion med
hemställan, att centralstyrelsen måtte
söka få till stånd åtskilliga önskvärda,
tillägg och förändringar i afseende på
vår folkskolestatistik.
Centralstyrelsen ansåg, att åtgärder
borde vidtagas i den riktning, som i
motionen angåfves, samt uppdrog åt en
kommitté att söka åstadkomma en
närmare utredning af ärendet. Till
kom-mitterade valdes hrr E. Hammarlund,
Alfr. Dalin och Alex. Jonsson, hvilka
skulle äga att med sig adjungera
lämpliga personer.
Material till en svenska folkundervisningens
historia.
Under år 1902 hafva följande bidrag
till föreningens samling af hithörande
material inkommit:
1) Anteckningar af framlidna förra
lärarinnan Hedvig Larm i Fliseryd om en
lärarinnas erfarenheter inom folkskolans
område, insändt af folkskolläraren J. A. V.
Petersson i Mönsterås.
2) Anteckningar rörande Skolförhållandena
inom Risinge och Grebo församlingar af
Ös-stergÖtlands län af folkskolläraren John
Östlund, Ramstorp, Finspång.
3) Anteckningar om Söderala socken,
Gäfleborgs län, första häftet, af kyrkoherden A.
V. Qvarnström i Söderala.
Centralstyrelsen beslöt, att de nu
inkomna skriftliga bidragen skulle tagas
under bedömande i samband med dem,
som inkomma under innevarande år,
samt att insamlingsarbetet skulle
fortsättas.
Ett skolhistoriskt museum.
Inga bidrag till ett sådant museum
hade under årejt anmälts.
Centralstyrelsen beslöt emellertid att
fortfarande mottaga anmälningar om
föremål af alla slag, som kunna tjäna till
belysning af svenska folkskolans
historiska utveckling.
Folkskollärarnes lönefråga.
I denna fråga hade motioner
inkommit från Färs? Mönsterås och
Smedstorps kretsar. I samtliga föreslås, att
grundlönen bör utgöra 800 kronor, samt
att tre ålderstillägg å 200 kronor böra
utgå efter 5, 10 och 15 ordinarie
tjänsteår.
Centralstyrelsen ansåg, att till följd
af de ökade lefnadskostnaderna en
löneförbättring vore synnerligen af behofvet
påkallad, och att lärarekåren därför borde
söka att snarast möjligt få till stånd en
sådan. Beträffande beloppen ville
cent-tralstyrelsen för sin del verka för de af
motionärerna föreslagna. Tillika ansåg
centralstyrelsen, att ålderstilläggen borde
helt och hållet utgå af statsmedel, enär
därigenom lindring skulle vinnas i
kommunernas utgifter och större rättvisa i
afseende på beskattningen ernås.
Enär det emellertid är synnerligen
viktigt, att lärarekåren står enig i sina
önskningar i frågan, beslöt
centralstyrelsen att för åstadkommande såväl af
dylik enighet som ock af en opinion i
ärendet hänskjuta detsamma till det
ombudsmöte, som hålles den 29 och 30
juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
