- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
82

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,101.) 4 februari 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 5

icke stöd i förordningen om kyrkostämma
och kyrko- och skolråd af den 21 mars 1862.
Den 24:e paragrafen af denna förordning
uppräknar alla de förhållanden, hvilka, göra
en person icke valbar till kyrkorådet. Den
klagande har emellertid icke påstått än
mindre visat, att denna paragrafs
bestämmelser kunna användas mot Rosén. Då
sålunda Rosén uppfyller de betingelser, lagen
ställer på valbarhet, och då inga klagomål
framställts mot den kyrkostämma, vid
hvilken valet försiggick, så finner jag mig böra,
med ogillande af besvären, stadfästa det
öf-verklagade valet.

Målet kommer naturligtvis att
fullföljas hos k. m:t, och vi taga för gifvet,
att den synpunkt, som gjort sig gällande
i lektor Laurins anförande, blir den
segrande.

Fastställdt folkskollärare- och
klockareval. I april förlidet år
utsågs till folkskollärare, klockare och
organist i Gunnarskog den af skolrådet å
första förslagsrummet uppförde N. H.
Viklund med 3,230 röster, under det
andre man å förslaget fick 164 och
tredje man 826 röster. Besvär anfördes
hos domkapitlet i Karlstad af två
hemmansägare, som motiverade besvären bl. a.
därrned, att Viklunds vid ansökningen
fogade borgensförbindelse varit till
vederhäftigheten styrkt endast af
komministern i V:s församling och ej af
vederbörande domare och att den å tredje
förslagsrummet uppförde först efter
ansökningstiden insändt obestyrkt
borgensförbindelse. Men domkapitlet har
ansett de af klagandena anförda skäl och
omständigheter icke vara af
beskaffenhet att böra föranleda till upphäfvande
af det öfverklagade förslaget och valet,
som således fastställts.

Folkskolebarnens hälsotillstånd.

Stockholms folkskolors
undersökningslä-kare ha afgifvit rapport för år 1902
öfver undersökningar å folkskolebam.

Undersökningarna ha omfattat två
kurser, första och sjunde; första kursens barn
utgjorde 3,615, sjunde kursens 3,892.
Den uppgjorda tabellen ådagalägger stor
öfverensstämmelse med föregående års
siffror. Liksom förra året sjukprocenten
bland tolfte kursens flickor ökades, så
ökas äfven i år bland flickorna
procenten för sjunde kursen, under det den
för gossarna håller sig ungefär lika. En
påfallande orsak till denna stegring är
ryggradssnedheten, som ökas från 2,8
proc. i första kursen till 6,2 proc. i
sjunde.

Vid närmare granskning af
sjukdomsprocenten inom de olika grupperna
förekomma hjärtfel från 1,1 till 1,4 proc.,
öfriga förändringar hos hjärtat,
rubricerade som »svagt hjärta», mellan 4,2-
5,2 proc. Af tuberkulösa lungsjukdomar
växla siffrorna mellan 0,2-0,4 proc., af
andra kroniska lungsjukdomar af
allvarligare art mellan 0,4-0.9 proc.

[-Nykterhetsundervisningskurserna-]

{+Nykterhetsundervisningskur-
serna+} i Sundsvall. Som vi i n:r 3

omnämt, var den 26 och 27 januari en

kurs i nykterhetsundervisning anordnad
uti Sundsvall för lärare och lärarinnor
från Skön, Alnö, Njurunda och Timrå.
Af dessa deltogo 102 i kursen. Därtill
kom ett 10-tal från Selånger samt nästan
samtliga vid Sundsvalls folk- och
småskolor anställda lärarekrafter.

Kostnaderna för kursen skulle
bestridas af räntemedel från en donationsfond,
stiftad af grosshandlaren Gr. P. Braathen.
Denne öppnade också kursen med ett
välkomsttal, hvarefter, sedan
folkskolläraren A. J. Granström i Timrå
föredragit programmet, fru Alli
Trygg-Helenius höll föredrag om »En försummad
punkt i ungdomens uppfostran». Därpå
följde en lektion med ett 10-tal
folkskolebarn, därvid undervisning
meddelades om alkoholens uppkomst och
förekomst i öl och vin.

På eftermiddagen gafs en ny lektion
om alkoholens näringsvärde, hvarefter
den outtröttliga finskan höll föredrag
om det sätt, hvarpå nykterhetsarbetet
bland barnen i England beclrifves. Det
lefvande, värmande och väckande sätt,
hvarpå hon hela dagen uppträdt,
förvärfvade henne vid en på kvällen hållen
fest å Stadshuset de varmaste
erkännanden af flera talare och talarinnor.
Tal höllos också af folkskollärarne K.
T. Samuelsson i Alnön för grosshandlaren
Braathen och J. E. Öhgren å
Kubikenborg för donationsnämden samt af
riksdagsman S. H. Kvarnzelius för
folkbildningssaken i vårt land.

Tisdagens kurser inleddes med ett
nytt föredrag af fru Trygg-Helenius om
metoder, undervisningsmateriel och
läroböcker, och framhöll hon den af hennes
man och henne utarbetade billiga boken
»Hvad säger vetenskapen om
rusdryckerna?» såsom nästan oumbärlig, om man
ville bedrifva undervisningen mera
effektivt, då däremot professor Tigerstedts
utmärkta lärobok vore allt för vetenskaplig.
Därpå följde två lektioner: den ena om
alkoholens inverkan på våra
kroppskrafter, den andra om dess verkan på
våra själsförmögenheter.

På e. m. gaf fru Trygg-Helenius barnen
en ny lektion: en historisk öfversikt af
nykterhetsarbetet bland ungdomen, och
sista föredraget, som hon höll, var en
historisk öfversikt af
nykterhetsundervisningens utveckling uti de stora
kulturländerna.

Stockholms
folkskollärareförening hade i lördags sitt första
sammanträde för året.

Ordföranden Gari Lidman hälsade
föreningens talrikt församlade medlemmar
välkomna och gaf därefter en öfverblick
af det gångna årets viktigaste
tilldragelser och strömningar inom
skolvärlden: de under året utfärdade
uppfost-ringslagarna angående minderåriga
förbrytare samt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn; viktigare
riksdagsbeslut i afseende på folkskolan;
arbetet för lärarekårens fortsatta
utbildning samt läroverkskommitténs betän-

kande i de delar, som beröra
sambandet mellan folkskolan och de allmänna
läroverken.

Af de därpå upplästa styrelse- och
revisionsberättelserna framgick, att
föreningen fortfarande visade en jämn och
stadig utveckling. Medlemsantalet hade
ökats från 448 till 473, och
föreningens kassa med 80 kronor till 682 kr.

Den år 1899 grundade
byggnadsfonden hade ökats med 624 kr. och
utgjorde nu 5,464 kr. Full och tacksam
ansvarsfrihet beviljades.

I anledning af kassaförvaltarens
växande arbete beslöt föreningen på
revisorernas förslag att för år 1903 till
honom anslå ett arvode af 50 kronor.

Vid det följande styrelsevalet utsågs
till ordförande efter hr Carl Lidman,
som bestämdt undanbad sig återval, hr
J. J. Dalström, till vice ordförande hr
Anders Branzell, till förste sekreterare
efter hr J. P. Lindén, som likaledes
af-sagt sig, hr Alfred Bergh, till andre
sekreterare fröken Augusta Hellberg, till
kassaförvaltare hr Anton Vassberg samt till
ledamöter fröken Hilma Vessman och hr
Ernst Carli, den sistnämde och
ordföranden nyvalda.

Efter ordförandevalet framförde den
nye ordföranden till hr Lidman
föreningens tack, hvarefter föreningen enhälligt
beslöt att, såsom ett erkännande för hr
Lidmans utmärkta arbete i egenskap af
ordförande under de senaste fyra åren,
detta tack skulle intagas i dagens
protokoll. Bland annat har nämligen
under dessa år den ofvannämda
byggnadsfonden tillkommit och därigenom
föreningens länge debatterade lokalfråga
blifvit ställd på verklighetens mark.

Sedan till sammanträdesdagar för
terminen blifvit utsedda fjärde lördagen i
månaderna februari, mars, april och maj,
föredrogs en skrifvelse från en kommitté
ur Föreningen för välgörenhetens
ordnande med anhållan om val af en
representant vid ett blifvande
diskussionsmöte rörande social uppfostran, och
beslöt föreningen därtill utse fröken Amanda
Danielsson.

På grund af den långt framskridna
tiden blef hr Fridtjuv Bergs föredrag
uppskjutet till ett följande
sammanträde, och uppläste hr Henrik Wranér
ett par folklifsbilder, som efter
vanligheten rönte lifligaste bifall.
Sammanträdet afslöts med gemensam supé,
hvarefter hr Wranér föredrog än en bild ur
folklifvet i Skåne.

Skulle det vara till fördel för
skolan och lärarekåren, om
namnet småskola borttoges? Så lydde
ett af öfverläggningsämnena vid
Södertörnskretsens årsmöte i Södertälje
sistlidna lördag. Frågan inleddes af
kretsens ordförande hr P. Lagerblad, som
framhöll bl. a., att småskolan, särskildt
på landsbygden, vore mera
styfmoderligt behandlad med hänsyn till lokaler,
materiell m. m. än folkskolan. Ofta
blefve ej ens de billigaste kraf tillgodo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free