Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (1,100.) 28 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
ryckta satser, medan den ägnat de
omständligaste utredningar åt
frågor af ojämförligt ringare omfattning,
kan svårligen tänkas. Utan tvifvel
har kommittén delat den af 1902 års
riksdag uttalade grundsatsen, att
anslaget åt flickskolorna hufvudsakligen
bör användas för sitt egentliga
ändamål samt ansett sig ha uppfyllt
samma riksdags förväntningar beträffande
»samskolor å orter, hvilkas folkmängd
icke anses betinga bibehållande eller
upprättande af allmänna läroverk»,
genom sitt förslag om upprättande
af samskolor med kommunala bidrag
i 23 af våra mindre städer.
Herr statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet har
emellertid i sitt anförande till
statsrådsprotokollet den 12 januari 1903
(statsverkspropositionen, åttonde
hufvudtiteln, s. 65) utgått från en motsatt
tolkning af läroverkskommitténs
anförda uttalande samt i anledning af
ett par ansökningar från styrelserna
för Trollhättans samskola och
Värnamo privata elementarläroverk förordat
den ändring i riksdagens förlidet år
fattade beslut, att »samskolor å orter,
där allmänt läroverk för gossar ej
finnes, må kunna erhålla understöd
af anslaget till högre skolor för
kvinnlig ungdom enligt de för sådant
understöd stadgade grunder, äfven om
de vid samma grunders trädande i
till-lämpning icke varit i åtnjutande af
statsbidrag från anslaget, kommande bifall
härtill, under viss i omförmälda
statsrådsprotokoll angifven förutsättning,
icke att påkalla någon förhöjning af
anslaget». Ifrågavarande anslag skulle
nämligen nominellt bibehållas vid
sitt nuvarande belopp, 347,500
kronor, men faktiskt skulle det höjas på
så sätt, att i stället för de 10,000
kronor, hvilka nu beräknats skola
däraf utgå till pensioneringsbidrag,
anvisades under tionde hufvudtiteln
ett särskildt förslagsanslag å 19,000
kronor med titel: »Bidrag till
pensionering af lärarinnor vid högre
flick-och samskolor».
Att medel, hvilka skola utgå såsom
pensioneringsbidrag, öfverflyttas från
åttonde hufvudtiteln till den tionde,
är utan tvifvel på sin plats. Möjligt
torde ock vara, att äfven efter en
sådan öfverflyttning anslaget till de
högre flickskolorna kan behöfva
bibehållas vid sitt nuvarande belopp,
347,500 kronor. Häraf följer dock
ej, att riksdagen borde frångå sitt
i fjor fattade beslut att från
delaktighet i nämda anslag utesluta
samskolor, som icke redan under
1902 däraf varit i åtnjutande. De
skäl, hvarpå detta beslut grundades,
hafva nämligen ingalunda förfallit
genom det af läroverkskommittén
framlagda betänkandet utan tvärtom
genom detsamma ytterligare vunnit
i styrka. Skulle kommitténs förslag
om upprättande genom statens för-
sorg af 23 samskolor med
kommunalbidrag blifva förverkligadt, måste
väl de mindre städernas rimliga
anspråk på statsunderstöd för sina
»högre samskolor» anses vara i rikligt
mått uppfyllda och all anledning att
använda det för flickskolorna afsedda
anslaget till understöd åt läroverk
af annan art hafva bortfallit.
Af läroverkskommitténs betänkande
finner man, att den betydande
utvidgning och omorganisering af våra
allmänna läroverk, som däri blifvit
förordad, betingar väsentligt ökade
statsutgifter. I betraktande häraf kan det
knappast utan vidare tagas för gifvet,
att riksdagen skulle vara villig att
utan noggrann utredning och
pröfning åtaga sig de kostnader, hvilka
blefve konsekvensen af ett bifall till
k. m:ts nu ifrågavarande förslag.
Göres det för högre flickskolor
afsedda anslaget tillgängligt äfven för
nya privata eller kommunala
samskolor, skola anspråken på
delaktighet däraf växa i snart sagdt
obegränsad utsträckning.
»Erfarenheten har visat» -yttrade
härom statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet i sitt anförande till
stadsrådsprotokollet den 11 januari 1902
- » att en ökning af statsanslaget ständigt
haft till följd en ökning i antalet
statsunderstödda skolor. Första gången
beviljades anslag till understödjande af
högre skolor för kvinnlig ungdom af
1874 års riksdag med ett belopp af
30,000 kronor på extra stat. Detta
anslag höjdes af 1876 års riksdag till
40,000 kronor. 1878 års riksdag ökade
beloppet till 50,000 kronor och uppförde
anslaget på ordinarie stat. Sedermera
höjdes detta anslag af riksdagen 1882
till 70,000 kronor, år 1891 till 100,000
kronor och år 1896 till 200,000 kronor,
De statsunderstödda skolornas antal åter
var 6 år 1875, 28 år 1877, 38 år 1882,
62 år 1890 och 76 år 1896 samt är
för närvarande 103. Sedan anslaget år
1896 höjdes, har således de
statsunderstödda skolornas antal ökats med 27
eller med mer än en tredjedel af
antalet år 1896. Och denna utveckling
är säkerligen ännu icke afslutad.
Särskildt kan man vänta uppkomsten af högre
samskolor i mindre städer, köpingar, större
stationssamhällen och å andra mer
befolkade platser.»
Den förutsägelse, som dåvarande
statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet uttalade, är på
intet sätt öfverdrifven. Åtager sig
staten att åt hvarje för barn i åldern
9-14 år inrättad samskola, som
räknar 30 lärjungar, fördelade i 5
klasser, gifva ett årligt understöd
motsvarande 45 kronor för lärjunge, så
kan man vara förvissad, att
utvecklingen icke skall afstanna,
förrän man hunnit därhän, att hela
vårt land blifvit öfverspunnet med
ett nät af »högre samskolor»,, lika
dyrbart som vårt nuvarande
folksköle-system, men i olikhet med detta
afsedt icke för alla samhällsmedlemmar
utan endast för de mera bemedlade.
Så mäktig är ännu den hos
»herrskapsfolk» af alla gradationer rådande
benägenheten att afsöndra sina barn
från de i socialt afseende lägre
stå-endes, i synnerhet om denna
benägenhet kan tillgodoses på det
allmännas bekostnad. Ett dylikt
framtidsperspektiv torde dock vara
ägnadt att väcka betänksamhet äfven
hos dem, som äro alldeles
främmande för de sträfvanden i
diametralt motsatt riktning;, som gjort sig
gällande inom andra land och som
legat till grund för de nyligen
genomförda stora skolreformerna i våra
närmaste grannriken.
Så mycket synes i alla händelser
uppenbart, -att riksdagen icke bör
upprifva sitt i fjor fattade beslut
rörande villkoren för statsbidrag till
privata eller kommunala samskolor,
utan att frågan härom blifvit pröfvad
i samband med det förslag till ny
organisation af vårt offentliga
undervisningsväsende, som med anledning
af läroverkskommitténs betänkande
är att förvänta.
På grund af hvad sålunda anförts
få vi härmed hemställa,
att den af k. m:t i punkten 14
under åttonde hufvudtiteln i årets
statsverksproposition föreslagna
ändringen af grunderna för
tilldelande af understöd från anslaget
till högre skolor för kvinnlig
ungdom icke må vinna riksdagens
bifall.
Stockholm den 27 januari 1903.
Fridtjuv Berg. Emil Hammarlund.
Lika varmt som de öfver vårt
skolväsendes anordning bestämmande
intresserat sig för understödjandet af
finare privata barndomsskolor vid
sidan af folkskolan, lika kallsinniga
hafva de i allmänhet visat sig, då det
gällt att uppmuntra de skoldistrikt,
hvilka genom upprättande af högre
folkskolor önskat bereda folkskolans
mera begåfvade lärjungar tillfälle till
fortsatt utbildning. Att dessa skolor
erhålla tillräckligt understöd är dock
af högsta behof påkalladt. För att
i någon mån bidraga härtill hafva
nyssnämda tvänne motionärer väckt
följande
Motion.
Under riksstatens åttonde
hufvud-titel finnes uppfördt ett anslag a
25,000 kronor till understöd åt högre
folkskolor. Anslaget i fråga har
tillkommit på grund af beslut af 1856-
1858 års riksdag. Ursprungligen
sattes det till 24,000 riksdaler riksmynt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
